Denna studie syftar till att öka kunskapen om kvinnliga chefers upplevelser av ledarskap. Hur kvinnorna beskriver sig själva som ledare, vad de upplever att drivkraften i deras arbete som ledare är och vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt ledarskap. Studien vilar på en hermeneutisk grund då vi tolkar och förstår, vilket är överensstämmande med hermeneutikens grundtankar. I denna kvalitativa studie har intervjuer används för att samla in empiriskt material. Intervjuerna har varit semistrukturerade och följt en intervjuguide med teman och förslag på frågor. Sex kvinnliga mellanchefer i kommunal verksamhet har intervjuats individuellt, samtliga vid ett enda tillfälle. Empirin har transkriberats och analyserats och utifrån detta har kategorier skapats. Dessa är: demokratiskt ledarskap, omhändertagande ledarskap, samhällsnyttan som drivkraft, utveckling av verksamheten som drivkraft samt balansering av maktstrukturer. Det resultat vi kom fram till är att de kvinnliga cheferna upplever sig som demokratiska och omhändertagande ledare. Deras drivkraft är att göra samhällsnytta och utveckla verksamheten. Som hinder i ledarskapet upplever de att en makt utspelar sig gentemot chefen själv eller mellan medarbetare. Som möjliggörande faktorer i ledarskapet ser de intervjuade mellancheferna sin relation till sina överordnade chefer, vilka bygger på ömsesidig tillit och acceptans. Det som skiljer vår studie från tidigare forskning är att vi enbart intervjuat kvinnliga chefer samt att vi inte har gjort jämförelser mellan kvinnliga och manliga chefers ledarskap. Att lyfta fram enbart de kvinnliga chefers upplevelser bidrar till ökad kunskap om kvinnor som ledare och kan i förlängningen betyda att den rådande genusordningen kan komma att förändras. Detta skulle kunna innebära en mer jämställd fördelning även av de högsta chefspositionerna mellan könen, i vårt land.

Ledarskapsstilar och dess relation till kön har varit ett forskningsfält i många decennier. Oftast har det ansetts att män intar en auktoritär ledarroll medan kvinnor intar en demokratisk. På senare tid har dock följaren blivit mer uppmärksammad och i föreliggande studie kommer följarens relation till ledarroller och kön studeras. Framförallt är detta intressant i skolans värld, där läraren innehar en maktposition som ledare i klassrummet. Syftet är således att studera elevers attityd till lärare i relation till läraren och elevens kön. Genom ett skattningsformulär har 82 elever bedömt fiktiva scenarier för att bedöma vad de ansåg om lärarens ledarskapsstil. Resultatet visade på att elever generellt sett skattade demokratiskt ledarskap högre än auktoritärt. Dock visade resultatet inte på någon signifikant skillnad om läraren var en man eller kvinna. Likaså visade resultatet inte på någon signifikant skillnad om eleven var en man eller kvinna. Detta resultat ligger i linje med tidigare forskning, både inom Sverige och i övriga världen.

Studiens syfte är att beskriva och analysera lärarstudenters uppfattningar om ledarskapet under utbildningstiden, samt att undersöka om det för dessa studenter finns några särskilda förutsättningar, som underlättar för utvecklandet av ett väl fungerande ledarskap, och vilka i så fall dessa är. Den metod som används i studien är dokumentanalys av lärarstudenters texter i form av reflektionsblad över sin praktik under fyra praktikperioder, dvs alla praktikperioderna studenterna har i det allmänna utbildningsområdet i sin lärarutbildning. Resultatet visar att nästan alla studenterna uppfattar ledarskapet som oerhört komplext i lärarrollen. I huvudsak beskriver lärarstudenter ledarskapet ur ett relationellt perspektiv och som  komplext. Detta kan upplevas komplicerat, när man skall hantera sitt ledarskap, eftersom detta också uppfattas situationsbundet. Två särskilda förutsättningar, har kunnat identifieras för ett väl fungerande ledarskap. Det handlar om förutsättningarna makt, i termer av legitimitet och auktoritet, och identitet, i termer av självkänsla och självförtroende. Sökord: Pedagogiskt ledarskap, classroom management, makt, legitimitet, auktoritet, identitet, självkänsla, självförtroende, auktoritärt ledarskap, demokratiskt ledarskap

