The purpose of the study is to investigate educators' experience of mealtime situations in preschool, and this was carried out with a qualitative approach through semi-structured interviews. The theoretical lenses used during this study are supported by Vygotsky's sociocultural perspective and the child perspective when analyzing the results. Through the sociocultural, you can see how the interaction help the children reach their development zone and how the pedagogues' scaffolding is important in children's development and learning. The child perspective permeates educators' wishes regarding how meals should be designed for the children's best interests. It appears in the study that educators' prerequisites do not always go hand in hand with the curriculum's goals when it comes to designing mealtime situations in preschool. Through the study, it can be seen that different ways of serving mealtime in preschool have different meanings when it comes to creating an educational meal, which should contain purpose and learning that favors children's individual development. The study lifts previous research where the majority illuminates the content of the meal but not much about how the meal should be served for children's development and learning. Therefore, through this study we want to demonstrate the gap between these different research areas. / Studiens syfte är att undersöka pedagogers upplevelse kring måltidsituationer i förskolan. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats genom semistrukturerad intervju och analyseringen av empirin har skett genom en innehållsanalys. De teoretiska glasögonen som använts under denna studie tar stöd av Vygotskijs sociokulturella perspektiv och barnperspektivet vid analys av resultatet. Genom det sociokulturella perspektivet kan man se hur interaktionen med andra hjälper barnen att nå sin utvecklingszon samt hur pedagogernas scaffolding har betydelse i barns utveckling och lärande. Barnperspektivet genomsyrar pedagogers önskningar kring hur måltiderna bör utformas för barnets bästa. Det visar sig i studien att pedagogers förutsättningar inte alltid går hand i hand med läroplanens mål när det kommer till utformning av måltidssituationer i förskolan. Genom studien kan man se att olika sätt att servera måltiden i förskolan får olika betydelser när det kommer till att skapa en pedagogisk måltid, som bör innehålla syfte och lärande som gynnar barnets individuella utveckling. Studien lyfter tidigare forskning där merparten belyser måltidens innehåll men inte mycket kring hur måltiden bör serveras för barns utveckling och lärande. Genom denna studie påvisas glappet mellan dessa olika forskningsområden.

”Fem tysta minuter” är en vetenskaplig essä som handlar om olika metoder för att skapa ordning under måltider i skolan. Framförallt undersöker den mellanmålet som är en vardaglig del av det fritidshemspedagogiska uppdraget. Uppsatsen grundar sig i två olika berättelser som gemensamt gestaltar en mellanmålssituation där handlingsalternativen varit svårbedömda för oss och där det inte tycks finnas en tydlig riktning som gagnar samtliga inblandade. Vi har undersökt huruvida ”fem tysta minuter” är en bra metod för att skapa en pedagogisk och harmonisk måltid. I berättelserna ställs vi bägge inför en situation där vår erfarenhet och intuition säger att ett annat handlande vore att föredra dock blir vi bakbundna av kollegial regelstyrning. Utifrån detta har vi reflekterat kring hur man som professionell pedagog med fördel kan agera när ens inre didaktik kolliderar med arbetsgruppen. Vi utgår också ifrån ett barnperspektiv där dilemmat blir att barn med behov av lägre ljudmiljö och barn som ständigt misslyckas att bibehålla tystnad under måltiden ska tillgodoses. Vi har utgått ifrån ett barn- och vuxenperspektiv i förhållande till konsekvenserna av ett demokratiskt samt auktoritärt ledarskap. Vi har konstaterat att de verktyg och förutsättningar vi som enskilda professionella pedagoger innehar inte är tillräckligt för att skapa den pedagogiska arenan under måltid som rekommenderas genom bland annat Livsmedelsverket och Skolverket. Det krävs en bredare pedagogisk diskussion kring måltiderna inom skolan. / “Fem tysta minuter” (five minutes of silence) is a scientific essay about methods to create order during mealtimes in school. The essay mainly focuses on the afternoon snacks that are an every day part of the “fritidshem” (after-school centre) work. The essay is based on two different stories that combined presents mealtime situations where the pedagogical choices have been hard to make and were there are no clear options that would benefit all the participants. We have researched whether ”fem tysta minuter” is a good method to achieve a pedagogical and harmonic mealtime. In the presented stories we are both faced with a situation where our experience and intuition tells us another choice of action would be preferred but we are restricted by the rules of the collegium. From this, we have reflected on how one as a professional educator can act when your inner didactics collides with the working group. We also view this from a child perspective where the dilemma is that both children with the need for a calmer and more quiet environment and children who can't stay quiet and constantly fails to do so must be satisfied. Our approach has been to consider a child and adult perspective in relation to the consequences of a democratic and an authoritative leadership. We have reached the conclusion that the tools and conditions we as lone professional pedagogues have, are not enough to create the pedagogical arena during mealtime that are recommended for instance by the Swedish food agency and the Swedish National Agency for Education. A broader pedagogical discussion concerning mealtimes in school(s) is needed.