På strokeenheten, Universitetssjukhuset i Linköping, ges strokeinformation till patienter och närstående i grupp. Gruppinformationen hålls en gång i veckan av personal som arbetar på strokeenheten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om denna gruppinformation var anpassad för personer med afasi. Vidare var syftet att genom en litteraturstudie undersöka hur en strokeinformation i grupp bäst anpassas för personer med afasi och sedan jämföra denna kunskap med strokeinformationen. Genom observation och fokusgruppsintervju med berörd personal undersöktes upplägg av strokeinfomationen samt personalens erfarenheter, åsikter och tankar kring afasi och afasi-vänlig kommunikation. Resultatet visade att det finns förbättringsområden gällande framförallt designen av den powerpointpresentation som används samt beträffande användning av afasi-vänlig kommunikation vid informationstillfället. Tidsbrist och kunskapsluckor identifierades som de två största orsakerna till personalens agerande och powerpointpresentationens utformande. Även svårigheterna med att anpassa strokeinformationen till den heterogena grupp som informationen riktar sig till visade sig vara en bidragande faktor till informationstillfällets utformning. De tankar som personalen i dagsläget har kring strategier i afasi-vänlig kommunikation är baserade på egen erfarenhet. Dessa stämmer till stor del överens med vad litteraturen förespråkar men problematiken ligger i att överföra dessa tankar till handling. Slutsatsen är att det finns förbättringsmöjligheter inom flera områden för att strokeinformationen ska bli afasianpassad men för att kunna genomföra anpassningen behövs framförallt mer kunskap och utbildning hos personalen.

No description available.

<p>Kommunikation och ett förhållningssätt som är målinriktat och intellektuellt, är begrepp som är betydelsefulla för vårdgivaren i mötet med patient. Omvårdnad bör ske genom att skapa en relation mellan vårdgivare och patient, där sjuksköterskan bör vara professionell i sitt förhållningssätt. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och patienter med afasi. Resultatet visar att vårdgivarens emotionella resurser, icke-verbal kommunikation, vårdgivarens kunskap och miljön påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och patienter som har afasi. Att se patienten som en unik individ, ge uppmuntran, trygghet och stöd underlättar kommunikationen. Genom beröring, ansiktsuttryck och ögonkontakt kan vårdgivaren och patienten kommunicera på ett icke-verbalt sätt. Genom utbildning som ger kunskap hur vårdgivaren kommunicerar med patienter som har afasi kan kommunikationen underlättas. Stress, tid och även atmosfären och stämningen har en inverkan på kommunikationen mellan vårdgivare och patient med afasi. Resultatet har stor betydelse för att förhindra vårdlidande hos patienter med afasi, där kommunikationen är en svårighet. Det bidrar även till att vårdgivare kan känna mindre stress och mer säkerhet i kommunikationen med patienter som har afasi.</p>

No description available.

No description available.

In today’s society more and more activities are digitalized. This means that everyone has to be able to use information and communication tools (ICT) in order to take part in the digital world, otherwise they will be left out of the digital community. There is a so called digital gap between for instance elderly and young people, where elderly do not know how to use the tools and there for cannot gain access to the digital society. What happens when people, not only grow old, but also have a communication disorder, such as aphasia? How are they included? The purpose of this study is to investigate whether or not surf pads are good tools for bridging the digital gap for people with aphasia, and which activities and situations that encourages people with aphasia to work with the surf pad. This has been investigated by conducting a qualitative study where ten people with aphasia who owns a surf pad have been interviewed. Also one person who has aphasia but does not want a surf pad has been a part of this study. The interviews have been complemented with a participating observation that has been conducted over a period of one year. The study shows that the surf pad might be a good tool to bridge the digital gap, even though the participants in this study do not think that they have gotten more social by using surf pads. It shows that it takes more than just handing out the tool. It needs support and motivation in order to learn how to use it. Finally, and maybe the most important finding is that it is about a lack of confidence, both in the tool but also in one self that is the biggest indicator for wanting to learn and daring to do so.

