• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 9
  • Tagged with
  • 9
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Logopedinsatser vid afasi: arbete med omgivningsfaktorer med fokus på närstående

Kvarnryd, Erica, Pettersson, Rasmus January 2013 (has links)
Afasi, en förvärvad språkstörning som påverkar kommunikationsförmågan, kan följa som sekundärt symtom till hjärnskada, exempelvis stroke. Störningar i kommunikationsförmågan kan påverka delaktigheten. Tidigare forskning har uppmärksammat arbetet med omgivningsfaktorer vid afasi och påtalat att det behövs utökad kartläggning. Syftet med studien är att ge en bild av hur logopeder upplever arbete med omgivningsfaktorer vid afasi med särskilt fokus på arbetet med närstående. Datainsamlingsmetod var fokusdiskussioner där logopeder (n=6), i Sydostsverige, från tre olika verksamheter deltog. I studien framkom att logopederna eftersöker tydligare struktur, rutiner och metoder i arbetet med såväl närstående som med alternativa kommunikationslösningar. De största skillnaderna mellan det akuta skedet och de senare rehabiliteringsskedena tycks vara längd av kontaktperiod med patient och närstående och som följd av det olika fokus i behandling samt olika möjligheter till närståendekontakt. Hur mycket de närstående involveras i rehabiliteringen verkar bero dels på logopedens arbetssätt, dels på närståendes engagemang. Studien är enbart baserad på logopedernas upplevelse av arbete med omgivningsfaktorer. Ett utvecklingsområde kan vara implementering och utvärdering av metoder i kliniskt arbete. Tidigare forskning har belyst närståendes behov av information, men det tycks vara mindre beforskat hur logopeder bör involvera närstående i olika skeden av rehabiliteringsprocessen.
2

Faktorer som påverkar äldre patienters sömn : En litteraturstudie

Jansson, Theresia, Sjögren, Malin January 2012 (has links)
Sömn är ett individuellt behov som människan själv inte styr över. Sömnen förändras genom livet och sömnlängden minskar med åldern samtidigt som vakentid efter insomnande ökar. När människor blir äldre förändras dygnsrytmen, detta påvisas genom en sämre och osammanhängande nattsömn som kan leda till trötthet under dagen. Syfte: att beskriva faktorer som påverkar äldre patienters sömn samt omvårdnadsåtgärder relaterat till sjuksköterskans kunskap. Metod: till denna studie användes Polit & Beck (2008) metodschema utifrån nio steg för redovisning av insamlad data. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar och även manuella sökningar gjordes. Resultatet bygger på elva vetenskapliga artiklar, en är av kvalitativ metod, nio är av kvantitativ metod samt en är av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Denna litteraturstudie visar att många äldre patienter sover dåligt på sjukhus. Orsakerna till detta är olika störande faktorer som leder till uppvaknaden och skapar en störd nattsömn. Genom att identifiera och påverka dessa faktorer har sjuksköterskor möjlighet att med rätt kunskap minska faktorerna och påverka äldre patienters sömn. Slutsats: Äldre patienter ej får tillräckligt med sömn under sin sjukhusvistelse. Det fanns ett flertal faktorer som var störande för patienternas sömn nattetid.
3

Omgivningsfaktorers inverkan på delaktighet i vården för patienter med afasi / Influence of environmental factors on participation in health care for patients with aphasia

