No description available.

Sammanfattning:Hot och våld riktat mot lärare är ett förekommande fenomen ute i verksamheterna och enligtStatistiska Centralbyrån (2018) är detta något som ökar allt mer inom utbildningssektorn.Examensarbete syfte var att studera huruvida hot och våld påverkar fritidspedagoger i derasyrkesutövning, hur man arbetar förebyggande mot hot och våld och skolledningens närincidenter inträffat. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där åtta intervjuer liggertill grund för det empiriska materialet som sedan har sedan analyserats i förhållande tillbegrepp, teori och tidigare forskning. I resultatet framkom det att flera av fritidspedagogernavarit utsatta för hot och våld av elever på sin arbetsplats och detta har bidragit till en negativpåverkan på den fysiska och psykiska hälsan men även i det pedagogiska arbetet. Något somockså framkom i resultatet var att det preventiva arbetet främst bedrivs genomvärdegrundsarbete och att fritidspedagoger som upplevt stöd från skolledningen när incidenterinträffat känner en trygghet i sin arbetsmiljö till skillnad från dem som inte upplevt detta stöd.

SammanfattningDetta examensarbete har till syfte att försöka ge dig som läsare en ökad förståelse för vad sompåverkar vägledares val av arbetsmetoder i mötet med de vägledningssökande samt ge endjupare insikt i hur vägledarna reflekterar kring dessa val. Det är vägledarnas egna perspektivoch uppfattningar vid val och resonemang kring arbetsmetoder som är i fokus för studien.Arbetet har genomförts vid Vägledningscentrum i Göteborg hösten 2009.Vägledningscentrum i Göteborg är en plattformsorganisation där de anställda vägledarna harsin utgångspunkt. Samtliga av de anställda vägledarna har en studie- ochyrkesvägledarutbildning, med undantag av några som har en annan utbildningsbakgrund ikombination med yrkeserfarenhet, men där kompetensen bedöms likvärdig av organisationen.Med avsikt att söka svar på våra frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförtsmed sju vägledare, samt en person från ledningen av Vägledningscentrum.De teoretiska ramverk som presenteras i arbetet är av betydelse för att analysera det ämnevi valt att undersöka samt för att kunna förankra det insamlade intervjumaterialet till relevantlitteratur, med syfte att försöka besvara våra två frågeställningar.Vägledarna som intervjuats påverkas av en rad faktorer i valet av arbetsmetoder i mötetmed den vägledningssökande. Resonemanget vid svar på flertalet intervjufrågor har vartrelativt lika vägledarna emellan, medan åsikterna gått mer isär på andra punkter. Attorganisationen, Vägledningscentrum, påverkar framkommer tydligt, så som i form avarbetsplanen som vägledarna arbetar utifrån och den fortbildning som de anställda får ta delav. Det arbetslag vägledarna tillhör på Vägledningscentrum samt de övriga kollegor de omgesav påverkar och då främst genom att man inspireras och tar hjälp av varandra. Under samtligaav intervjuerna nämns begreppet tid och hur denna begränsar arbetet och att detta blir enpåverkansfaktor och en ram för hur vägledarna får planera och prioritera sitt arbete.När vägledarna reflekterar över vad som påverkar dem vid valet av arbetsmetod i mötetmed den vägledningssökande uppkommer en rad faktorer, men gemensamt för samtliga avvägledarnas resonemang är att de genomsyras av att det viktigaste är den vägledningssökandei sig. Att mötet är det viktiga och att kunna vara behjälplig för en annan individ.

Denna vetenskapliga essä utforskar begreppet animalitet som en aspekt av det levande som människan delar med andra djur. Essän tar sin utgångspunkt i en protest mot hur människan som djur begränsas inom yrkeslivet. Genom att belysa hur människans traditionella förhållande till andra djur bidragit till ett förnekande av den egna animaliteten, prövar essän en tanke om övertro på mänsklig förmåga och vilka konsekvenser den kan få för den yrkesutövande. Med stöd av posthumanistiska teorier och metoden diffraktion utvecklas begreppet animalitet, vars framträdande mening tolkas ”på andra sidan” om; liv, död, professionalitet, idéhistoria, hundar, djur-etik samt författarens egna gestaltningar och insikter av yrkesutövning inom handledning och utbildning. Avslutningsvis görs en kritisk analys av digitala utbildningars avsaknad av mänsklig kroppslighet. Essäns samlade undersökningar visar en etisk och animalistisk yrkesutövning som behövs för att kunna använda specifika kroppsliga förmågor i syfte att skapa förståelse och trygghet inom fenomenet utbildning. / This scientific essay explores the concept of animality as an aspect of the living that humans share with other animals. The essay takes its point of departure in a protest against how man as an animal is limited in professional life. By highlighting how man's traditional relationship with other animals contributed to a denial of his own animality, the essay tests a thought about over-reliance in human ability and what consequences it can have for the professional. With the support of posthumanist theories and the diffraction method, the concept of animality is developed, whose prominent meaning is interpreted "on the other side" of; life, death, professionalism, history of ideas, dogs, animal ethics as well as the author's own portrayals and insights of professional practice in supervision and education. In conclusion, a critical analysis is made of digital education's lack of human physicality. The essay's collected investigations show an ethical and animalistic professional practice that is needed to be able to use specific bodily abilities in order to create understanding and security within the phenomenon of education.