The purpose of this essay is to identify and analyze the term leadership based on democratically-, authoritarian-, and passive (laissez-faire) leadership and find out which of these types are to be preferred among employees.  Our main aspects are: Do employees prefer democratically-, authoritarian-, or passive leadership? Are there any differences regarding ideal leadership considering sex, age, length of service and sector? We have chosen to make a quantitative study of two equivalent organizations, one in the private and one in the public sector. Our method is an explorative method were we seek to find new knowledge about our fenomena. Our study is based on the already established theories on leadership and our empirical data is gathered by questionnaires. The conclusions to be drawn from this study is that our respondents to a large extent prefer a democratic leadership towards an authoritarian and passive leadership. Most of them prefer a democratic leadership with elements of the other leadership types. The differences that exist in idyllic leadership considering the variables sex, age, sector and time at the workplace is in some cases not particularly strong. However, we can see a strong link between sector and ideal leadership. Key words: democratic leadership, authoritarian leadership, passive leadership / Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera begreppet ledarskap utifrån ledarskapstyperna demokratiskt-, auktoritärt-, och låt-gå (laissez-faire) ledarskap och ta reda på vilken av dessa typer som de anställda föredrar. Vi har valt två breda frågeställningar för att avgränsa oss till våra huvudaspekter. Föredrar anställda demokratiskt-, auktoritärt-, eller låt-gå ledarskap? Finns det skillnader i ledarskapsideal vad avser kön, ålder, anställningstid och sektor? Vi har valt att göra en kvantitativ studie på två likvärdiga organisationer, en inom privat och en inom offentlig sektor. Vår metod består av en explorativ ansats där vi vill nå ny kunskap om vårt studieobjekt. Vi utgår från redan etablerade teorier om ledarskap och vi samlar in empirin genom enkätformulär. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att våra respondenter i hög grad föredrar ett demokratiskt ledarskap framför ett auktoritärt och låt-gå ledarskap. Många vill ha ett demokratiskt ledarskap med inslag av några av de andra ledarskapstyperna. De skillnader som finns i ledarskapsideal gällande bakgrunsdvariablerna kön, ålder, sektor tid på arbetsplats är i vissa fall inte särskilt starka. Vi kan dock utläsa ett starkt samband mellan sektor och ledarskapsideal.

