Studiens syfte är att beskriva och analysera lärarstudenters uppfattningar om ledarskapet under utbildningstiden, samt att undersöka om det för dessa studenter finns några särskilda förutsättningar, som underlättar för utvecklandet av ett väl fungerande ledarskap, och vilka i så fall dessa är. Den metod som används i studien är dokumentanalys av lärarstudenters texter i form av reflektionsblad över sin praktik under fyra praktikperioder, dvs alla praktikperioderna studenterna har i det allmänna utbildningsområdet i sin lärarutbildning. Resultatet visar att nästan alla studenterna uppfattar ledarskapet som oerhört komplext i lärarrollen. I huvudsak beskriver lärarstudenter ledarskapet ur ett relationellt perspektiv och som  komplext. Detta kan upplevas komplicerat, när man skall hantera sitt ledarskap, eftersom detta också uppfattas situationsbundet. Två särskilda förutsättningar, har kunnat identifieras för ett väl fungerande ledarskap. Det handlar om förutsättningarna makt, i termer av legitimitet och auktoritet, och identitet, i termer av självkänsla och självförtroende. Sökord: Pedagogiskt ledarskap, classroom management, makt, legitimitet, auktoritet, identitet, självkänsla, självförtroende, auktoritärt ledarskap, demokratiskt ledarskap

When the Soviet union collapsed at the beginning of the 1990s, a democratization began to develop. During the Jeltsin years, democracy in Russia was developing steadily, but since Putin became president at the turn of the century it has started to move back towards authoritarian rule. The purpose of this study is to explore the reasons for why the democracy in Russia never became consolidated and to understand why the country again has moved towards an authoritarian rule, like the one during the Soviet union. In order to fulfill the aim of this study, two theories were used. These were Linz and Stepan's consolidation theory, about the five arenas that have to be developed, and Samuel P. Huntington's theory about authoritarian nostalgia. In order to answer the questions that this study puts forward, these theories were used against empirical material about Russia. The results of the study show that Russia does not live up to the requirements in any of the five arenas and therefore could not possibly develop a consolidated democracy. It also seems as if the return to authoritarianism in Russia can be blamed on a combination of nostalgia for the Soviet union, which developed during the economic crisis of the 1990s, and an increasing nationalism amongst the population.

The purpose of this essay is to identify and analyze the term leadership based on democratically-, authoritarian-, and passive (laissez-faire) leadership and find out which of these types are to be preferred among employees.  Our main aspects are: Do employees prefer democratically-, authoritarian-, or passive leadership? Are there any differences regarding ideal leadership considering sex, age, length of service and sector? We have chosen to make a quantitative study of two equivalent organizations, one in the private and one in the public sector. Our method is an explorative method were we seek to find new knowledge about our fenomena. Our study is based on the already established theories on leadership and our empirical data is gathered by questionnaires. The conclusions to be drawn from this study is that our respondents to a large extent prefer a democratic leadership towards an authoritarian and passive leadership. Most of them prefer a democratic leadership with elements of the other leadership types. The differences that exist in idyllic leadership considering the variables sex, age, sector and time at the workplace is in some cases not particularly strong. However, we can see a strong link between sector and ideal leadership. Key words: democratic leadership, authoritarian leadership, passive leadership / Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera begreppet ledarskap utifrån ledarskapstyperna demokratiskt-, auktoritärt-, och låt-gå (laissez-faire) ledarskap och ta reda på vilken av dessa typer som de anställda föredrar. Vi har valt två breda frågeställningar för att avgränsa oss till våra huvudaspekter. Föredrar anställda demokratiskt-, auktoritärt-, eller låt-gå ledarskap? Finns det skillnader i ledarskapsideal vad avser kön, ålder, anställningstid och sektor? Vi har valt att göra en kvantitativ studie på två likvärdiga organisationer, en inom privat och en inom offentlig sektor. Vår metod består av en explorativ ansats där vi vill nå ny kunskap om vårt studieobjekt. Vi utgår från redan etablerade teorier om ledarskap och vi samlar in empirin genom enkätformulär. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att våra respondenter i hög grad föredrar ett demokratiskt ledarskap framför ett auktoritärt och låt-gå ledarskap. Många vill ha ett demokratiskt ledarskap med inslag av några av de andra ledarskapstyperna. De skillnader som finns i ledarskapsideal gällande bakgrunsdvariablerna kön, ålder, sektor tid på arbetsplats är i vissa fall inte särskilt starka. Vi kan dock utläsa ett starkt samband mellan sektor och ledarskapsideal.

