Bakgrund: Afasi är ett tillstånd som ger försämrad förmåga att kunna göra sig förstådd och/eller kunna förstå talat och/eller skrivet språk. Patienter som drabbas av afasi får en nedsatt förmåga att göra sig förstådda i mötet med vårdpersonal. Det krävs en väl fungerande kommunikation för att patienter med afasi skall få möjligheten att bli inkluderade i sin vårdprocess och utesluta risken för att drabbas av vårdlidande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att inte kunna göra sig förstådda i mötet med vårdpersonal, när de drabbats av afasi till följd av en stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgörs av åtta vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo där ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen. Resultat: Resultatet utgörs av två kategorier. Exkluderade ur vårdprocessen respektive inkluderade i vårdprocessen. I resultatet framkom det att patienterna upplevde sig exkluderade ur sin vårdprocess då de inte kunde uttrycka sina vårdbehov och inte heller kunde förmedla sina tankar och känslor. Patienterna upplevde sig även inkluderade i sin vårdprocess om de fick möjligheten att få sin röst hörd och därmed bli delaktiga i sin vård. Slutsats: Slutsatsen av vårt resultat visade att patienterna kunde uppleva sig både exkluderade och/eller inkluderade i sin vårdprocess. Resultatet påvisade att vårdpersonal som vårdar patienter med afasi behöver kunskap om patienternas upplevelser av vården för att kunna bedriva en kvalitetssäker och individanpassad vård, där patienterna känner sig inkluderade.

Bakgrund: Demografiska förändringar som förväntas ske de kommande decennierna innebär en kraftig ökning av antalet äldre personer i samhället. Demenssjukdomar och smärta är vanliga i dessa åldersgrupper vilket ställer vården inför en utmaning att förse dessa människor med lämplig vård. Afasi hos demenssjuka personer försvårar smärtbedömningsarbetet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att bedöma smärta hos demenssjuka personer med afasi.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes med semistrukturerade intervjuer. 12 sjuksköterskor, som arbetar inom geriatrisk vård intervjuades. En av intervjuerna har exkluderats. Insamlad data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades med tio tillhörande subkategorier under dataanalysen: Samverkan, Smärtbedömning samt Kunskap och kompetens. Konklusion: Denna studie ger en inblick i vilka redskap sjuksköterskor kan ha i smärtbedömningsarbetet på en geriatrisk akutvårdsavdelning. Användning av närstående, personal på äldreomsorg, teamet på avdelningen, Abbey Pain Scale, teoretisk kunskap och klinisk erfarenhet kan leda till en effektivare smärthantering hos demenssjuka personer. Mer utbildning, ökad kunskap om smärta, demenssjukdom och afasi samt ett mer specifik smärtbedömningsinstrument behövs för att kunna tillgodose dessa patienters komplexa vårdbehov. / Background: Demographic changes in the coming decades imply a substantial increase in the number of elderly in society. Dementia and pain are common in this groups, therefore health care system facing a challenge to provide this people with appropriate health care. Aphasia in dementia patients further complicate the pain assessment. Aim: To describe the nurses’ experiences of pain assessment in dementia patients with aphasia. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was conducted. Data was collected through semi-structured interviews and analyzed through a manifest content analysis. Twelve nurses working in geriatric care were interviewed. Results: Three categories were identified with ten associated sub categories during the data analysis: Collaboration, Pain Assessment, and also Knowledge and Competence. Conclusion: The study provides insight into the tools nurses may use in the pain assessment at a geriatric emergency unit. Utilization of Abbey Pain Scale, nursing staff at nursing home residence, healthcare team at the unit, theoretical knowledge and clinical experience can lead to more effective pain management in people with dementia. More education, increased knowledge about pain, dementia and aphasia and a more specific pain assessment instrument are necessary to meet the complex care needs of these patients.

Afasi, en förvärvad språkstörning som påverkar kommunikationsförmågan, kan följa som sekundärt symtom till hjärnskada, exempelvis stroke. Störningar i kommunikationsförmågan kan påverka delaktigheten. Tidigare forskning har uppmärksammat arbetet med omgivningsfaktorer vid afasi och påtalat att det behövs utökad kartläggning. Syftet med studien är att ge en bild av hur logopeder upplever arbete med omgivningsfaktorer vid afasi med särskilt fokus på arbetet med närstående. Datainsamlingsmetod var fokusdiskussioner där logopeder (n=6), i Sydostsverige, från tre olika verksamheter deltog. I studien framkom att logopederna eftersöker tydligare struktur, rutiner och metoder i arbetet med såväl närstående som med alternativa kommunikationslösningar. De största skillnaderna mellan det akuta skedet och de senare rehabiliteringsskedena tycks vara längd av kontaktperiod med patient och närstående och som följd av det olika fokus i behandling samt olika möjligheter till närståendekontakt. Hur mycket de närstående involveras i rehabiliteringen verkar bero dels på logopedens arbetssätt, dels på närståendes engagemang. Studien är enbart baserad på logopedernas upplevelse av arbete med omgivningsfaktorer. Ett utvecklingsområde kan vara implementering och utvärdering av metoder i kliniskt arbete. Tidigare forskning har belyst närståendes behov av information, men det tycks vara mindre beforskat hur logopeder bör involvera närstående i olika skeden av rehabiliteringsprocessen.

