• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 35
  • Tagged with
  • 35
  • 35
  • 18
  • 12
  • 9
  • 9
  • 9
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Pedagogisk måltid : En enkätstudie om personalens attityder till och erfarenheter av måltider på förskola. / Pedagogical meal : A survey study of staff attitudes and experiences of meals at preschools.

Öhman, Anna January 2016 (has links)
Bakgrund: En pedagogisk måltid på förskola innebär att personalen sitter med barnen och äter maten som serveras samtidigt som de har tillsynsskyldighet. Livsmedelsverkets riktlinjer för pedagogisk måltid är det enda styrdokumentet som finns för skolmåltider i Sverige. Dagens pedagoger får ingen utbildning i mat och måltider i den pedagogiska verksamheten vilket kan leda till en osäker måltidssituation. Syfte: Syftet med studien var att belysa förskolepersonalens attityder till den pedagogiska måltiden samt vilka erfarenheter de hade av pedagogiska måltider på förskola. Metod: En webbaserad enkätundersökning genomfördes som riktades till förskollärare och barnskötare. Resultat: Det var 435 personer från 21 län i Sverige som svarade på enkäten. Analysen visade att majoriteten av förskolepersonalen åt pedagogiskt eftersom det ingick i deras arbete. De som inte åt pedagogisk måltid gjorde det främst på grund av behov av specialkost alternativt av ekonomiska skäl. Enligt förskolepersonalen handlade måltiden främst om att skapa en god måltidsmiljö så att barnen får en positiv upplevelse av måltiden. Den största fördelen med pedagogisk måltid var att det var ett bra tillfälle att umgås medan den största nackdelen var att måltiden upplevdes som ett stressmoment. En tredjedel av personalen ansåg att de följde riktlinjerna för pedagogiska måltider. Majoriteten av förskolepersonalen hade ingen kostrelaterad utbildning, men ansåg sig ha bra kunskaper om mat och måltider för barn på förskola. Slutsats: Förskolepersonal äter pedagogisk måltid i stor utsträckning och personalen är också positiva till att äta pedagogiskt. Genom att informera om livsmedelsverkets riktlinjer och genom utbildning i kost kan man skapa bättre förutsättningar till att ge barnen ökad kunskap om mat, och även skapa möjlighet för att nyttja måltiden det övriga pedagogiska arbetet. / Background: A pedagogic meal at preschool means that the staff is sitting at the same table with the children and eat the served food while they supervise the children. The NFA guidelines for pedagogic meal is the only policy document available for school meals in Sweden. Today's preschool teachers receive no training in food and meals in educational activities which results in an uncertain meal situation. Objective: The aim of the study was to highlight preschool staff attitudes regarding the pedagogic meal and their experience of pedagogic meals at preschools. Method: A web-based survey was conducted on preschool teachers and child caregivers to answer the purpose. Results: 435 people from 21 counties in Sweden responded to the survey. The analysis showed that most preschool educational staff ate pedagogic meal because it was part of their work. Those who did not eat pedagogic meal did it mainly because of special dietary needs or of economic reasons. According to preschool stuff the pedagogic meal was about to create a good meal environment so that children have a positive experience of the meal. The main advantage of the pedagogic meal was that it was a good opportunity to socialize while the biggest drawback were that the meal was perceived as a stress factor. A third of the surveyed felt that they followed the guidelines for pedagogic meals. Almost all had no nutritional education for children, but the respondents claimed to have good knowledge of food and meals for children in preschool. Conclusion: Many preschool staff eat pedagogic meal and the staff is also positive to it. By providing information about the NFA guidelines and through nutritional education, preschool staff can create better conditions to give children greater knowledge about food, but also for the rest of their educational work.
2

Implementering av den pedagogiska måltiden i förskolan : En observationsstudie i förskolemiljö / The implementation of the pedagogic meal in a pre-school : An observational study in a pre-school setting

