Syftet med denna undersökning är att få en uppfattning om hur kommunikation kan ske mellan hem och skola.  Intressant är också att få en uppfattning om hur ofta det sker.  Forskningsfrågorna är; Hur väljer lärare att kommunicera med hemmet och vad fungerar bäst? Hur ofta kontaktar föräldrarna skolan och varför?  Vad är det som föräldrarna frågar när de kontaktar lärare? Metoderna som användes var enkät och intervjuer. Utifrån resultatet från undersökningen fick jag en uppfattning om hur kommunikationen ser ut mellan hemmet och skolan.  Resultatet av undersökningen visade att föräldrakontakterna fungerade bra.  Slutsatsen är att kommunikationen mellan skolan och hemmet fungerar bra.  Det vanligaste kommunikationssättet var veckobrev från skolan.  Att veckobrev fungerar bra som kommunikationssätt.  Telefon användes om det behövdes en snabb återkoppling.  När föräldrarna kontaktade skolan använde de sig av telefon.

Bakgrund: Sjukvården idag möter patienter med andra kulturella bakgrunder. Detta innebär att sjuksköterskor ständigt hamnar i situationer som kräver en ansträngande kommunikation för att förstå varandra, då språket inte är gemensamt. Språkbarriärerna påverkar mötet genom att inte få en tillräcklig information eller en information som patienten eller sjuksköterskan inte förstår, vilket kan påverka patientsäkerheten för bägge parter. För att kunna kommunicera och hantera språkbarriärer, har sjuksköterskor erfarenhet av de olika kommunikationssätten i mötet med patienten som kan vara både till en fördel och nackdel. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av olika kommunikationssätt vid språkbarriärer mellan sjuksköterska och patient. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ design som har baserats på 15 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen var av induktiv och manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och sammanlagt sju underkategorier. Att använda telefontolk, Att använda närstående som tolk, Hjälp av tvåspråkiga sjuksköterskor som tolk, Tolkens påverkan på omvårdnaden, Förenkling av information och språk, Att använda kroppsspråk, teckenspråk och gester, Att bedöma patienten med icke-verbal kommunikation. Dessa underkategorier resulterade i två huvudkategorier. att använda olika former av tolk och att tillämpa verbala och icke-verbala strategier. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenhet av att använda sig av olika kommunikationssätt gav möjlighet till att övervinna språkbarriärer. De olika kommunikationssätten påverkade både omvårdnaden och mötet mellan sjuksköterska och patient till en för och nackdel. I denna studie identifierades även att det finns brister i hur man ska utveckla vården vidare och för att den ska bli så patientsäker som möjligt vid språkbarriärer.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka barns språkutveckling med stöd av olika kommunikationssätt i förskolan. Den valda metoden för studien är av en kvalitativ ansats med semistruktuerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med åtta förskollärare på två olika förskolor. Den teori som vi valt är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att det som har störst betydelse för en positiv språkutveckling är att förskolepersonalen stödjer barnen i deras språkutveckling med olika kommunikationssätt. Detta genom att bekräfta barnen i deras val av kommunikationssätt. Slutsatsen är att olika kommunikationssätt gynnar barns språkutveckling. Det är dock av vikt att förskolepersonalen ger barnen möjligheter att använda olika verktyg för att utveckla sitt kommunikationssätt.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna arbetar för att främja barnens språkutveckling på de här två förskolorna som vi studerat. Vi har utifrån våra egna erfarenheter sett att pedagoger inte arbetar så aktivt med barn med språksvårigheter. Detta ser vi som ett problem då 84 procent av alla barn i Sverige kommer att gå i en förskoleverksamhet och det är av allra största vikt att barnen ska få hjälp så tidigt som möjligt om avvikelsen i utvecklingen uppstår. En gemensam utgångspunkt vi upptäckte alla författare hade var att vikten av att man som pedagog ska vara lyhörd och öppen i arbetet med barnens språkutveckling och speciellt med barn med språkstörningar. Vi har intervjuat pedagogerna på två förskolor och vi har gjort observationer där vi använde oss av videokamera. Vi har sett både likheter och olikheter utifrån resultatet i observationerna, intervjuerna och litteraturen vi berört. En sak som resultatet gav var att man ska vara lyhörd och öppen i arbetet med barnen. Vår studies resultat visar vikten av att arbeta med barns språkutveckling och att stötta de barn med olika sorters språksvårigheter även vilka typer av kommunikationssätt som pedagogerna använder sig av.