Olsson, Christina, Svensson, Minette January 2012 (has links)
Bakgrund: Delaktighet är förutsättning för god vård, och en rättighet för patienten. Delaktighet bygger på god kommunikation mellan vården och patienten. Personer med afasi efter stroke kan ha nedsatt förmåga att förstå information, och uttrycka behov och önskemål. För att de ska kunna delta i beslut om vård och behandling har de behov av extra stöd från omgivningen. Arbetsterapeuter som ofta möter patienter med afasi som följd av stroke kan ha nytta av att veta hur omgivningen kan anpassas för att stödja dessa patienter. Syfte: Belysa omgivningsfaktorer som kan inverka på delaktighet i vården för patienter med afasi, och hur dessa kan skapa förutsättningar för delaktighet. Metod: Litteraturöversikt.  Resultat: Omgivningsfaktorer som inverkar på delaktighet för patienter med afasi är fysisk och social omgivning, och vårdens system. Dessa faktorer kan antingen underlätta eller hindra delaktighet, både genom närvaro och frånvaro. Fysisk omgivning kan vara rums- och ljudförhållanden, och skriven information. Social omgivning är stöd från människor kring patienten, och deras attityder. System handlar om tillgång till service, vårdens arbetssätt och organisation. Diskussion: Kunskap, attityder och tillgång till information är viktigt för att skapa delaktighet för patienter med afasi. Tyvärr är vårdpersonal inte alltid medveten om detta. Vårdsystemet kan hindra delaktighet genom brist på tid, resurser, interprofessionell samverkan, och genom arbetssätt som ger litet utrymme för kommunikation och informationsöverföring, både till patienten och mellan medarbetare. Slutsats: Via kunskap om konsekvenserna av den språkliga nedsättningen kan större förståelse nås om hur omgivningen kan anpassas så att patienter med afasi, trots nedsatt språklig förmåga, kan göras mer delaktiga i vården. Detta kan vara en viktig uppgift för arbetsterapeuten.
4

VILKA FAKTORER OCH ÅTGÄRDER PÅVERKAR PATIENTERS SÖMN PÅ SJUKHUS?

Björkegren, Evelina January 2016 (has links)
Björkegren E, Gröhn J. Vilka faktorer påverkar patienters sömn på sjukhus? En litteraturstudie.Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2016.Bakgrund: Bra sömn är viktigt för tillfrisknad både psykiskt och fysiskt. Patienter sover dåligt på sjukhus och detta är ett underskattat och underbehandlat problem. Sjuksköterskor har ett ansvar i att främja sömnen hos patienterna. Olika faktorer påverkar patienternas sömn på sjukhus och är av värde att undersöka för att utveckla omvårdnad för att främja sömnen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer och åtgärder som påverkade vuxna patienters sömn på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Omgivningsfaktorer och åtgärder samt personliga faktorer och åtgärder påverkade patienternas sömn på sjukhus. Omgivningsfaktorer och åtgärder som påverkade var ljud, ljus, öronproppar, ögonmask, musik, temperatur, medicinska moment och omvårdnad. Personliga faktorer och åtgärder var smärta, sömnläkemdel, första nattens effekt, känslor och sjukdomar.Slutsats: Patienternas sömn påverkades på sjukhus av olika omgivningsfaktorer och åtgärder samt personliga faktorer och åtgärder. Dessa faktorer och åtgärder är viktiga att uppmärksamma för att kunna utföra omvårdnad för patienterna som gynnar sömnen under sjukhusvistelsen. Framtida verktyg för att bedöma patienternas subjektiva sömn samt riktlinjer för omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen är önskvärt.Nyckelord: Faktorer, litteraturstudie, omgivningsfaktorer, omvårdnad, patient, personliga faktorer, sjukhus, sömn, sömnstörningar, åtgärder. / Björkegren E, Gröhn J. What factors influence patient’s sleep in hospital? A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2016.Background: Good sleep is important for recovery both mentally and physically. Patients sleep badly in hospital and this is an underestimated and under-treated problem. Nurses have a responsibility to promote sleep in patients. Various factors affect patients' sleep in the hospital and it is of value to investigate to develop nursing care to promote sleep.Aim: The purpose of this study was to describe the factors and actions that affect adult patients sleep in hospitals.Method: A literature review based on eleven scientific articles.Results: Environmental factors and actions and personal factors and actions affecting patients sleep in hospitals. Environmental factors and actions that affect were sound, light, earplugs, eye mask, music, temperature, medical operations and nurcing care. Personal factors and actions were pain, sleep medicine, first night effect, emotions and diseases.Conclusion: Patients' sleep was affected in hospitals of various environmental factors and actions and personal factors and actions. These factors and actions are important to pay attention to perform nursing care for the patients that benefit their sleep during hospitalization. Future tools to assess patients' subjective sleep and guidelines for nursing care interventions that promote sleep is desirable.Keywords: Actions, environmental factors, factors, hospital, literature review, nursing, patient, personal factors, sleep, sleep disorders.
5

