Our starting point has been to examine how a project manager without knowledge of the industry is able to plan a project. And also which difficulties that may arise. A qualitative study was conducted at project managers who worked in the construction industry and events industry. Seven interviews were conducted, four in the construction sector and three in the events industry. Respondents are active as project manager in Värmland and Närkes counties. Sixteen job advertisements were studied, including eight searched a project manager in the construction industry and eight in the events industry. We wanted using the job advertisements to study which education, work experience and personal qualities that are in demand in these two sectors. The results show that project managers without knowledge of the industry can plan a project under certain conditions.

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka beteenden och egenskaper hos en ledare (chef på ett företag) som har en positiv inverkan på de anställdas hälsa och därigenom belysa chefskapets roll som hälsofaktor.</p><p>1. Vilka ledarbeteenden/egenskaper värderar de anställda högst och kan man se ett mönster bland dessa?</p><p>2. Hur ser cheferna själva på sitt ledarskap och dess påverkan på personalens hälsa?</p><p>3. Vilka slutsatser kan dras vad gäller utformningen av ett hälsofrämjande ledarskap?</p><p>I studien används enkäter riktade till medarbetarna, samt intervjuer riktade till cheferna. Utöver intervjuerna med cheferna på de två undersökta företagen, gjordes en intervju med ett styrelseproffs. Dessutom gjordes en litteraturstudie som ligger till grund för arbetet. Intervjuerna valdes för att skapa en bättre och djupare förståelse för den bild cheferna har av hälsofrämjande ledarskap. Att rikta enkäter till medarbetarna gjordes för att nå en så stor massa som möjligt och för att få en bred uppfattning av deras åsikter.</p><p>Det som framgår i denna studie är att tre stora områden rankas olika högt av de två grupper som ingick i studien och av de tre cheferna. Framförallt handlar det om kommunikation, personlig utveckling och meningsfullhet i arbetet. Vad gäller första aspekten verkar alla vara överens. Öppenhet värderas högt av samtliga. Dock är det många faktorer som rankas högt bland de anställda, vilket ger flera funderingar vid utvärderingen av resultatet.</p><p>Den slutsats som jag drar av denna studie är att det nog handlar om att möta individens olika behov på ett rimligt sätt, samtidigt som man leder företaget eller avdelningen.</p><p>Därmed ska resultaten i denna studie inte förkastas. Det kan finnas en poäng i att ta ett steg tillbaka och betrakta sitt ledarskap utifrån de parametrar som tas upp.</p><p>”Var dålig ledare har sitt skri för sig, men den gode ledarens arbete tiger still.”</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vilka beteenden och egenskaper hos en ledare (chef på ett företag) som har en positiv inverkan på de anställdas hälsa och därigenom belysa chefskapets roll som hälsofaktor. 1. Vilka ledarbeteenden/egenskaper värderar de anställda högst och kan man se ett mönster bland dessa? 2. Hur ser cheferna själva på sitt ledarskap och dess påverkan på personalens hälsa? 3. Vilka slutsatser kan dras vad gäller utformningen av ett hälsofrämjande ledarskap? I studien används enkäter riktade till medarbetarna, samt intervjuer riktade till cheferna. Utöver intervjuerna med cheferna på de två undersökta företagen, gjordes en intervju med ett styrelseproffs. Dessutom gjordes en litteraturstudie som ligger till grund för arbetet. Intervjuerna valdes för att skapa en bättre och djupare förståelse för den bild cheferna har av hälsofrämjande ledarskap. Att rikta enkäter till medarbetarna gjordes för att nå en så stor massa som möjligt och för att få en bred uppfattning av deras åsikter. Det som framgår i denna studie är att tre stora områden rankas olika högt av de två grupper som ingick i studien och av de tre cheferna. Framförallt handlar det om kommunikation, personlig utveckling och meningsfullhet i arbetet. Vad gäller första aspekten verkar alla vara överens. Öppenhet värderas högt av samtliga. Dock är det många faktorer som rankas högt bland de anställda, vilket ger flera funderingar vid utvärderingen av resultatet. Den slutsats som jag drar av denna studie är att det nog handlar om att möta individens olika behov på ett rimligt sätt, samtidigt som man leder företaget eller avdelningen. Därmed ska resultaten i denna studie inte förkastas. Det kan finnas en poäng i att ta ett steg tillbaka och betrakta sitt ledarskap utifrån de parametrar som tas upp. ”Var dålig ledare har sitt skri för sig, men den gode ledarens arbete tiger still.”