Vad finns det för olika ledarskapsstilar? Vad kännetecknarett bra ledarskap? Och vilken typ av ledarskap är att föredra?Det är några omdiskuterade frågor i forskningsvärden. Menen sak är säker. Ett bra ledarskap är en av de mest avgörandefaktorerna för att ett företag ska bli framgångsrikt.I den här studien har fokus riktats mot en typiskbyggarbetsplats i Sverige idag. Där syftet har varit att ta redapå hur ledarskapet ser ut och vilket ledarskap somarbetsledningen och yrkesarbetarna föredrar utifrån de treklassiska ledarskapsstilarna; Auktoritärt-, demokratiskt- ochlaissez-faire ledarskap. Dessa tre stilar tituleras ibland somThe Full Range Leadership Model vilket motsvarar helaskalan av ledarskap.Peab AB är ett svenskt bygg- och anläggningsföretag och harvarit föremål för denna fallstudie. För att kunna uppnåstudiens syfte och svara på frågeställningarna så krävdes detperspektiv från både arbetsledningen och yrkesarbetarna.Därför genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuermed tre platschefer och en kvantitativ enkätundersökningmed yrkesarbetarna på Peab i Skellefteå.Efter intervjuerna med platscheferna och svar påenkätfrågorna från yrkesarbetarna stod det klart att detdemokratiska ledarskapet är det som framförallt tillämpasoch som föredras. Men det är också tydligt att ledaren måsteanpassa sitt ledarskap efter situationen. Ibland behöverledaren gå mot ett auktoritärt ledarskap och ibland mot ettlaissez-fair ledarskap. Det finns tendenser till attarbetsledningen och yrkesarbetarna föredrar laissez-faireledarskap framför det auktoritära ledarskapet. Menframförallt så är det demokratiska ledarskapet som föredras ide flesta fallen. / What are the different leadership styles? What characterizesgood leadership? And what kind of leadership is preferable?There are some debated issues among researchers. But onething is certain. Good leadership is one of the most crucialfactors for a business to be successful.In this study, the focus has been on a typical construction sitein Sweden today. Where the purpose has been to find outhow the leadership looks and which leadership that thework management and professional workers prefer based onthe three classic leadership styles; Authoritarian-,Democratic- and Laissez-faire leadership. These three stylesare sometimes referred to as The Full Range LeadershipModel, which corresponds to the whole scale of leadership.Peab AB is a Swedish construction and civil engineeringcompany and has been the subject of this case study. To beable to achieve the aim of the study and answer thequestions, this required a perspective from both the workmanagement and the professional workers. Therefore,qualitative semi-structured interviews were conducted withthree site managers and a quantitative survey with theprofessional workers at Peab in Skellefteå.After the interviews with the work management andanswers to the questionnaires from the professional workers,it was clear that the democratic leadership is what is mainlyapplied and preferred. But it is also clear that the leader mustadapt his leadership to the situation. Sometimes the leaderneeds to go against authoritarian leadership and sometimesagainst a laissez-fair leadership. There are tendencies that thework management and professional workers prefer Laissez-faire leadership in front of authoritarian leadership. Butabove all, democratic leadership is preferred in most cases. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

The aim is to examine how teachers view their leadership, how leadership is used and developed, and what kind of perceptions teachers have of leadership and how it is important to their students. My questions are:  In what ways can the teachers develop their leadership? In what ways can the teachers make use of leadership in the classroom? What do the teachers in the study consider to be a good leadership? What do the teachers inte the study think of their leadership and its´ importance to students? The study uses a qualitative research method and consists of interviews with four teachers working in a school south of Stockholm. The results of the study shows that teachers´ leadership in the classroom has a significance for students´ learning and development. The teachers´style of leadership should not be static and should be adapted to students´development level. The results also shows that teachers´ leadership in the classroom is about various tasks. The conclusions are that the teacher in her/his leadership needs to be democratic and allow students to affect the activities in the classroom, but also use an authoritarian leadership to get an effective classroom.