Tjugoåringars upplevelse av vilka faktorer som har haft betydelse för hur fysiskt aktiva de varit över tid

Olsson, Kristina, Bäckström, Helena January 2016 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund: Fysisk aktivitet främjar hälsan och medför positiva effekter för kroppen. Barns och ungdomars fysiska aktivitet påverkas av olika faktorer på individ- och omgivningsnivå. Faktorerna interagerar med varandra och påverkar den fysiska aktiviteten på olika sätt och i varierande grad, faktorerna kan delas in i olika system i den Ekologiska systemteorin. Det kan exempelvis handla om föräldrars och vänners attityder och hur den fysiska miljön är utformad. Syfte: Syftet med denna studie var att utifrån ett Ekologiskt systemteoretiskt perspektiv undersöka 20-åringars upplevelse av vilka faktorer som har haft betydelse för hur fysiskt aktiva de har varit från 11-års ålder fram till idag. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med induktiv ansats. Fem deltagare intervjuades utifrån en intervjuguide innehållande semistrukturerade frågor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera och tolka materialet. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier med 14 underkategorier. Kategorierna blev: ”Engagemang i idrotten påverkas av inre känslor och yttre krav”, ”Att vara en del av gemenskapen”, ”Den fysiska miljön och de socioekonomiska förutsättningarnas inverkan” och ”Andra möjliga påverkande faktorer på utövande”. Slutsats: Resultatet visade att de faktorer som har störst påverkan finns inom micro- och exosystemen. Faktorerna varierar med åldern och innefattar främst föräldrar, vänner och tillgänglighet. / ABSTRACT Background: Physical activity promotes health, and will have positive effects for the body. Children and adolescents physical activity is influenced by different factors at individual and environmental level. The factors integrate with each other and affect the physical activity in different ways and can be divided into different systems according to the ecological systems theory. It could for example involve the attitudes of parents and friends and how the physical environment is designed. Aim: Based on Ecological systems theory the purpose of this study is to examine 20-yearolds experience of which factors that have had an impact on their physical activity from 11 years old until today. Method: The study was conducted with a qualitative design with inductive approach. Five participants were interviewed based on an interview guide containing semi-structured questions. Qualitative content analysis was used to analyze and interpret the material. Result: The analysis resulted in 4 categories with 14 subcategories. The categories were: "Involvement in sport is affected by internal feelings and external demands", "Being a part of the community", "The impact of physical environment and socioeconomic conditions" and "Other possible factors affecting the activity". Conclusion: The result showed that the factors with the greatest impact is within the micro and exosystems. The factors varies over time and focuses on parents, friends and availability.
6

Äldres upplevelser av möjligheter och hinder till meningsfulla aktiviteter : En kvalitativ intervjustudie / Elderly's experience of the possibilities and hindrance to meaningful activities : A qualitative interview study