Vad finns det för olika ledarskapsstilar? Vad kännetecknarett bra ledarskap? Och vilken typ av ledarskap är att föredra?Det är några omdiskuterade frågor i forskningsvärden. Menen sak är säker. Ett bra ledarskap är en av de mest avgörandefaktorerna för att ett företag ska bli framgångsrikt.I den här studien har fokus riktats mot en typiskbyggarbetsplats i Sverige idag. Där syftet har varit att ta redapå hur ledarskapet ser ut och vilket ledarskap somarbetsledningen och yrkesarbetarna föredrar utifrån de treklassiska ledarskapsstilarna; Auktoritärt-, demokratiskt- ochlaissez-faire ledarskap. Dessa tre stilar tituleras ibland somThe Full Range Leadership Model vilket motsvarar helaskalan av ledarskap.Peab AB är ett svenskt bygg- och anläggningsföretag och harvarit föremål för denna fallstudie. För att kunna uppnåstudiens syfte och svara på frågeställningarna så krävdes detperspektiv från både arbetsledningen och yrkesarbetarna.Därför genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuermed tre platschefer och en kvantitativ enkätundersökningmed yrkesarbetarna på Peab i Skellefteå.Efter intervjuerna med platscheferna och svar påenkätfrågorna från yrkesarbetarna stod det klart att detdemokratiska ledarskapet är det som framförallt tillämpasoch som föredras. Men det är också tydligt att ledaren måsteanpassa sitt ledarskap efter situationen. Ibland behöverledaren gå mot ett auktoritärt ledarskap och ibland mot ettlaissez-fair ledarskap. Det finns tendenser till attarbetsledningen och yrkesarbetarna föredrar laissez-faireledarskap framför det auktoritära ledarskapet. Menframförallt så är det demokratiska ledarskapet som föredras ide flesta fallen. / What are the different leadership styles? What characterizesgood leadership? And what kind of leadership is preferable?There are some debated issues among researchers. But onething is certain. Good leadership is one of the most crucialfactors for a business to be successful.In this study, the focus has been on a typical construction sitein Sweden today. Where the purpose has been to find outhow the leadership looks and which leadership that thework management and professional workers prefer based onthe three classic leadership styles; Authoritarian-,Democratic- and Laissez-faire leadership. These three stylesare sometimes referred to as The Full Range LeadershipModel, which corresponds to the whole scale of leadership.Peab AB is a Swedish construction and civil engineeringcompany and has been the subject of this case study. To beable to achieve the aim of the study and answer thequestions, this required a perspective from both the workmanagement and the professional workers. Therefore,qualitative semi-structured interviews were conducted withthree site managers and a quantitative survey with theprofessional workers at Peab in Skellefteå.After the interviews with the work management andanswers to the questionnaires from the professional workers,it was clear that the democratic leadership is what is mainlyapplied and preferred. But it is also clear that the leader mustadapt his leadership to the situation. Sometimes the leaderneeds to go against authoritarian leadership and sometimesagainst a laissez-fair leadership. There are tendencies that thework management and professional workers prefer Laissez-faire leadership in front of authoritarian leadership. Butabove all, democratic leadership is preferred in most cases. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

The aim is to examine how teachers view their leadership, how leadership is used and developed, and what kind of perceptions teachers have of leadership and how it is important to their students. My questions are:  In what ways can the teachers develop their leadership? In what ways can the teachers make use of leadership in the classroom? What do the teachers in the study consider to be a good leadership? What do the teachers inte the study think of their leadership and its´ importance to students? The study uses a qualitative research method and consists of interviews with four teachers working in a school south of Stockholm. The results of the study shows that teachers´ leadership in the classroom has a significance for students´ learning and development. The teachers´style of leadership should not be static and should be adapted to students´development level. The results also shows that teachers´ leadership in the classroom is about various tasks. The conclusions are that the teacher in her/his leadership needs to be democratic and allow students to affect the activities in the classroom, but also use an authoritarian leadership to get an effective classroom.

Covid-19 pandemin har påverkat hela samhället på olika sätt. Vård-och omsorgsbranschen är en bransch som har drabbats hårt då det har lett till stora påfrestningar inom äldreomsorgen, vilket i sin tur har lett till omställningar i arbetssätt. Detta har resulterat i ökade krav på bland annat enhetschefer och medarbetare som verkar inom denna bransch. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur enhetschefer inom vård- och omsorgsorganisationer anpassar sitt ledarskap under en kris. För att besvara studiens syfte har det formulerats en forskningsfråga som berör hur enhetschefer har anpassat sitt ledarskap under coronakrisen.Denna uppsats vill undersöka ledarnas uppfattningar och egna berättelser av hur deras ledarskap har anpassats under krisen. Därmed utgår studien ifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt där data har samlats in genom att utföra semistrukturerade intervjuer med sju enhetschefer som arbetar inom vård- och omsorgsbranschen. Studien är baserad på teorier och litteratur som handlar om ledarskap inom vård- och omsorgsbranschen, hur ledarskap anpassar sig till olika situationer samt ledarskap i kris. Därtill har studien utgått ifrån två huvudsakliga ledarstilar vilka är det demokratiska och auktoritära ledarskapet. Resultatet av studien visar att ledarskapet inom vård- och omsorgsbranschen präglas av en demokratisk ledarstil men att ledarskapet anpassades under coronakrisen till en mer auktoritär ledarstil. Studien är skriven på svenska. / It is without question that the covid-19 has brought about one of the most unprecedented healthcare crises of our time. The healthcare industry is an industry that has been greatly affected as it has led to great strains in elderly care, which has led to changes in working methods. This has resulted in a rise in demand for unit managers and workers in this sector, among other things. The study's primary goal is to determine whether and how unit managers within healthcare organizations adapt their leadership during a crisis, such as the covid-19 pandemic. In order to address the study's intent, a research question has been formulated that focuses on how unit managers have adapted their leadership during the corona crisis. This essay seeks to examine the leaders’ perceptions and own stories of how their leadership has been adapted during the crisis. Thus, the study is based on a qualitative approach where data has been collected by conducting semi-structured interviews with seven unit managers working in the healthcare industry. The research is focused on theories and literature on leadership in the healthcare sector, how leadership adapts to various circumstances and leadership in crisis with focus on democratic and authoritarian principles. According to the study's findings, leadership in the healthcare industry is characterized by a democratic leadership style however was developed into a more authoritarian leadership style during the covid-19 crisis. This study is written in Swedish.