Idag står organisationer inför ständiga utmaningar att förändra och effektivisera sin verksamhet, vilket kan förklaras med det ökade kravet på ökad lönsamhet och kostnadsnedskärningar. Detta har bidragit till att företagsledningar oftast löser dessa ökade krav genom kostnadsrationaliseringar. Dock har det visat sig vara mindre framgångsrikt. Ambitionen med examensarbetet har varit att undersöka hur ledarskap kan utövas för att uppnå TQM, effektivitet och lönsamhet. Ett svenskt byggföretag har varit föremål för denna fallstudie. Fallstudien har genomförts genom strukturerade djupintervjuer med tre gruppchefer samt enkätfrågor till medarbetare. Det huvudsakliga resultatet från den här uppsatsen är begreppet lönsamt ledarskap, vilket är genererat ur det analyserade materialet. Studiens resultat visar att det är flera faktorer som bidrar till det lönsamma ledarskapet. Resultatet visar att hörnstenarna i hörnstensmodellen är en stor bidragande faktor till det lönsamma ledarskapet. Emellertid har studiens resultat kommit fram till att den sjätte hörnstenen “engagerat ledarskap” är mycket viktig för organisationens framgångssaga vad gäller lönsamhet, kortsiktigt som långsiktigt. / <p>2018-08-29</p>

Rapporter visar på att det saknas sjuksköterskor inom vården idag och att det i framtiden kommer fortsätta vara så. Sjuksköterskor uppger att arbetssituationen är ohållbar och att där finns brister på flera plan. Arbetsmiljö, hög stressnivå, personalomsättning och ledarskap är faktorer som bidrar till sjuksköterskors intentioner att lämna sin arbetsplats. Studiens syfte handlar om att undersöka hur ledarens egenskaper kan påverka sjuksköterskans intention att lämna sitt arbete. Det är en kvalitativ litteraturstudie där tio stycken artiklar ingår. Både ostrukturerade- och strukturerade sökningar av artiklar gjordes i vetenskapliga databaser för att ge en så trovärdig bild av kunskapsområdet som möjligt. Studiens resultat visar på att ledarskapet och ledarens egenskaper kan påverka sjuksköterskans intentioner att lämna sin arbetsplats. Det är viktigt att ledaren är delaktig i utformandet av relationer dels mellan ledare och sjuksköterska men dels även mellan de kollegiala relationerna. Arbetsmiljön är också en viktig förutsättning för sjuksköterskan och som ledaren också bör vara delaktig i för att gynna sjuksköterskans arbetssituation. För att skapa en hållbar sjukvård måste ansträngning göras för sjuksköterskans hållbarhet. Chefer och ledare som arbetar inom hälso- och sjukvård skulle behöva utveckla både sitt ledarskap och chefskap för att synergi dem emellan ska träda fram.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka hur två olika organisationer skiljer och liknar varandra i önskan om ledarskapsegenskaper, detta utifrån de tre olika arenorna rekrytering, utbildning och ledarskap. I denna rapport kommer vi att studera organisationerna Försvarsmakten samt Sony Ericsson, där Försvarsmakten kommer representerar en strukturerad organisation och Sony Ericsson en projektorganisation.Med hjälp av intervjuer både på Försvarsmakten i Halmstad och Sony Ericsson i Lund har vi fått svar på frågor kring rekrytering, utbildning och ledarskap. Det som gör jämförelsen intressant är skillnaden i organisationsformerna på de två olika företagen Försvarsmakten samt Sony Ericsson. Vi har efter granskning av data fått fram att de båda organisationerna strävar efter liknande egenskaper med på skilda sätt. På grund av organisationernas olika strukturer och organisatoriska uppbyggnad går man olika vägar för att hitta en ledare men i slutändan kan man se att processerna liknar varandra. Vidareutbildning inom organisationerna spelar stor roll och man lägger stor vikt på att ge sina medarbetare den utbildning som finns och krävs, detta för att kunna öka kompetensen och öka effektiviteten. / The main purpose of this paper is to examine how two different organisations differ or resemble each other in their desire for leadership qualities, according to the three different venues of recruitment, training and leadership. In this report we will study the organizations Armed Forces and Sony Ericsson, where Armed Forces represent a structured organization and Sony Ericsson a project organization. With the help of interviews both at the Armed Forces in Halmstad and at Sony Ericsson in Lund, we have received answers to questions about recruitment, training and leadership. What makes the interesting comparison is the difference in body shapes of the two companies Armed Forces, and Sony Ericsson. After reviewing and analyzing the data received during these interviews the inference is that the two organizations seek similar qualities in different ways. Due to variations both structually and organisazationally the means of finding a leader vary though eventually the processes end up similar. Also there are great emphasis on how further training within organizations play an important role, how the organisations make use of the training available and required in the effort of increasing the competence and efficiency of its employees.