Wedin, Linnéa, Wisberg, Linnéa January 2017 (has links)
Meningsfulla aktiviteter ingår i arbetsterapeutens kompetens och något som arbetsterapeuter bör grunda sina interventioner i. Syftet med examensarbetet var att beskriva upplevelse av möjlighet och hinder till meningsfulla aktiviteter hos äldre med hemtjänst i ordinärt boende. Examensarbetet hade en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Tio deltagare intervjuades. En kvalitativ innehålls-analys resulterade i faktorer som både möjliggjorde och hindrade meningsfulla aktiviteter. Tre kategorier identifierades; ”Den fysiska miljöns betydelse”, miljön kring den äldre påverkade utförandet beroende på om den var anpassad eller inte, om man hade närhet till aktivitet, om man hade möjlighet till transport samt att den varma årstiden möjliggjorde. ”Hindrande Personfaktorer”, kroppsliga begränsningar och mentala begränsningar påverkade möjlighet till utförande av meningsfulla aktiviteter. ”Organiserade sociala aktiviteter”, kyrkan möjliggjorde aktivitet, hemtjänsten stöttar till viss del och organiserade aktiviteter har lagts ned. Temat ”Det handlar inte om hur gammal man är, utan hur man är gammal” framkom. Samhällets syn på äldre samt äldres internaliserade syn på sig själva påverkar möjlighet till utförande av meningsfulla aktiviteter. Slutsatsen var att möjlighet till meningsfulla aktiviteter påverkas av omgivningsfaktorer och personfaktorer. Denna kunskap bidrar till att arbetsterapeuter kan arbeta för att äldre ska kunna utföra meningsfulla aktiviteter genom att uppmärksamma de hinder och möjligheter som den äldre upplever. / Meaningful occupations are part of the occupational therapist’s competence and should be the foundation in interventions. The aim was to describe the experience of the possibilities and hindrance to meaningful activities for elderly in ordinary living who has support from home care. The thesis had a qualitative design with semi structured interviews with ten participants. The result showed factors that enabled and disabled the possibility to perform meaningful activities. “The importance of the physical environment”, the environment around the elderly affected the performance due to if it was adapted or not. Activities nearby, transportation as well as light and warmth enabled meaningful activities. “Obstructive personal factors”, physical body factors and mental body factors affected the ability to perform meaningful activities. “Organized social activities”, the church enabled activities, the home care support to some extent and organizations have cancelled activities. The theme “It´s not about how old you are, but how you are old” emerged. Society’s opinion about the elderly and elder’s internalised opinion about themselves affect the possibility to meaningful activities. The conclusion showed that environmental factors and individual factors affected the ability to perform meaningful activities. This knowledge contributes to occupational therapists work to enable meaningful activities for the elderly.
7

Kreativa genier eller barn som utmanar? : En forskningsöversikt av kunskapsläget kring   fenomenet ADHD och dess behandling.

Stål, Hanna, Landelius, Emma January 2012 (has links)
ADHD är idag ett av de mest studerade medicinska tillstånden och den snabbast växande diagnosen. Medicin som behandling av ADHD har liksom diagnostiseringen de senaste åren ökat markant, trots att det inte finns studier gjorda som kan visa på medicinens långsiktiga beroendeframkallande effekt. Det finns en tydlig oenighet i hur ADHD uppkommer och hur kriterierna för att ställa diagnosen bör vara utformade. Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka kunskapsläget kring fenomenet ADHD och dess behandling. För att begränsa vår studie har vi valt att fokusera på den del av kunskapsläget vars fokus ligger på behandling och utifrån relevanta studier undersöker vi sedan vilka ontologiska perspektiv på ADHD som går att urskilja. Utöver detta vill vi utforska hur studierna resonerar kring olika behandlingsmetoder och vad dessa kan innebära för både barnet och omgivningen. Litteraturöversikten baseras på 13 granskade studier som vi ansåg kunde svara upp mot våra frågeställningar och innehöll generaliserande kunskap. I resultatet framkommer tre olika orsaksförklaringar till ADHD; biologiskt, psykosocialt och transaktionellt perspektiv. Merparten av studierna, oavsett synsätt, poängterar omgivningens betydelse för hur symptom för ADHD utvecklas och kommer till uttryck. Den behandlingsform som i studierna framkommer som vanligast var medicinering, andra behandlingsformer som förespråkas var beteendeinriktad behandling samt föräldrastöd. / ADHD is one of the most frequently studied medical conditions of today and also the fastest growing diagnosis. Despite the fact that there are no longitudinal studies that can prove that the medicine cannot lead to an addiction in adulthood, medical treatment increases for those who are diagnosed with ADHD. However, there are disagreements on how to define and establish ADHD. Consequently the criteria for diagnosing this kind of disability are vague. The purpose of this essay is to investigate the knowledge concerning ADHD and its treatment. To limit the purpose this investigation will solely treat the knowledge regarding the treatment, and from without relevant studies review which ontological perspectives could be distinguished. Moreover, a research on how relevant studies reason concerning methods of treatment and their effects – both for the child and its environment. Thirteen different studies have been reviewed in this essay. These articles could answer to the questions formulated in this essay, and also contained generalizing knowledge. The main conclusion of this investigation is that there exist three different ontological ideas of ADHD; biological, psychosocial and transactional. A majority of the studies, regardless of ontological idea, emphasizes the importance of the social environment in how symptoms for ADHD is developed and manifests themselves. Treatment through medication is the most common one according to these studies. Other recommended treatments are treatment with focus on behavior and support for parents.
8