Covid-19 pandemin har påverkat hela samhället på olika sätt. Vård-och omsorgsbranschen är en bransch som har drabbats hårt då det har lett till stora påfrestningar inom äldreomsorgen, vilket i sin tur har lett till omställningar i arbetssätt. Detta har resulterat i ökade krav på bland annat enhetschefer och medarbetare som verkar inom denna bransch. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur enhetschefer inom vård- och omsorgsorganisationer anpassar sitt ledarskap under en kris. För att besvara studiens syfte har det formulerats en forskningsfråga som berör hur enhetschefer har anpassat sitt ledarskap under coronakrisen.Denna uppsats vill undersöka ledarnas uppfattningar och egna berättelser av hur deras ledarskap har anpassats under krisen. Därmed utgår studien ifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt där data har samlats in genom att utföra semistrukturerade intervjuer med sju enhetschefer som arbetar inom vård- och omsorgsbranschen. Studien är baserad på teorier och litteratur som handlar om ledarskap inom vård- och omsorgsbranschen, hur ledarskap anpassar sig till olika situationer samt ledarskap i kris. Därtill har studien utgått ifrån två huvudsakliga ledarstilar vilka är det demokratiska och auktoritära ledarskapet. Resultatet av studien visar att ledarskapet inom vård- och omsorgsbranschen präglas av en demokratisk ledarstil men att ledarskapet anpassades under coronakrisen till en mer auktoritär ledarstil. Studien är skriven på svenska. / It is without question that the covid-19 has brought about one of the most unprecedented healthcare crises of our time. The healthcare industry is an industry that has been greatly affected as it has led to great strains in elderly care, which has led to changes in working methods. This has resulted in a rise in demand for unit managers and workers in this sector, among other things. The study's primary goal is to determine whether and how unit managers within healthcare organizations adapt their leadership during a crisis, such as the covid-19 pandemic. In order to address the study's intent, a research question has been formulated that focuses on how unit managers have adapted their leadership during the corona crisis. This essay seeks to examine the leaders’ perceptions and own stories of how their leadership has been adapted during the crisis. Thus, the study is based on a qualitative approach where data has been collected by conducting semi-structured interviews with seven unit managers working in the healthcare industry. The research is focused on theories and literature on leadership in the healthcare sector, how leadership adapts to various circumstances and leadership in crisis with focus on democratic and authoritarian principles. According to the study's findings, leadership in the healthcare industry is characterized by a democratic leadership style however was developed into a more authoritarian leadership style during the covid-19 crisis. This study is written in Swedish.

The purpose of the study was to investigate what employees in fine-dining restaurants perceive to be desirable characteristics of a leader based on transformative, transactional, and authoritarian leadership. The study was qualitative and used a deductive thematic analysis with eight semi-structured interviews. The Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ) designed by Bass (1985) and authoritarian leadership was used as the theoretical background.   The two requirements to participate was for the respondents to have worked in a fine-dining restaurant within the last two years. The results showed that the desirable characteristics of a leader were committed, encouraging, solution-oriented, creative, patient, responsive, caring, ambitious, relationship-building, and communicative. The desirable qualities characterize a transformative leadership. The results of the study may be relevant to the development of leadership in fine-dining restaurants.