The purpose of this study has been to investigate the views of five teachers on their own leadership, and on the way they make it work in the classroom. The method was a qualitative investigation consisting of separate interviews with five elementary school teachers from three different schools in the southern part of Stockholm. The results showed that a good pedagogic leadership, successful with the pupils, can be characterised as at the same time democratic and "situation adjustable". This includes the ability to formulate the rules of conduct clearly, to take decisions and to create a good working atmosphere in the classroom, so that the pupils can feel secure, and be able to learn and develop. That however, cannot be accomplished if the teacher only maintains a negative communication, reminding the pupils of what is forbidden. A majority of the interviewed teachers emphasised the importance of positive feedback, and maintaining the work motivation of the pupils was seen as an important aspect of leadership in the classroom. A good leadership is furthermore characterised by the flexibility of the teacher in adapting to different situations and to the maturity of the pupil or group. Flexibility in adjusting the level of the lesson, and of the tasks given to the individual pupils or groups, is also an aspect of leadership. The results finally showed that the teacher should try to maintain a good personal relationship not just to the pupil but also with the parents. This makes it easier for the teacher to influence the pupils and engage them in a better performance in the classroom, scholastically as well as in terms of conduct.

Titel: Ledarskap i den kreativa processen: En studie om dataspelsföretag Problem: I dagsläget finns det brister på studier som fokuserar på olika ledarskapsperspektivs påverkan på kreativitet inom arbetsgrupper. Hur ledarskap formas och ledarskapets roll i den kreativa processen saknas det information om, speciellt inom kreativt intensiva industrier. Stor del av tidigare forskning fokuserar på länder som USA och Japan, men inte Sverige. Dataspelsindustrin är en snabbföränderlig industri, därmed finns det flera utmaningar och affärsmöjligheter som organisationer möjligtvis saknar kunskap om. Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur ledarskapet ser ut i den kreativa processen i dataspelsföretag. Samtidigt vill vi bidra med kunskap och förståelse om ledarskapets inflytande på den kreativa processen. Metod: Undersökningen utgick från samhällsvetenskapligt tolkningsperspektiv med en kvalitativ forskningsstrategi.  Fenomenologisk ansats har använts för att fånga intervjupersonernas upplevelser av ledarskapet i den kreativa processen i dataspelsindustrin med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen var abduktiv då forskarna pendlade konstant mellan data och kända teorier vid sökandet efter de mest sannolika förklaringarna. Vid bearbetning av data användes en fenomenografisk dataanalysmodell. Slutsats: Olika ledarskapsperspektiv fungerar olika under olika omständigheter. Enligt den teoretiska referensramen utesluter inte en ledarskapsteori nödvändigtvis en annan utan aspekter av olika ledarskapsteorier går att kombinera. Eftersom att det finns många olika typer av dataspelsföretag är det viktigt att förstå den egna organisationen och vara öppen för att plocka aspekter från olika ledarskapsteorier och skräddarsy ett ledarskapsperspektiv som passar organisationens kontext. / Title: Leadership in the creative process: A study about small computer game companies. Problem: Currently there is a lack of studies that focus on different leadership perspectives effect on creativity within groups. There is a lack of information about how leadership shapes and the leadership’s role in the creative process, especially in creative intensive industries. A big part of previous research focuses on countries like USA and Japan, but not Sweden. The computer game industry is a fast changing industry, therefore there are many challenges and business opportunities that organizations might lack knowledge about. Purpose: The purpose of this essay is to gain an understanding for what leadership in the creative process in small computer game companies look like. At the same time we want contribute knowledge and understanding about the leadership's influence on the creative process. Method: The study is based on a interpretive social science perspective with a qualitative research strategy. A phenomenological approach has been used to capture the respondent's’ experience of leadership in the creative process in the computer game industry with the help of semi structured interviews. The research approach was abductive due to the researchers constantly going between data and known theories when searching after the most probable explanations. During processing of data a phenomenographic data analysis model was used. Conclusion: Different leadership perspectives work differently under different circumstances. According to the theoretical framework leadership theories does not necessarily exclude one from another, rather aspects from different leadership theories are combinable. Since there are many kinds of computer game companies it is imperative to understand one’s own organization and to be open to pick aspects from different leadership theories to tailor a leadership perspective that fits the organization's context.