Sensorisk integrationsåtgärd i form av ett sinnesrum för barn med intellektuell funktionsnedsättning, ADHD och/eller autism : En översiktlig litteraturstudie/ “Scoping Review” / Sensory integration intervention as a Multisensory room for children with intellectual disabilities, ADHD and/or autism : A Scoping review

Andersson, Elin, Andersson, Ebba January 2018 (has links)
Barn med diagnosen intellektuell funktionsnedsättning, ADHD och autism kan uppleva en minskad delaktighet i sociala relationer och i samhället. Dessa diagnoser kan medföra symtom som kan ha en negativ påverkan på utförandet i vardagliga aktiviteter. Studier visar att ett symtom som påverkar aktivitetsutförandet hos dessa barn är den sensoriska bearbetningen av stimuli i barnets omgivning. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur sinnesrum kan användas som åtgärd hos barn med intellektuella funktionsnedsättningar, ADHD och/eller autism för ökad delaktighet i deras aktivitetsutförande. Examensarbetet var en Scoping Review där 20 artiklar och kapitel från en bok har inkluderats. Inklusionskriterier för artiklarna var studier om barn upp till 18 år, diagnostiserade med ADHD och autism samt användning av sinnesrum och sensorisk bearbetning vid ADHD och autism. Artiklarna skulle antingen vara kvantitativa-, kvalitativa- eller systematiska litteraturstudier. I de systematiska litteraturstudierna granskades dess referenslistor för att utesluta att en artikel inte redan blivit granskad. Artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska publicerade mellan 2005 och maj 2018, finnas tillgängliga i fulltext samt vara peer reviewed. Resultatet beskriver hur sinnesrum kan användas som en sensorisk integrationsåtgärd för examensarbetets målgrupp och dess effekter samt hur sinnesrummet erbjuder olika slags stimuli som ska tillfredsställa barnets sensoriska behov, vilket kan bidra till en positiv effekt genom ökat aktivitetsutförande och delaktighet. Slutsatsen är att sinnesrum är en sensorisk integrationsåtgärd som kan användas som åtgärd av arbetsterapeuter och kan erbjudas till barn med ADHD och autism som ger positiva effekter på deras delaktighet i aktivitetsutförandet. / Children diagnosed with intellectual disability, ADHD och autism may experience that they have a reduced participation in their social network and the community. These diagnoses have symptoms that may have negative impact on the performance in the daily activities. According to studies, one of the symptoms that has an impact on the occupational performance for these children is the sensory processing of the stimuli in the child’s environment. The purpose of this bachelor thesis was to describe how a multisensory room can be used as an intervention for children with intellectual disabilities, ADHD and/or autism to increase participation. The bachelor thesis was a Scoping Review where 20 articles and chapters from a book was included. Inclusion criteria for the articles was studies about children to the age of 18 years, diagnosed with ADHD and/-or autism, use of a multisensory room and sensory processing in children with ADHD and autism. The articles could be a quantitative-, qualitative-, or systematic review studies. The reference lists of the systematic reviews studies were reviewed to exclude that an article wasn't already reviewed. The articles would be written in Swedish or English, published between 2005 and May 2018, would be available in full text and peer reviewed, The results describes how a multisensory room can be used as an intervention for the population of the bachelor thesis, the effects and how the multisensory room offers different stimuli that can satisfy the child’s sensory needs. This can contribute to a positive effect by increasing the occupational performance and participation. The conclusion is that occupational therapists can use multisensory rooms as an intervention and it can be offered to children with ADHD and autism and it shows a positive effect on their participation in their occupational performance.
9

