<p>Bakgrunden till denna studie, är ett intresse som väcktes vid ett tidigare projektarbete i utbildningen. Där ungdomar intervjuades bland annat om hur en bra lärare bör vara. Studiens syfte var att undersöka några lärares och elevers syn på vilka egenskaper/kvalitéer en lärare bör ha som ledare. De data vi har använt oss av gällande detta specifika område är från skollagen, styrdokumenten, relevant forskningsdata, litteratur, Internet och från våra respondenter via intervjuer. Vi har använt oss av kvalitativ metod, då vi lagt fokus på att beskriva och tolka de uppfattningar som förekommer bland respondenterna, som var sex elever och fyra lärare Något som framkom i undersökningen är att läraren bör vara positiv för att smitta av sig på elevgruppen, för att ge förtroende bör läraren vara rättvis, konsekvent och lyhörd. Samt för att inspirera eleverna behöver läraren brinna för sitt ämne och ha bred kunskap. Mindre bra ledaregenskaper var lärare som inte hade tid eller intresse av att lyssna på eleverna. Kränka eller favorisera vissa elever var också något som var dåligt. Hälften av informanterna tyckte att respekt var något positivt. Slutligen var elever och lärare väldigt överens om vad som skapar ett gott ledarskap.</p>

Bakgrunden till denna studie, är ett intresse som väcktes vid ett tidigare projektarbete i utbildningen. Där ungdomar intervjuades bland annat om hur en bra lärare bör vara. Studiens syfte var att undersöka några lärares och elevers syn på vilka egenskaper/kvalitéer en lärare bör ha som ledare. De data vi har använt oss av gällande detta specifika område är från skollagen, styrdokumenten, relevant forskningsdata, litteratur, Internet och från våra respondenter via intervjuer. Vi har använt oss av kvalitativ metod, då vi lagt fokus på att beskriva och tolka de uppfattningar som förekommer bland respondenterna, som var sex elever och fyra lärare Något som framkom i undersökningen är att läraren bör vara positiv för att smitta av sig på elevgruppen, för att ge förtroende bör läraren vara rättvis, konsekvent och lyhörd. Samt för att inspirera eleverna behöver läraren brinna för sitt ämne och ha bred kunskap. Mindre bra ledaregenskaper var lärare som inte hade tid eller intresse av att lyssna på eleverna. Kränka eller favorisera vissa elever var också något som var dåligt. Hälften av informanterna tyckte att respekt var något positivt. Slutligen var elever och lärare väldigt överens om vad som skapar ett gott ledarskap.

Syftet med denna studie är att undersöka hur möjligheten till en trygg anknytning uppfattas under inskolningen, både utifrån ett förskollärar- och ett föräldraperspektiv. För att undersöka detta har jag använd mig av semistrukturerade intervjuer. Empirin har sedan analyserats utifrån anknytningsteorin. Resultatet av min studie visar att förskollärare och föräldrar är eniga om att, trygghet skapas bäst genom att ge barnen tid att, anpassa sig till sin nya miljö och till pedagogerna. Vikten av att vara lyhörd för barnets behov, är också något som betonas som viktigt i studien. Vidare visar resultatet även att, förskollärare och vårdnadshavare känner en oro för barngruppens storlek i relation till att de känner sig otillräckliga för att bekräfta alla barns behov. Slutsatsen är att, barn, pedagoger och vårdnadshavare ska ges tillräckligt med tid tillsammans för att skapa en så trygg anknytning som möjligt för barnet. Förskollärarna i studien anser att, en föräldraaktiv inskolning är den bästa modellen för att bidra med goda förutsättningar för detta. Det framgår tydligt att anpassningar efter varje barns behov är det som bidrar till att en trygg anknytning kan formas.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna arbetar för att främja barnens språkutveckling på de här två förskolorna som vi studerat. Vi har utifrån våra egna erfarenheter sett att pedagoger inte arbetar så aktivt med barn med språksvårigheter. Detta ser vi som ett problem då 84 procent av alla barn i Sverige kommer att gå i en förskoleverksamhet och det är av allra största vikt att barnen ska få hjälp så tidigt som möjligt om avvikelsen i utvecklingen uppstår. En gemensam utgångspunkt vi upptäckte alla författare hade var att vikten av att man som pedagog ska vara lyhörd och öppen i arbetet med barnens språkutveckling och speciellt med barn med språkstörningar. Vi har intervjuat pedagogerna på två förskolor och vi har gjort observationer där vi använde oss av videokamera. Vi har sett både likheter och olikheter utifrån resultatet i observationerna, intervjuerna och litteraturen vi berört. En sak som resultatet gav var att man ska vara lyhörd och öppen i arbetet med barnen. Vår studies resultat visar vikten av att arbeta med barns språkutveckling och att stötta de barn med olika sorters språksvårigheter även vilka typer av kommunikationssätt som pedagogerna använder sig av.