”Fem tysta minuter” är en vetenskaplig essä som handlar om olika metoder för att skapa ordning under måltider i skolan. Framförallt undersöker den mellanmålet som är en vardaglig del av det fritidshemspedagogiska uppdraget. Uppsatsen grundar sig i två olika berättelser som gemensamt gestaltar en mellanmålssituation där handlingsalternativen varit svårbedömda för oss och där det inte tycks finnas en tydlig riktning som gagnar samtliga inblandade. Vi har undersökt huruvida ”fem tysta minuter” är en bra metod för att skapa en pedagogisk och harmonisk måltid. I berättelserna ställs vi bägge inför en situation där vår erfarenhet och intuition säger att ett annat handlande vore att föredra dock blir vi bakbundna av kollegial regelstyrning. Utifrån detta har vi reflekterat kring hur man som professionell pedagog med fördel kan agera när ens inre didaktik kolliderar med arbetsgruppen. Vi utgår också ifrån ett barnperspektiv där dilemmat blir att barn med behov av lägre ljudmiljö och barn som ständigt misslyckas att bibehålla tystnad under måltiden ska tillgodoses. Vi har utgått ifrån ett barn- och vuxenperspektiv i förhållande till konsekvenserna av ett demokratiskt samt auktoritärt ledarskap. Vi har konstaterat att de verktyg och förutsättningar vi som enskilda professionella pedagoger innehar inte är tillräckligt för att skapa den pedagogiska arenan under måltid som rekommenderas genom bland annat Livsmedelsverket och Skolverket. Det krävs en bredare pedagogisk diskussion kring måltiderna inom skolan. / “Fem tysta minuter” (five minutes of silence) is a scientific essay about methods to create order during mealtimes in school. The essay mainly focuses on the afternoon snacks that are an every day part of the “fritidshem” (after-school centre) work. The essay is based on two different stories that combined presents mealtime situations where the pedagogical choices have been hard to make and were there are no clear options that would benefit all the participants. We have researched whether ”fem tysta minuter” is a good method to achieve a pedagogical and harmonic mealtime. In the presented stories we are both faced with a situation where our experience and intuition tells us another choice of action would be preferred but we are restricted by the rules of the collegium. From this, we have reflected on how one as a professional educator can act when your inner didactics collides with the working group. We also view this from a child perspective where the dilemma is that both children with the need for a calmer and more quiet environment and children who can't stay quiet and constantly fails to do so must be satisfied. Our approach has been to consider a child and adult perspective in relation to the consequences of a democratic and an authoritative leadership. We have reached the conclusion that the tools and conditions we as lone professional pedagogues have, are not enough to create the pedagogical arena during mealtime that are recommended for instance by the Swedish food agency and the Swedish National Agency for Education. A broader pedagogical discussion concerning mealtimes in school(s) is needed.