Ledarskap och de egenskaper som hör till har beforskats från slutet av 1800-talet och uppfattningen har gått från att egenskaper ansetts vara nedärvda till att de snarare finns i en specifik kontext. Fokusområdet för uppsatsen har varit den svenska grundskolan och den har utförts genom en undersökande och analytisk intervjustudie med syfte att ur ett medarbetarperspektiv ta reda på vilka ledaregenskaper rektorer bör ha. Resultatet har uppnåtts genom en induktiv ansats och en kvalitativ metod där åtta personer med olika yrkestitlar har intervjuats, samtliga arbetar inom den svenska grundskolan. Från intervjuerna gick det att se en samsyn gällande vilka egenskaper de anställda anser att en rektor bör ha, dessa är: tydlig, kommunikativ, lyhörd och beslutsfattande. Egenskaperna fungerar som en “fyrenighet” där de agerar gemensamt och måste förekomma tillsammans. Existerar en egenskap själv, utan samhörighet av någon eller flera av de andra, så kan den egenskapen istället anses bli negativ. Det empiriska resultatet diskuteras tillsammans med teorier om organisationskulturer.

Denna studie syftar till att ta reda på vilken typ av ledarskapsstil avgångsstudenter från det fyraåriga sjökaptensprogrammet i Kalmar anser att ett bra fartygsbefäl bör besitta, och undersöka hur det överensstämmer med vad för typ av ledarskapsstilar ett rederier söker hos sina befäl. Metoden som användes för denna studie var kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att majoriteten av sjöbefälsstudenterna är eniga om att ett bra fartygsbefäl skall ha ett öppet ledarskap där man behandlar sina medarbetare jämlikt och kan ta emot kritik. Det är samtidigt viktigt att kunna sätta ner foten och visa vem som har befälet vid beslutsfattande. Rederierna beskriver att det ledarskap dom söker hos sina befäl skall vara ett tydligt men anpassningsbart ledarskap, med olika typer av ledarskap vid olika tillfällen. / This study aims to find out which style of leadership graduating students from the four- year Nautical Science Programme in Kalmar believe that a good ship officer should possess, and examine how it corresponds to the style of leadership a shipping company seeks from its officers. When the interviews were completed, the interview results were analyzed and compared with the theories of leadership. The results showed that the majority of the students agree to that a good ship officer should have an open leadership where you treat your employees equally and can receive criticism. Simultaneously, it is important to be able to show who is in charge of decision-making. The shipping companies describe that the leadership they seek from their officers must be a distinctly but adaptable leadership, with different types of leadership at different times.

Studien har som syfte att undersöka hur framgångsrika ledare framställs idag och till vilken utsträckning samt i vilka situationer de brukar ett auktoritärt ledarskap. För att uppfylla studiens syfte har dagsaktuella ledarskapstrender samt fiktiva ledare i aktuell populärkultur analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att vissa egenskaper är gemensamma hos framgångsrika ledare i såväl trender som hos fiktiva ledare. Det råder delade meningar samt avsaknad av en nyanserad förklaring av vad som är ett auktoritärt ledarskap. Genom att sätta ihop en samlad bild av ett auktoritärt ledarskap går det att urskilja hur vissa situationer efterfrågar och förväntar ett auktoritärt ledarskap. / The purpose of this study is to examine how successful leaders are portrayed today and to what extent as well in which situations they practice authoritarian leadership. To fulfill the purpose of the study have current leadership trends and fictitious leaders in recent popular culture been analyzed through a qualitative content analysis. The results indicate that some characteristics are mutual for successful leaders in trends as well as fictitious leaders. There is a disagreement and a lack of nuanced definition of an authoritarian leadership. Creating a collective definition of an authoritarian leadership makes it possible to discern how certain situations demand and expect authoritarian leadership.