When the Soviet union collapsed at the beginning of the 1990s, a democratization began to develop. During the Jeltsin years, democracy in Russia was developing steadily, but since Putin became president at the turn of the century it has started to move back towards authoritarian rule. The purpose of this study is to explore the reasons for why the democracy in Russia never became consolidated and to understand why the country again has moved towards an authoritarian rule, like the one during the Soviet union. In order to fulfill the aim of this study, two theories were used. These were Linz and Stepan's consolidation theory, about the five arenas that have to be developed, and Samuel P. Huntington's theory about authoritarian nostalgia. In order to answer the questions that this study puts forward, these theories were used against empirical material about Russia. The results of the study show that Russia does not live up to the requirements in any of the five arenas and therefore could not possibly develop a consolidated democracy. It also seems as if the return to authoritarianism in Russia can be blamed on a combination of nostalgia for the Soviet union, which developed during the economic crisis of the 1990s, and an increasing nationalism amongst the population.

Demokratiseringens tillbakagång i nutida Ryssland har väckt en rad frågor angående de olika orsaker som kan ha påverkat den. Ämnet är intressant eftersom Ryssland har varit på det spåret med demokratiseringen av landet och även försökt etablera demokratiska institutioner. Men det visade sig att efter Mikhail Gorbatjovs och Boris Jeltsins tid har demokratiseringen gått tillbaka i samband med Vladimir Putins ankomst till makten. Den nya presidenten införde en rad reformer inom politiken, men framförallt påverkade detta de mänskliga rättigheterna i landet. Syftet med detta arbete var att utöka förståelsen för den ryska politiken och den tillbakadragna demokratiseringen som drabbat landet, samt hitta samband med den tillbakadragna yttrandefriheten. För undersökningen har valts att fokusera på de olika orsakerna till demokratiseringens tillbakagång, sådana som nationalism, religiös fundamentalism, den auktoritära nostalgin och även den civila arenan som behandlar frågor om medborgarnas och ledarens attityder mot demokrati. Slutsatserna har påvisat att det finns ett starkt samband mellan den ökade nationalismen och fundamentalismen, och den yttrandefrihetens tillbakagång.