No description available.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av kommunikation med patienter som drabbats av afasi till följd av stroke. Vidare var syftet att beskriva vad det kunde finnas för hinder för en god kommunikation dem emellan. Ett ytterligare syfte var att beskriva de faktorer som kunde underlätta kommunikation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter som har afasi till följd av stroke. Metod: Artikelsökning till denna litteraturöversikt gjordes i PubMed, CINAHL, Cochrane och Vård i Norden. Artiklarna var publicerade mellan åren 2000-2010 samt skrivna på svenska eller engelska. Huvudresultat: En fungerande vårdrelation var en grundförutsättning för att bedriva en god omvårdnad. För skapandet av denna vårdrelation behövdes en lugn, stödjande och avslappnande miljö. Asymmetri förekom i olika varianter i kommunikation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter med afasi. Hälso- och sjukvårdspersonal upplevde både negativa och positiva känslor i interaktionen med patienten. Slutsats: Att plötsligt förlora sin kommunikationsförmåga genom det verbala språket har påvisats vara en tragedi för den drabbade. Det ställde krav på hälso- och sjukvårdspersonalen vars uppgift var att bevara patientens autonomi och integritet. För att både hälso- och sjukvårdspersonal samt patienter skulle må bra och kunna kommunicera så framkom det att strokeenheter kunde vara betydelsefulla.

syftet med studien var att beskriva faktorer som har betydelse vid interaktiva kommunikativa omvårdnadshandlingar vid rehabilitering avseende patienter som har afasi/dysfasi.

Bakgrunden till föreliggande studie är att stroke är en av Sveriges stora folksjukdomar och afasi kan uppkomma som komplikation. Detta kan medföra problem vid kommunikationen och vårdrelationen kan bli lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdrelationen med strokedrabbad patient med afasi ur ett vårdarperspektiv. Studien grundade sig på sex vetenskapliga artiklar som granskades genom innehållsanalys inspirerad av Burnards (1991) analysmetod. Analysen resulterade i tre huvudgrupper med undergrupper vilka belyser olika aspekter för att skapa en god vårdrelation. I diskussionen knöts resultatet ihop med Paterson och Zderads (1988) omvårdnadsteori vilken betonar vikten av att få en bra relation i mötet.

Bakgrund Cirka 12 000 personer drabbas av afasi i Sverige varje år. Även om afasi är vanligast bland äldre är det ungefär 35 procent av alla med afasi som är yngre än 65 år. Den vanligaste orsaken till afasi är stroke. Cirka 33 procent av alla strokefall resulterar i afasi. Trauman, trafikolyckor samt hjärntumör är andra orsaker till afasi. Afasi kan klassificeras i motorisk, sensorisk och global afasi. För individen innebär afasi kommunikationssvårigheter, som är det största problemet. Ofta ses frustration, socialt utanförskap, stress, tvivel på sig själv och skamkänslor som en följd av afasin. Kommunikationssvårigheter leder också till att patienter inte får vård på lika villkor samt bristande personcentrerad omvårdnad. Syfte Syftet var att beskriva vårdpersonalens roll i kommunikationen i syfte att förbättra den personcentrerade omvårdnaden av patienter med afasi orsakad av stroke. Metod För att svara på syftet och frågeställningarna genomfördes en litteraturstudie där databaserna PubMed och Cinahl användes. Som komplement tillämpades även manuell sökning. Sexton artiklar användes och dessa granskades av författarna och klassificerades utifrån frågeställningarna. Resultat Studien resulterade i åtta olika teman för att främja personcentrerad omvårdnad av patienter med afasi orsakad av stroke. Dessa är: Ge tid/undvika stress, icke-verbal kommunikation, avslappnad vårdatmosfär, uppmuntra patienten, bekräfta patientens kompetens, visa respekt, uppmärksamhet och engagemang samt arbeta mot samma mål. Inom icke-verbal kommunikation ingick två underrubriker; beröring och kroppsspråk. Slutsats Kommunikationssvårigheter är ett stort problem hos patienter med afasi till följd av stroke, vilket försvårar personcentrerad omvårdnad. Vid tillämpning av de åtta temana kan vårdpersonalen utföra sina uppgifter och ansvarsområden samt ge vård på lika villkor till patienter med afasi till följd av stroke

No description available.

Afasi är en vanligt förekommande komplikation efter stroke och innebär att de som drabbas får svårigheter att kommunicera. Att drabbas av kommunikationssvårigheter är en stor förändring i vardagen vilket medför att de drabbade behöver finna strategier för att  underlätta  i  den  nya situationen. Syftet  med  studien  var  att  belysa  patienters upplevelser av att leva med afasi. Studien är en litteraturstudie baserad på Axelssons modell (Axelsson 2012, s. 212). Nio kvalitativa artiklar har analyserats och resulterade i fyra teman; Förlust av kommunikativ förmåga; Finna nya kommunikationsvägar; Kommunicera med närstående och vårdpersonal samt Att leva ett nytt liv. Till dessa finns även elva subteman. Informanterna i studien har upplevt svårigheter med kommunikationen. Frustration, utanförskap och ensamhet var vanliga känslor som uttrycktes. Informanterna hade svårigheter att hitta ord och använde sig av olika strategier som till exempel bilder och sånger för att underlätta kommunikationen och uttrycka sina känslor. Stöd från både närstående och vårdpersonal, inställningen och hopp om en bra framtid visade sig ha en stor betydelse för informanternas återhämtning och välmående. I diskussionen diskuteras resultatet där mycket överensstämmer med ny forskning, de drabbade hade känslor av ledsamhet, frustration, ilska och utanförskap på grund av kommunikationssvårigheter. Stöd från familj, vänner och vårdpersonal hade stort inflytande på den drabbades upplevelse och inställning till rehabilitering. Med mer kunskap hos närstående och vårdpersonal kan de som drabbats av afasi få hjälp genom den nya och främmande situationen.