Det finns idag mycket kunskap om vilka faktorer som leder till ökat resultat för eleverna. Trots det har vi i Sverige fortfarande en hög andel elever som inte når gymnasiebehörighet i årskurs 9. På den skola jag är verksam som rektor gjordes en nulägesanalys höstterminen 2016 inför ett samverkansprojekt med Skolverket; resultatet av den analysen visar på hur arbetslagsledarna är en outnyttjad resurs. Deras uppdrag har mer kommit att handla om att förmedla information från rektor till laget och att leda lagmöten, än att leda skolutvecklingsprocesser. Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor:  1) Vilket ledarskap utövar arbetslagsledare i olika situationer? 2)  Hur kan arbetslagsledarens syn på det egna uppdraget förstås? 3)  På vilket sätt påverkar olika bakgrundsvariabler hur arbetslagsledaren utövar sitt ledarskap? Ett antal hypoteser ställs upp i syfte att försöka besvara frågorna och datainsamling sker genom att en enkät skickas ut till arbetslagsledare i olika grundskolor. De bakgrundsvariabler som prövas är: kön, tid på arbetsplatsen, tid som arbetslagsledare, hur uppdraget tilldelats, storleken på laget, förstelärare eller inte, och vilken huvudman respondenten har.  Respondenterna får läsa sex olika scenarier och därefter ta ställning till olika handlingsalternativ, utformade utifrån fyra olika teorier om ledarskap: abdikerat ledarskap, auktoritärt ledarskap, kommunikativt ledarskap och etiskt ledarskap. Det finns även ett femte alternativ där respondenten har möjlighet till ett eget alternativ.  Resultatet av undersökningen visar att den ledarskapsstil som arbetslagsledare, oberoende av bakgrund, i högsta grad väljer är den etiskt-kommunikativa ledarskapsstilen, förutom i scenario 1. Vilket handlar om att hantera ett ärende där en kollega inte följer de normer och värden som finns för skolan. Vidare visar en analys av resultatet att det behöver finnas en tydlig uppdragsbeskrivning med ett tydligt mandat som ska vara känt av alla. Då skapas större förutsättningar för arbetslagsledaren att leda de nödvändiga processerna mot ökad måluppfyllelse. / There is a lot of knowledge today about factors that lead to increased results for the students. Nevertheless, in Sweden, we still have a high proportion of students who do not reach secondary competence in grade 9. At the school where I am principal, an analysis was conducted in the autumn term 2016 for a collaboration project with the Swedish National Agency for Education. The result of this analysis shows how the team leaders are an unutilized resource, whose mission has become more about mediate information from the principal to the team and conducting team meetings, than to lead school development processes.  In view of this, I ask the following questions:  1)    Which leaderships do team leaders practise in different situations? 2)    How can team leaders view for their own mission understands? 3)    In what way do different background variables affect the way the team leader practise her leadership?  A number of hypotheses are set up in purpose to try to answer these questions and data collection is done by sending questionnaires to team leaders in various elementary schools. The background variables tested are: gender, time at workplace, time as team leader, how the assignment is assigned, the size of the team, first teacher or not, and what head of school the respondent has.  The respondents reads six different scenarios and then take a stand in different action options, based on the theories of four different leaderships: abdicated leadership, authoritative leadership, communicative leadership, and ethical leadership. There is also a fifth option where the respondent is given the opportunity an alternative of her own.  The result of the survey shows that the leadershipstyle that team leaders, regardless of  background, choose to the highest degree is the ethical-communicative. Except in scenario 1 which is about managing a case where a colleague does not comply with the norms and values ​​of the school. An analysis of the result also shows that there must be a clear mission statement with a clear mandate that should be known by everyone. This will create greater prerequisites for the team leader to lead the necessary processes towards increased goal achievement.