Företag kan inte bara konkurrera med låga priser för att ”vinna” sina kunder längre, med de svenska detaljhandelskedjorna Expert och Onoffs konkurser som exempel. Lönsamhet är ett företags yttersta mål, men om inte intäkterna kan täcka kostnaderna kan en eventuell konkurs vara nära. Därför måste företag kunna hantera det ”mjuka värdet” på ett tillfredsställande sätt. Det är av aktuellt intresse för att ha möjlighet att bevara sina kunder och kunna hantera missnöje och negativ spridning av information eller rykten kunder emellan. Felhanteringen bör anpassas om missnöjet förs fram i sociala medier eller i fysiska miljöer, vilket också beskriver syftet med den här uppsatsen.Fyra intervjuer har genomförts med fyra olika företag, där två intervjuer haft fokus på fysiska butiker och två haft fokus på sociala medier. Utöver det har observation av två av de studerade företagens Facebook-sidor genomförts. Möjligheten till generalisering är låg på grund av val av kvalitativ metod, då uppsatsen istället är fokuserad på att höra vad företagsrepresentanterna beskriver om dess företags hantering av missnöje från kunder.För att kunna hantera missnöje är samtliga företag i undersökningen tydliga med vilka medarbetare de söker och med önskvärda egenskaper som kundorientering, vilja och engagemang. Detta för att kunna handskas med de kommunikationssätt varje företag arbetar med, hänsyn tas även till kommunikationssättet där samtliga respondenter är överens om att människor påverkas av varandras uttalanden. Med avseende till att människor kommunicerar med varandra är respondenterna eniga om att svara snabbt eller inom rimlig väntetid för att minimera den negativa spridningen och i vissa fall öka den positiva spridningen.Respondenternas strävan med hanteringen av kundmissnöje handlar om att få nöjda kunder. / Companies can’t compete with low prices to ”win” their customers no more, with the swedish retailchains Expert and Onoff as examples. Profitability is a company´s utmost goal, but if the revenue can’t cover the costs an eventual bankruptcy may be close. Therefore companies must be able to handle the soft value in a satisfactory way. It is of current interest to be conceivable to maintain your customers and to be able to handle dissatisfaction and negative transmission of information or rumours between customers. The service recovery should be adjusted if the dissatisfaction occurs in social media or in physical environments, which also describes the purpose with this essay.Four interviews have been carried out with four different companies, two of the interviews had a focus on physical stores and two had focus on social media. Beyond the interviews an observation has been carried out on two of the studied companies’ Facebook-pages. The possibility to generalization is low because of the choice of qualitative method, the essay is instead focused in hearing what the company-representatives describe about their handling of dissatisfaction from customers.All companies are clear about which coworkers they are searching for to be able to handle dissatisfaction, with desirable characteristics as customer-orientation, with will and commitment. This because to be able with the ways of communication each company works with, consideration is taken to the ways of communication where all respondents agree about that all people influence each other’s comments. In regards to that all people communicates with each other, all respondents agree about answering fast and within reasonable waiting time to minimize the negative spread and in some cases increase the positive spread.The respondents’ pursuit with the handling of customer-dissatisfaction is about getting satisfied customers.

Kommunikation är en nödvändig förutsättning för att människor ska kunna samverka med andra i samhället. Skolans undervisning ska utifrån detta utgå ifrån elevens behov för att eleven ska kunna allmänbilda sig i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka hur musik kan användas som ett kommunikationsmedel för elever med funktionsnedsättning i undervisningen och på vilka sätt som den undervisande läraren använder sig av detta. Resultatet som presenteras redovisar genomförda intervjuer och observationer som har utförts med olika undervisande lärare i musik, på olika orter runt om i Sverige. Resultatet presenterar hur lärare använder sig av kommunikation i undervisningen genom musik samt på vilka sätt detta sker. Lärarna använder sig av kommunikation som sker på flera olika sätt genom musik, kontakt, teckenspråk, kroppspråk och tecken som stöd. Diskussionen kring studiens ämne koncentreras på den undervisande lärarens kommunikation i undervisningen med hjälp av musik, vilka alternativa kommunikationssätt som kan användas av läraren för att nå ut till eleverna samt vilka för- och nackdelar det finns med användning av alternativa kommunikationssätt.