Bakgrund: Stroke drabbar 30000 personer årligen och cirka 12000 får afasi till följd av stroke. Vid afasi blir den verbala kommunikationen bristfällig. Detta kan leda till försvårad kommunikationsmöjlighet mellan patienten och sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att belysa olika sätt att underlätta kommunikationen i vårdsituationer för patienter som har drabbats av expressiv afasi till följd av en stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar, där sökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna var etiskt granskade och kvalitetsgranskades utifrån en modifierad granskningsmall av Forsberg &amp; Wengström (2008). Analysen gjordes utifrån Lundman och Hällgren- Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman; kontaktskapande, trygghet och språkrehabilitering. I temat kontaktskapande framkom det att beröring, kroppsspråk, avsätta tid, och accepterande inställning var av stor vikt. I temat trygghet visade sig uppmuntran, stärka självkänsla, utveckla förtroende vara av betydelse, och i temat språkrehabilitering framkom att melodisk sång, rytmiskt tal samt familjens delaktighet i träningen. Slutsats: Studien visar på flera olika sätt att skapa en god kommunikation och förståelse mellan patient och sjuksköterska. På grund av afasin kan det vara svårt att få reda på patientens vilja och det gäller att ge patienten tid att kommunicera så att vården inte bedrivs mot patientens vilja, med risk att skapa ett onödigt lidande. Det är av stor vikt att sjuksköterskan kan hjälpa patienten med rehabiliteringen och hitta sätt som underlättar patientens kommunikationsförmåga.

Kommunikation och ett förhållningssätt som är målinriktat och intellektuellt, är begrepp som är betydelsefulla för vårdgivaren i mötet med patient. Omvårdnad bör ske genom att skapa en relation mellan vårdgivare och patient, där sjuksköterskan bör vara professionell i sitt förhållningssätt. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och patienter med afasi. Resultatet visar att vårdgivarens emotionella resurser, icke-verbal kommunikation, vårdgivarens kunskap och miljön påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och patienter som har afasi. Att se patienten som en unik individ, ge uppmuntran, trygghet och stöd underlättar kommunikationen. Genom beröring, ansiktsuttryck och ögonkontakt kan vårdgivaren och patienten kommunicera på ett icke-verbalt sätt. Genom utbildning som ger kunskap hur vårdgivaren kommunicerar med patienter som har afasi kan kommunikationen underlättas. Stress, tid och även atmosfären och stämningen har en inverkan på kommunikationen mellan vårdgivare och patient med afasi. Resultatet har stor betydelse för att förhindra vårdlidande hos patienter med afasi, där kommunikationen är en svårighet. Det bidrar även till att vårdgivare kan känna mindre stress och mer säkerhet i kommunikationen med patienter som har afasi.

No description available.

An acquired brain injury can cause a variety of conditions and impairments. Aphasia affects linguistic functions in the brain to different extent and degree, which entails negative impact on social interactions with the surrounding environment. Adjusting the ways of communicating can facilitate conversation and informational exchange. Previous studies have shown that knowledge about aphasia lacks among the public and care givers. Persons with aphasia are likely to interact with officials within the support system. These professionals with various education will partake in assessments and decisions that will have significant impact on persons with aphasia and their families. It is essential that officials have sufficient knowledge of the diverse individual needs in order to provide adequate support. According to governmental laws and regulations, officials should offer communicational support regardless of the service or support they provide. The literature suggests that knowledge about aphasia is also lacking among officials. Since there is little or no research on the subject, motivation was given for the study at hand. A qualitative study was conducted on six informants, all professionals who offer different kinds of service and support, at various levels and within different fields of the support system. The results implied that their knowledge about aphasia was insufficient on all accounts, except for awareness of psychosocial consequences. Four out of six informants had lacking knowledge about communicational support, two had greater understanding of communicational needs and more competence in facilitating strategies. Since respondents were few, this study may primarily serve as a motivation for further research on the subject, and encourage communicational training.