Titel: Ledarskap i den kreativa processen: En studie om dataspelsföretag Problem: I dagsläget finns det brister på studier som fokuserar på olika ledarskapsperspektivs påverkan på kreativitet inom arbetsgrupper. Hur ledarskap formas och ledarskapets roll i den kreativa processen saknas det information om, speciellt inom kreativt intensiva industrier. Stor del av tidigare forskning fokuserar på länder som USA och Japan, men inte Sverige. Dataspelsindustrin är en snabbföränderlig industri, därmed finns det flera utmaningar och affärsmöjligheter som organisationer möjligtvis saknar kunskap om. Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur ledarskapet ser ut i den kreativa processen i dataspelsföretag. Samtidigt vill vi bidra med kunskap och förståelse om ledarskapets inflytande på den kreativa processen. Metod: Undersökningen utgick från samhällsvetenskapligt tolkningsperspektiv med en kvalitativ forskningsstrategi.  Fenomenologisk ansats har använts för att fånga intervjupersonernas upplevelser av ledarskapet i den kreativa processen i dataspelsindustrin med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen var abduktiv då forskarna pendlade konstant mellan data och kända teorier vid sökandet efter de mest sannolika förklaringarna. Vid bearbetning av data användes en fenomenografisk dataanalysmodell. Slutsats: Olika ledarskapsperspektiv fungerar olika under olika omständigheter. Enligt den teoretiska referensramen utesluter inte en ledarskapsteori nödvändigtvis en annan utan aspekter av olika ledarskapsteorier går att kombinera. Eftersom att det finns många olika typer av dataspelsföretag är det viktigt att förstå den egna organisationen och vara öppen för att plocka aspekter från olika ledarskapsteorier och skräddarsy ett ledarskapsperspektiv som passar organisationens kontext. / Title: Leadership in the creative process: A study about small computer game companies. Problem: Currently there is a lack of studies that focus on different leadership perspectives effect on creativity within groups. There is a lack of information about how leadership shapes and the leadership’s role in the creative process, especially in creative intensive industries. A big part of previous research focuses on countries like USA and Japan, but not Sweden. The computer game industry is a fast changing industry, therefore there are many challenges and business opportunities that organizations might lack knowledge about. Purpose: The purpose of this essay is to gain an understanding for what leadership in the creative process in small computer game companies look like. At the same time we want contribute knowledge and understanding about the leadership's influence on the creative process. Method: The study is based on a interpretive social science perspective with a qualitative research strategy. A phenomenological approach has been used to capture the respondent's’ experience of leadership in the creative process in the computer game industry with the help of semi structured interviews. The research approach was abductive due to the researchers constantly going between data and known theories when searching after the most probable explanations. During processing of data a phenomenographic data analysis model was used. Conclusion: Different leadership perspectives work differently under different circumstances. According to the theoretical framework leadership theories does not necessarily exclude one from another, rather aspects from different leadership theories are combinable. Since there are many kinds of computer game companies it is imperative to understand one’s own organization and to be open to pick aspects from different leadership theories to tailor a leadership perspective that fits the organization's context.

Det finns flera ledarskapsarketyper, några mer välkända än andra. En ledarstil som harstuderats under lång tid är den auktoritära som i korta drag kan beskrivas som enväldig och kontrollerande. Syftet i denna kvalitativa studie är att utforska den auktoritära ledarskapsstilen och finna paralleller mellan managementlitteratur och framställningen av en fiktiv auktoritärledare. För att besvara våra frågeställningar har vi utifrån relevant managementlitteratur tagit fram en analysmodell. Med hjälp av den framtagna modellen har vi analyserat en fiktiv ledare och visat hur en tv-serie framställer den auktoritära ledarens handlingar och vilka effekter dennes agerande får hos de ledda. Vår studie visar att det finns kopplingar mellanporträtteringen av den auktoritära ledaren i managementlitteratur, och den auktoritära ledaren i fiktionen. Uppsatsens språk är svenska. / There are several leadership archetypes, some more well known than others. A leadership style which has been studied for a long time is the authoritarian. It can briefly be described as sovereign and controlling. The purpose of this qualitative study is to explore the authoritarian leadership style and find parallels between management literature and the portrayal of a fictitious authoritarian leader. To answer our questions we have developed a model based on relevant management literature. With the help of the developed model we have analyzed a fictitious leader. We demonstrate how a television series depicts the actions of the authoritarian leader and the effects his actions have on his subordinates. Our study shows that there are links between the portrayal of the authoritarian leader in management literature and the authoritarian leader in fiction. The language of the essay is Swedish.