I Sverige insjuknar omkring 25 000 personer i stroke årligen. Av de 25 000 beräknas cirka 20 – 40 % få afasi till följd av stroken. De kommunikativa svårigheter som afasi medför kan påverka informationsutbytet mellan person med afasi (PMA) och vårdpersonal. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur arbetsterapeuter upplever att arbeta med PMA. Vidare var syftet att undersöka hur arbetsterapeuter anpassar sin kommunikation utefter de kommunikationssvårigheter PMA har. Fyra arbetsterapeuter verksamma inom olika strokevårdenheter i Stockholm rekryterades som deltagare. Materialinsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer där materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att besök med PMA beskrevs vara mer komplexa och tidskrävande på grund av de kommunikativa svårigheterna. Svårigheterna vid kommunikation med PMA orsakade känslor av osäkerhet, frustration och otillräcklighet. Arbetsterapeuterna använde alternativa kommunikationsstrategier för att underlätta kommunikationen med PMA. Trots att vissa kommunikationsstrategier användes, visar föreliggande studies resultat att vidare fortbildning om hur kommunikationen kan underlättas för PMA behövs. Vidare och mer omfattande forskning om hur arbetsterapeuter verksamma inom strokesjukvården upplever arbete med PMA är motiverat.

Denna studie syftar till att synliggöra material som kan främja flerspråkighet i förskolans fysiska miljö. Forskningsfrågorna som besvaras handlar om vad som framställs i miljön för att stödja flerspråkighet, för vem miljön är tillgänglig ur ett flerspråkigt perspektiv samt vilka språk somframträder i miljön och hur ofta dessa förekommer. Studien utgår från den sociokulturella teorin och genomfördes på två förskolor. En kvalitativ metod tillämpades i studien och datainsamlingen baserades på visuella fältanteckningar i form av fotografier samt skriftliga fältanteckningar. Vidbearbetning och tolkning av materialet användes en kvalitativ analys. Resultatet visar att materialsom kan främja flerspråkighet framställs i förskolans fysiska miljö genom alternativa kommunikationssätt som bilder och tecken. Flerspråkighet synliggörs även genom flaggor och textpå olika språk, samt böcker. / The study aims to make visible material that can support multilingualism in the physical environment of the preschool. The research questions that this study aims to answer are what is presented in the environment to support multilingualism, for whom the environment is available from a multilingual perspective and which languages appear in the environment and how often these occur. The study is based on a sociocultural theory and was conducted at two preschools. A qualitative method was used and the collection of data consists of visual fieldnotes in the form of photographs and written fieldnotes. When processing and reading the material, a qualitative analysis was used. The result shows that material that can support multilingualism is represented in the physical environment of the preschool through alternative communication such as pictures and signs. Multilingualism has also been made visible through flags, texts and books. / Tämän tutkimuksen tarkoitus on tuoda esille materiaalia joka voi tukea monikielisyyttä varhaiskasvatuksen fyysisessä ympäristössä. Tutkimuskysymykset koskevat mitä monikielisyyttätukevaa materiaalia ympäristössä esiintyy, kenelle ympäristö on suunnattu monikielisestä näkökulmasta sekä mitkä kielet esiintyvät ympäristössä ja kuinka usein. Tutkimuksen lähtökohtana oli sosiokulttuurinen teoria ja se toteutettiin kahdessa varhaiskasvatuksen yksikössä kvalitatiivisella menetelmällä. Materiaali kerättiin valokuvien ja muistiinpanojen avulla. Työstö jatulkinta toteutettiin käyttäen kvalitatiivista analyysia. Tulokset näyttävät että materiaali joka voi tukea monikielisyyttä esitetään varhaiskasvatuksen fyysisessä ympäristössä vaihtoehtoisten kommunikaatiomenetelmien kuten kuvien ja viittomien avulla. Monikielisyys esiintyy myöslipuissa, teksteissä ja kirjoissa.