Vårt arbete handlar om anknytning vid inskolning. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring olika inskolningsmetoder, samt hur de ser på anknytningens och trygghetens betydelse vid inskolning. Uppsatsen kommer att bygga på tillfrågade pedagogers erfarenheter, föreställningar och arbete gällande inskolning. Med hjälp av anknytningsteorin, som varit den centrala utgångspunkten för studien, har vi kunnat analysera vårt empiriska material. Några av studiens centrala begrepp är trygg/otrygg anknytning och trygg bas. För att genomföra studien valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Detta för att kvalitativ metod i relation till vårt syfte är att vi söker förståelse om det aktuella forskningsområdet. Utifrån detta så är slutsatsen att tillfrågade pedagoger menar att inskolningen ska individanpassas men också att det är viktigt att se över hur tiden utformas och används. Gemensamt menar pedagogerna i studien att anknytning tar tid att skapa. Anknytningen hävdar de också är en av de viktigaste faktorerna för att skapa en lyckad inskolning. Även trygghetens betydelse vid inskolningen lyfts fram, och det beskrivs hur viktig den är att skapa för både barn och föräldrar. Studien visar att respondenterna har erfarenheter av de olika inskolningsmodellerna men att deras val av metod varierar i efter barnets behov. I förhållande till anknytning så innebär detta att de jobbar utifrån att vara nära barnet och att inskolningen skall vara individanpassad och trygg. Nyckelord: Inskolning, inskolningspedagog, inskolningsmodeller, trygghet, anknytningsperson, anknytning, lyhörd

Abstrakt Författare: Louice Rolf &amp; Mia Samuelsson Handledare: Hans Wessblad Examinator: Mikael Lundgren Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat) 15 hp, 2FE78E Titel: Generation Y:s förväntningar på ledarskapet – Hur ledare bör anpassa sig efter generationen Problemformulering: Hur vill generation Y bli ledda i arbetslivet? Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur generation Y vill bli ledda utifrån generationens åsikter. Studien kan komma att bidra till att ge dagens och framtidens ledare förutsättningar för hur ledarskapet kan anpassas till generation Y i arbetslivet. Metod: En kvalitativ studie med en induktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in från generation Y genom kvalitativa intervjuer med hjälp av en narrativ undersökningsmetod. Slutsats: Studien slutsats är att generation Y vill bli ledda av en ledare som ger dem feedback, skapar möjlighet till utveckling, anpassar ledarskapet efter individen, utövar ett tydligt ledarskap och som är lyhörd. Nyckelord: Generation Y, ledarskap, feedback, utvecklingsmöjligheter, anpassat ledarskap, tydligt ledarskap, lyhörd ledare.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga hur lärare bemöter situationer där barn far illa i hemmet. Studiens urval är fem verksamma F-3 lärare i Mellansverige som genom semistrukturerade intervjuer belyser sina erfarenheter, upplevelser och metoder om hur lärare bemöter barn med otrygg hemmiljö. Resultatet i studien visar på att lärare har olika metoder för bemötandet av barn som far illa i hemmet, lärarnas eftersträvan att skapa en trygg skolmiljö för elever är densamma även om bemötandet kan se olika ut. Slutsats av denna studie är att det finns faktorer rörande bemötandet av dessa elever att utveckla på skolor som påverkar både elever och personal negativt. Det står i läroplanen att skola och hem ska samverka, men lärarna i studien upplever att formerna för hur samverkan ska ske är oklara.