Engvall, Jenny, Carlqvist, Ingrid January 2016 (has links)
Bakgrund I Sverige äter barn i 1-5 års ålder ofta flera av dagens måltider på förskola. Matvanor utvecklas och förändras under hela livet, men grunden läggs i unga år. Måltiderna är en del i den pedagogiska verksamheten och när barn och vuxna äter tillsammans ges tillfälle att främja en hälsosam livsstil och ett gott förhållningssätt till mat. Barn påverkas av vad respekterade individer i omgivningen uttrycker om mat. Förhållningssättet till den pedagogiska måltiden är därför intressant. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig till den pedagogiska måltiden i enlighet med läroplanen. Metod Observationer av måltider i en förskola i Umeå kommun. Ljudupptagning av fyra pedagoger under fyra dagar genomfördes. Ljudupptagningarna transkriberades och analyserades tillsammans med observationsanteckningar med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat Det fanns tydliga rutiner kring måltidens upplägg, pedagogerna pratade om maten som god. Det lades stor vikt vid bordsskick och pedagogerna lade in egna värderingar i barnens ätande. Måltiderna användes även som lärotillfälle där pedagogerna bl.a. lärde barnen att visa respekt. Det fanns skillnader i hur pedagogerna pratade med flickor respektive pojkar men det fanns även pedagoger som ifrågasatte traditionella könsmönster. Slutsats Till viss del implementerades läroplanen i måltiderna. Eftersom det inte fanns några tydliga riktlinjer kring hur den pedagogiska måltiden skulle nyttjas eller genomföras användes dessa tillfällen olika av pedagogerna i denna studie. Enligt studiens resultat bör pedagoger därför få tydligare utbildning i användandet av den pedagogiska måltiden. Även ett mer aktivt arbete med att införliva läroplanen och värdegrunden i måltidssituationen är önskvärt.
3

Den pedagogiska måltiden- På gott och ont : En kvalitativ studie av lärare och annan pedagogisk personals syn på måltiden som ett pedagogiskt verktyg för elever på högstadiet

Sundström, Ulrika January 2014 (has links)
I Sverige serveras sedan 1946 gratis skolmat till alla elever på grundskolan, och från 2011 är det lag på att skolmaten som serveras även ska vara näringsriktig. Skolmåltiderna ses som ett lärtillfälle och kallas pedagogisk måltid. Studiens syfte var att belysa hur lärare och annan pedagogisk personal som arbetar på högstadieskolor och äter lunch tillsammans med eleverna utnyttjar måltiden som ett pedagogiskt verktyg. Kvalitativ studie i form av ett frågeformulär med öppna svarsalternativ användes. Inslag av kvantitativa metoder finns i studien utifrån informanternas bakgrundsfakta. Informanterna i studien angav olika beskrivningar hur de använder måltiden som ett lärtillfälle och vilken betydelse måltiden har för elever på högstadiet. Det var beskrivningar både mot positiva och negativa riktningar, som fick bli symbol för studiens rubrik - på gott och på ont. Den pedagogiska måltiden lyftes fram från ett socialt perspektiv. Vid måltiden fanns tid att lära känna eleverna bättre och informanterna såg sig som förebilder för eleverna. Måltiden skapade förutsättningar för gemenskap och relationer mellan informanter och elever stärktes. Genom måltiden angav informanterna att den var viktig för elevernas socialisation. Den pedagogiska måltiden lyftes också fram som arbetsam, jobbig och den kunde skapa konflikter mellan personalen. Informanterna angav att måltiden ansågs var en extra arbetsuppgift för dem att utföra under skoldagen och att de var tveksamma till att använda måltiden som en pedagogisk miljö för elever på högstadiet. Miljön i matsalen beskrevs som stressig och maten med blandade känslor. Att skolmåltiden hade betydelse för elevernas hälsa var gemensamt hos alla informanter i studien.
4

Miljöns betydelse för den pedagogiska måltiden i förskolan

Karlsson, Ann-Charlotte January 2012 (has links)
No description available.
5

Vardagen i en stor barngrupp i förskolan. : - En kvalitativ studie av förskolepersonals upplevelser av stora barngrupper i förskolan

