Det talas mycket om ledarskap i arbetslivet idag. Utbudet av kurser och seminarier iämnet tycks oändligt och vi har ett stadigt ökande antal management-modeller att förhållaoss till. Att lära sig något om ledarskapets villkor tycks således vara intressant för mångaav oss.Företagsledaren som person ägnas stor uppmärksamhet i media, och tenderar då attantingen beskrivas som superhjälte eller monster (Rehn, 2003). Medias ökande inflytandeoch den tilltagande personifieringen bidrar till att göra det offentliga rummet till endominerande arena när det gäller konstruktionen av ledarskap (Holmberg, 2005).Med detta som bakgrund fann jag det intressant att studera den plats på företagenshemsidor där VD väljer att tala till oss, närmare bestämt under vinjetten ”VD har ordet”.Som företagets främsta representant fann jag att VD var en intressant ledare att studeraoch då företagens hemsida är en intressant del av det offentliga rummet blev detta mittval av ”arena”.Det jag ville ta reda på i min studie var hur företeelsen ”VD har ordet” konstrueras ochvad denna konstruktion kan säga oss om ledarskapet idag. När VD har ordet – vad väljerman att säga?Syftet med uppsatsen är att titta på hur konstruktionen av ”VD har ordet” på företagenswebbsidor bidrar till skapandet av ett ledarideal och att beskriva hur detta ideal ser ut.Uppsatsämnet är behandlat utifrån en kvalitativ ansats och med ettsocialkonstruktionistiskt perspektiv. En utgångspunkt är att jag inte betraktar språket somen exakt representation av verkligheten och att människan både är och skapar sinverklighet. Föreställningen vad ledarskap ”är” och hur det utförs bestäms av de socialakonstruktioner som uppstår i samspelet mellan ledaren och ”de ledda”.Under vinjetten ”VD har ordet” är kapitallogiken i form av vinstmarginaler och nyckeltalfortfarande det dominerande temat men det verkar vara på väg att ändras. Jag ser att VDäven väljer att beskriva affärsmodell, organisationsmodell, produkt eller för ettresonemang som sträcker sig utanför dessa teman. De ökande antal teman ochväxlingarna i utformning och ton i texterna visar sig dock inte vara tecken på någondjupare förändring i vad man egentligen säger. Resultatet av studien blev således att jagfann en VD som i sitt vd-ord uppehåller sig runt självklarheter och kommunicerar genom”icke-kommunikation”. Det som uppnås med denna konstruktion handlar troligen inte omatt förmedla visioner eller värderingar utan är snarare ett sätt att upprätthållaorganisationen, bevara stabilitet och inge förtroende. VD har ordet – och upptäckten jaggör är att dessa ord egentligen är en form av ”icke-kommunikation”. / Uppsatsnivå: C

The purpose of this essay is to identify and analyze the term leadership based on democratically-, authoritarian-, and passive (laissez-faire) leadership and find out which of these types are to be preferred among employees.  Our main aspects are: Do employees prefer democratically-, authoritarian-, or passive leadership? Are there any differences regarding ideal leadership considering sex, age, length of service and sector? We have chosen to make a quantitative study of two equivalent organizations, one in the private and one in the public sector. Our method is an explorative method were we seek to find new knowledge about our fenomena. Our study is based on the already established theories on leadership and our empirical data is gathered by questionnaires. The conclusions to be drawn from this study is that our respondents to a large extent prefer a democratic leadership towards an authoritarian and passive leadership. Most of them prefer a democratic leadership with elements of the other leadership types. The differences that exist in idyllic leadership considering the variables sex, age, sector and time at the workplace is in some cases not particularly strong. However, we can see a strong link between sector and ideal leadership. Key words: democratic leadership, authoritarian leadership, passive leadership / Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera begreppet ledarskap utifrån ledarskapstyperna demokratiskt-, auktoritärt-, och låt-gå (laissez-faire) ledarskap och ta reda på vilken av dessa typer som de anställda föredrar. Vi har valt två breda frågeställningar för att avgränsa oss till våra huvudaspekter. Föredrar anställda demokratiskt-, auktoritärt-, eller låt-gå ledarskap? Finns det skillnader i ledarskapsideal vad avser kön, ålder, anställningstid och sektor? Vi har valt att göra en kvantitativ studie på två likvärdiga organisationer, en inom privat och en inom offentlig sektor. Vår metod består av en explorativ ansats där vi vill nå ny kunskap om vårt studieobjekt. Vi utgår från redan etablerade teorier om ledarskap och vi samlar in empirin genom enkätformulär. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att våra respondenter i hög grad föredrar ett demokratiskt ledarskap framför ett auktoritärt och låt-gå ledarskap. Många vill ha ett demokratiskt ledarskap med inslag av några av de andra ledarskapstyperna. De skillnader som finns i ledarskapsideal gällande bakgrunsdvariablerna kön, ålder, sektor tid på arbetsplats är i vissa fall inte särskilt starka. Vi kan dock utläsa ett starkt samband mellan sektor och ledarskapsideal.

De organisatoriska villkoren för ledarskap inom den offentliga sektorn har förändrats kraftigt sedan slutet på 1980-talet. Socialtjänsten ställs ständigt inför nya utmaningar i form av exempelvis budgetåtstramningar, effektiviseringar och nu även en pandemi (covid-19). Dessa utmaningar ställer höga krav på socialtjänsten som organisation och på dess ledare samt deras ledarskap. Syftet med studien är att söka reda på, sammanställa och analysera kunskap om ledarskap inom svensk socialtjänst. Vidare syftar studien till att undersöka vad det innebär att vara ledare inom socialtjänsten, vilka utmaningar ledaren ställs inför samt om det finns ledarskapsideal inom socialtjänsten. Men även att undersöka hur ledarskap påverkar organisationer inom socialtjänst samt att kunna bidra med bredare kunskaper inom fältet. Metoden är en kunskapsöversikt med 24 analyserade artiklar. Resultatet visar att det inte finns en entydig definition av vad ledarskap är i socialt arbete. Det transformativa ledarskapet anses i flertalet av artiklarna som ett eftersträvat ideal inom socialt arbete. / The organizational conditions for leadership in the public sector have changed dramatically since the late 1980s. The social services are constantly faced with new challenges in the form of, for example, budget cuts, efficiency requirements and now also a pandemic (covid-19). These challenges place high demands on the social services as an organization and on its leaders as well as on their leadership. The purpose of the study is to research, compile and analyze knowledge about leadership in Swedish social services. Furthermore, the study aims to investigate what it means to be a leader in the social services, what challenges the leader faces and whether there is an ideal of leadership in the social services. But also, to investigate how leadership affects organizations in social services and to be able to contribute with broader knowledge in the field. The method is a knowledge overview that consist of analyzing 24 articles. The result shows that there is no clear definition of what leadership is in social work. In most of the articles, transformative leadership is considered a sought-after ideal in social work.