År 2021 råder det en världsomfattande pandemi. Syftet med föreliggande studie är att få inblick i om barns möjlighet till anknytning ses påverkas av Covid-19 och rådande restriktioner. I vår studie har vi utgått från ett anknytningsteoretiskt perspektiv och använt en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjufrågor för att få svar på våra frågeställningar. Studiens urval inkluderar åtta verksamma personer inom förskolans barngrupp, som berättar om sina erfarenheter. Utifrån studien blir det synligt hur pedagogerna har ett stort engagemang och präglas av en hög yrkesetik, vilket därmed gör det möjligt för barnen att skapa anknytning i förskolan även under en tid av pandemi.

Ledarskap och de egenskaper som hör till har beforskats från slutet av 1800-talet och uppfattningen har gått från att egenskaper ansetts vara nedärvda till att de snarare finns i en specifik kontext. Fokusområdet för uppsatsen har varit den svenska grundskolan och den har utförts genom en undersökande och analytisk intervjustudie med syfte att ur ett medarbetarperspektiv ta reda på vilka ledaregenskaper rektorer bör ha. Resultatet har uppnåtts genom en induktiv ansats och en kvalitativ metod där åtta personer med olika yrkestitlar har intervjuats, samtliga arbetar inom den svenska grundskolan. Från intervjuerna gick det att se en samsyn gällande vilka egenskaper de anställda anser att en rektor bör ha, dessa är: tydlig, kommunikativ, lyhörd och beslutsfattande. Egenskaperna fungerar som en “fyrenighet” där de agerar gemensamt och måste förekomma tillsammans. Existerar en egenskap själv, utan samhörighet av någon eller flera av de andra, så kan den egenskapen istället anses bli negativ. Det empiriska resultatet diskuteras tillsammans med teorier om organisationskulturer.

Studien undersöker preferenser för ledarskap bland män och kvinnor inom restaurangbranschen. Tidigare studier har lagt mycket fokus på att undersöka om det finns skillnader i det manliga kontra det kvinnliga ledarskapet. Det kan således anses finnas ett begränsat antal tidigare studier inom forskningsområdet för hur manliga och kvinnliga anställda vill att sin ledare ska vara. Studien har en kvalitativ ansats och använder semistrukturerade intervjuer. Metodvalet grundar sig i att studien hoppas kunna identifiera likheter, skillnader och eventuella mönster i informanternas preferenser för ledarskap. Resultatet utgår från identifierade teman som baseras på det insamlade materialet. Resultatet indikerar att både män och kvinnor värderar egenskaper som självständighet, tillit och flexibilitet högt hos deras närmaste ledare. Det identifierades även vissa skillnader baserat på genus i informanternas preferenser. Kvinnliga anställda efterfrågar även lyhördhet hos en ledare medan manliga talar om vikten av tydliga direktiv från närmsta chef. Avslutningsvis kan inte studiens fastställa några specifika mönster mellan kvinnor och mäns prefererade ledarskap. Studiens resultat hoppas kunna hjälpa ledare inom restaurangbranschen att förbättra sin ledarstil och skapa en mer tillfredsställande arbetsmiljö för sina anställda. Studien är skriven på svenska. / The study examines leadership preferences among men and women in the restaurant industry. Previous studies have focused a lot on investigating whether there are differences in male versus female leaders. It can however be considered that there is a limited amount of studies that contribute to the research area of ??how male and female employees want their leader to be. The study has a qualitative approach designed and uses semi-structured interviews as the research method. The choice of method is based on the hope of identifying similarities, differences and possible patterns in the informants' preferences for leadership. The result is based on the identified themes from the collected material. The results indicate that both men and women value qualities such as independence, trust and flexibility highly in their immediate leaders. Certain differences were also identified based on the gender in the informants preferences. Female employees also request responsiveness from a leader as an important leading feature, while males talk more about the importance of clear directives from the immediate superior. In conclusion, the study cannot establish any specific patterns between women's and men's preferred leadership. However there are tendencies to identify patterns between men's and women's preferences for leadership, which also moves the study forward to continued research in the field. These findings can help restaurant managers improve their leadership style and create a more satisfying work environment for their employees. Following is this study written in swedish.