BOZIC, CAROLINE Unknown Date (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur den vardagliga pedagogiska verksamheten i förskolan påverkas av stora barngrupper. Studien grundar sig på en fenomenografisk metod där fokus genom kvalitativa intervjuer, är personalens upplevelser av stora barngrupper. För att konkretisera den pedagogiska verksamheten har den pedagogiska måltiden blivit central i studiens frågeställning. I studien framkom det att den medverkande personalen upplever stora barngrupper som negativt. Fokus tas från den pedagogiska verksamheten eftersom de praktiska momenten i vardagen tar mer plats. Stress och sämre möjlighet till att se varje enskilt barn är direkta följder av det stora barnantalet. Studiens resultat visar tydligt att det inte enbart är under de pedagogiska måltiderna det stora barnantalet gör sig synligt, utan hela den pedagogiska verksamheten påverkas.
6

Den pedagogiska måltiden : En kvalitativ studie om pedagogers och elevers tankar och uppfattningar kring måltiden i skolan

Abrahamsson, Elin January 2015 (has links)
Sverige är, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmåltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att många av oss har en relation till skolmåltiden. Måltiden ska vara näringsriktig, men ska även fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas därför för den pedagogiska måltiden. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärare och elever i grundskolans tidigare år kan tänkas uppfatta den s.k. pedagogiska måltiden. Genom kvalitativa intervjuer fick jag ta del av pedagogers och elevers tankar och åsikter om den pedagogiska måltiden. Jag ville även närmare undersöka vilka skillnader och likheter det fanns i pedagogernas och elevernas uppfattningar. Resultatet visade att det fanns många likheter i pedagogernas och elevernas uppfattningar om vad den pedagogiska måltiden handlade om. Måltiden sågs av pedagogerna som en del av deras pedagogiska uppdrag där de agerar som positiva förebilder. Slutsatsen var att den pedagogiska måltiden är ett komplext begrepp, där elever socialiseras in i den måltidskultur som finns i den svenska skolan, vilket kan skapa kulturkrockar i mötet med elever med annan kulturell bakgrund.
7

Pedagogik vid måltiden / Pedagogics during the meal

Andersson, Malin, Bergman, Maria January 2009 (has links)
BAKGRUND:En måltid är en situation på förskolan där barnen sitter tillsammans med en pedagog. Vi ärintresserade av att veta om och hur dessa tillfällen utnyttjas medvetet av pedagogen.Läroplanen för förskolan (Skolverket 2006) beskriver att omsorg, fostran och lärande skaknytas samman och vi undersöker hur det sker vid måltiden. Forskning som belyser lärande iomsorgssituationer presenteras. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som ilärandet betonar samspelet och kommunikationen med andra.SYFTE:Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger uppfattar barns lärande kringmåltiden.METOD:Kvalitativ metod genom intervju har använts för att besvara syftet. Åtta pedagoger från fyraolika förskolor har intervjuats.RESULTAT:Alla pedagoger i undersökningen uttryckte att det sker ett lärande för barnen vid måltiden.Bordsskick var en viktig del av lärandet och pedagogen stöttade och uppmuntrade barnen attlita på sin egen förmåga vid måltiden. Samtalet fyllde en viktig funktion för samspelet kringbordet. I samtalet med barnen ställde pedagogen frågor för att utmana och utveckla barnensresonemang. Pedagogerna såg också till att alla fick komma till tals. Pedagogerna såg sigsom viktiga förebilder för barnen vid måltiden.
8

Lågstadielärare och deras syn på den pedagogiska måltiden. / Primary school teachers and their views on the pedagogic meal.

Marcjan, Josefin January 2021 (has links)
Bakgrund: Det finns ett behov av att förbättra svenska barn och ungdomars kostvanor. Gratis skolmat serveras i Sverige för att bidra med korrekt näring och under skolmåltiden bör pedagogisk måltid användas för att undervisa eleverna om hälsosamma matvanor. Lärare är de som förväntas genomföra pedagogisk måltid. Syfte: Att studera lågstadielärares arbete med och inställningen till pedagogiska måltider. Metod: Kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med lågstadielärare. Intervjuerna skedde via telefon, spelades in och transkriberades. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analysarbetet. Resultat: De sex informanterna var alla legitimerade lågstadielärare. De hade varit yrkesverksamma 2–10 år och var kvinnor i åldrarna 25–50 år. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. Lågstadielärarna i studien upplevde blandade känslor kring pedagogiska måltiden, den kunde upplevas som stressig och innebörden var oklar. Lärarna hade ett arbete byggt på rutiner i matsalen med fasta tider och bestämda platser. Alla lärare såg sig som förebilder när det kom till att främja hälsosamma matvanor och de var medvetna om att de kunde påverka eleverna. Slutsats: Lärarna hade blandade känslor kring pedagogiska måltiden då den kunde upplevas stressig och att kunskap saknades. Samtidigt såg de sig som en förebild och som en del i främjandet av hälsosamma matvanor. Med rätt kunskap och stöttning kring pedagogiska måltider kan läraren och skolan, tillsammans med andra insatser i samhälle och hem, bidra med ökad hälsa i form av hälsosamma matvanor.
9