Hur beskrivs aktivitetsbalans i studier med kvantitativ design? : En Scoping Review / How is occupational balance described in studies with quantitative design? : A scoping review.

Ahlsgård, Linn, Callenryd, Emelie January 2022 (has links)
Introduktion: Det finns allt fler studier inom området “Aktivitetsbalans” inom Arbetsterapin. Studier lyfter associationer till aktivitetsbalans inom olika livsområden men än finns få studier som sammanställer Forskningsläget kring dessa associationer. Samlad kunskap behövs kring arbetsterapeutens förebyggande, återställande och bibehållande insatser gentemot sina klienter. Syfte: Syftet var att beskriva forskningsläget kring vad som är associerat till aktivitetsbalans i kvantitativa studier. Metod: Designen för examensarbete var scoping review. Datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och Medline. Tjugo artiklar inkluderades och analyserades med numerisk och tematisk analys. Resultat: Examensarbetet resulterade i teman och underteman som beskriver associationer till aktivitetsbalans. Följande fem teman skapades: Hälsa och välbefinnande, Sociodemografi, Aktivitet, Interpersonella faktorer och Omgivningsfaktorer. Dessa utmynnade i elva underteman som associerar till aktivitetsbalans: Hälsa, livskvalitet och livstillfredsställelse, personfaktorer, variabla personfaktorer, sysselsättning, tillfredsställelse med aktivitetsutförande, problematiskt internetanvändande, familj och sociala relationer, barn med särskilda behov, samhällsinformation och isolering. Slutsats: En persons hälsa, relationer och dagliga aktiviteter har genom arbetet visat sig ha ett samband med aktivitetsbalans. Även personliga egenskaper och delar av den omgivningen där personen befinner sig i förefaller vara associerat till aktivitetsbalansen. Aktivitetsbalans har i examensarbetet visat sig ha associationer till flera olika delar av en människas tillvaro. / Introduction: More research is getting produced regarding ”occupational balance” (OB) in the field of occupational therapy. Studies lifts associations to occupational balance in different areas of life but there’s still few studies that conclude these associations. Congregated knowledge is needed in the occupational therapist daily preventive, restorative and maintaining work. Aim: To describe the current research about associations to OB in quantitative studies. Method: The study design was a scoping review. Data was collected from Cinahl and Medline. Twenty articles were included and analysed through numerical and thematical analysis. Results: The thesis resulted in five themes and eleven sub-themes describing associations to OB. Following five themes were created: Health and wellbeing, sociodemographic, activity, interpersonal factors, environmental factors. These themes resulted in eleven sub-themes with associations to OB: Health, life quality and life satisfaction, personal factors, variating personfactors, employment, family and social relationships, children with special needs, problematic internet use, social information, isolation, and satisfaction with occupational performance. Conclusions: A persons health, relations and daily activities have shown a relationship to occupational balance. Personal characteristics and surrounding environment of which the person belongs seems to relate to occupational balance. Occupational balance has shown associations to many parts of the human life.

Page generated in 0.0753 seconds