Den pedagogiska måltiden : en jämförande studie av olika pedagogiska inriktningar

Lindström, Andreas, Ståbi, Maria January 2008 (has links)
Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur lunchmåltiden ser ut på förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Detta får vi genom att undersöka om man kan se spår av dessa under måltidssituationen. I studien tar vi även reda på vilka spår av Lpfö 98 som framkom under lunchsituationen. Inriktningarna som ingår i arbetet är Montessori, Reggio Emilia och ”I ur och skur”. Vi använder oss av en kvalitativ metod där vi besöker tre förskolor med olika pedagogiska inriktningar för att observera hur deras måltid går till. Under observationstillfällena använder vi oss av videokameror, mp3-spelare och fältanteckningar. Från det inspelade materialet väljer vi sedan ut ”critical incidents”, kritiska händelser, som vi sedan analyserar. Resultatet visar att man kan se spår av den specifika inriktningen i måltidssituationen. Det förekommer även händelser som går emot det som inriktningen föreskriver. I resultatet ser vi dessutom flera händelser hos de olika inriktningarna som stämmer väl överens med det som står i Lpfö 98. The purpose of the study is to get a deeper understanding how the lunch functions at preschools with different educational designs. This by examining meal situations to see if we can discover traces of these designs. In the study we also find out which traces of Lpfö 98 (the curriculum for the Swedish preschool) that appear during the lunch situation. The designs that are included in this study are Montessori, Reggio Emilia and “I ur och skur” (any weather). We use a qualitative method, where we visit three preschools with different educational designs and observe their meals and how they are carried out. During the observations we use video camera, mp3 (digital recorder) and field notes. From the recorded material we then find “critical incidents” to analyze further. The results show us that you can find traces of the specific designs during the meal situations. We can also find events that go against what the designs prescribe. In addition, we can also find several incidents within the different designs that agree with Lpfö 98.
10

Pedagogisk måltid i förskolan : en arbetsuppgift eller en förmån för pedagogerna?

Celander, Maria, Lood, Katarina January 2009 (has links)
Syftet är att undersöka hur pedagogernas faktiska arbetssituation ser ut under den pedagogiskamåltiden i förskolan då Falu Kommun ser den pedagogiska måltiden som en kostnadsfrågamedan Borlänge Kommun ser pedagogerna som viktiga förebilder för barnen under måltiden.Vilken är pedagogernas arbetssituation i samband med den pedagogiska måltiden? Vilka direktivföljer pedagogerna i arbetssituationen under måltiden?Resultatet visar, genom observationer och intervjuer, att den faktiska måltidssituationen är enkomplex arbetssituation för pedagogerna då den både innebär pedagogiska moment somspråkutveckling, socialisering och hur man för sig vid matbordet samt praktiska moment somberör vård och omsorg. Dessutom ska pedagogerna äta själva och se till att de får i sig mat på ettsådant sätt att de orkar arbeta resten av dagen. Direktiven som följs är vaga. Den pedagogiskadelen hämtar pedagogerna från förskolans styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö98, mende praktiska förväntas ske av sig själv.Genom analys av resultatet drar vi slutsatsen att den pedagogiska måltiden förvisso är en förmånom man enbart ser till att pedagogerna får mat att äta utan att behöva betala för den men det ärinte någon mat eller någon måltidsituation som på något sett gynnar dem personligen. Denpedagogiska måltiden är ett redskap för pedagogerna som innebär att de kan genomföra enpedagogisk verksamhet i förskolan under hela dagen.

Page generated in 0.0896 seconds