Introduktion: Var sjätte person världen över drabbas av stroke någon gång under sin livstid. Av alla strokepatienter drabbas cirka 38% av någon form av språkdefekt, så kallad afasi. När en person får afasi drabbas även närstående såsom partners, barn, syskon, föräldrar och nära vänner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelse av kommunikation när en person diagnosticerats med afasi till följd av stroke. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie. 10 vetenskapliga artiklar hämtades ur databaserna CINAHL och PubMed, som efter kvalitetsgranskning utgjorde grunden för resultatet i litteraturstudien. Resultat: I resultatet framkom ett huvudtema: Begränsningar, och tre underteman: Frustration, Skyddande beteende och Anpassning av kommunikation. Närstående upplevde att kommunikationen begränsats sedan afasidiagnosen; något som manifesterades genom att närstående upplevde frustration, att de föll in i ett skyddande beteende samt en anpassning av kommunikationen. Slutsats: Kommunikationen, och bristen av densamma, har fått konsekvenser på sättet närstående anpassar sin vardag till personen med afasi. Därför är det av största relevans att sjuksköterskan genom forskning på området, kan ge närstående de nycklar som krävs för att underlätta vardagen med en person med afasi.

Bakgrund: Afasi innebär en begränsad förmåga att förstå eller uttrycka sig språkligt. Afasin uppstår som ett resultat av en hjärnskada, ex. stroke. Kommunikationssvårigheterna skapar svårigheter i livet för de drabbade. En orsak anses vara bristande kunskap bland befolkningen, vilket kan skapa oförståelse för de drabbades situation och därmed påverka delaktigheten. Bristande delaktighet kan orsaka ohälsa. Därmed är det viktigt att ha kunskap om vad kommunikationssvårigheter kan innebära för den som drabbats. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa drabbade individers erfarenheter av att leva med afasi Metod: Studien baseras på tio kvalitativa originalartiklar och har genomförts med en induktiv ansats. En kvalitativ manifest innehållsanalys har använts. Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudkategorier med kommunikationsproblem som det övergripande temat. I resultatet framkom olika faktorer i samband med att leva med afasi, såsom rutiner och aktiviter, det sociala livet samt erfarenheter från sjukvården. Slutsats(er): Afasi påverkar livet på olika sätt och skapar flera konsekvenser för de som drabbas. Kunskap inom detta område är därmed viktigt för stödjandet av deras hälsoprocesser. Problematiken kring afasi är stor och behöver uppmärksammas. Mer forskning kring hur dessa individer upplever sin vardag samt vilka känslor de uttrycker bör därmed utföras för att kunna tillgodose deras individuella behov.

No description available.

Att perceptuellt uppfatta och identifera lukter påverkas av en rad olika kortikala system och kognitva förmågor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida personer med afasi har en luktförmåga som skiljer sig från normalpopulationen och ifall en afasiproblematik påverkar de faktorer som normalt involverar luktförmågan.          I studien medverkade tio försökspersoner, sex män och fyra kvinnor. Personerna hade varierande grad och typ av afasi och var mellan 42 och 76 år. Deltagarna delades in i åldersgrupper där två personer klassades som yngre och åtta som äldre. Samtliga testdeltagare genomförde två olika lukttest: Odor Threshold Test (OTT), och Swedish Odor Identification Test (SOIT). Testdeltagarnas journaler granskades även för information om skadehistoria samt livsvanor.           Resultaten visade att 60% av deltagarna hade en nedsatt luktförmåga och att det fanns större resultatskillnader i SOIT än OTT då kön och förekomst/avsaknad av epilepsi testades mot varandra. Inga resultat kunde dock styrkas med statistisk signifikans jämfört med en normalpopulation eller inom gruppen.

Att inte kunna kommunicera med en patient med afasi gör att svårigheter i omvårdnadssituationen kan uppkomma. Syftet med studien var att belysa faktorer som kunde underlätta kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter med afasi. Litteraturstudien inkluderade elva vetenskapliga artiklar funna i databaserna Cinahl och Elin@kalmar. Dock var utbudet av studier begränsat och i många av studierna var det avsaknad av omvårdnadsperspektiv. Två omvårdnadsteorier användes i studien för att belysa det omvårdnadsteoretiska perspektivet på omvårdnadsproblemet. Resultatet visade att den ickeverbala kommunikationen hade stor betydelse. Patienter med afasi och vårdpersonal använde ögonkontakt, beröring och kroppsspråk för att kommunicera vid ickeverbal kommunikation. Även tillit och förtroende betonades som faktorer som påverkade kommunikationen positivt. Att ha gott om tid, vilja lyssna och inte stressa patienten var en av de grundläggande faktorerna till en lyckad kommunikation. Stress kunde ha en negativ inverkan på patienten som då kunde få svårigheter att uttrycka det han eller hon ville förmedla.

Bakgrund Stroke drabbas man av då hjärnans blodförsörjning blockeras. Följderna till detta blir syrebrist i det drabbade området och i värsta fall dör hjärncellerna i det skadade området.Symtomen varierar beroende på vilken del av hjärnan som drabbats. Cirka 40 procent avalla som drabbas av stroke blir lidande av afasi som är en språkstörning och kan påverka språkförståelsen och talförmågan eller i värsta fall både två. Syfte Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar kommunikation mellan vårdgivaren och patienten med afasi till följd av stroke. Metod I studien utfördes en litteraturstudie för att kunna besvara studiens syfte.Litteratursökningen genomfördes i databasen PubMed och CINAHL. En manuell sökning genomfördes i studien också och totalt baseras resultatet på sammanlagt i 15 vetenskapliga artiklar. Resultat Studierna enades om att kommunikationen underlättades med en god relation som grundenför en vård av kvalité. Med detta menar de på att relationen skulle basera på jämlikhet, tillitoch respekt mellan parterna. Då vårdgivaren hade kunskap om afasi och dess konsekvenser ansågs detta som en god förutsättning av både vårdgivaren och patienten vilket ledde tillfrämjade av kommunikation. Studierna visar på olika sorters kommunikationsstrategier som vårdgivaren kunde använda sig av i möte med patienter med afasi till följd av stroke. Slutsats Studierna tar upp hjälpfaktorer såsom kroppsspråk, ögonkontakt och beröring. En viktig faktor till kommunikation var att patienten fick vistas i en trygg och avslappnande miljö. Iden miljön ingick det att vårdpersonalen hade ett respektfullt och ödmjukt sätt, de kunde genom att använda sig av humor få patienten till att våga öppna sig för de och bygga upp ett förtroende gentemot dem. Tid till patienten var en stor faktor till ökad trivsel och förbättrad kommunikation. Med mer tid till patienten avtog stressen markant hos vårdgivarna vilket också bidrog till att patienten kunde finna ett välbefinnande.

Bakgrund: Afasi och dysfagi är tillstånd som kan ge allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser varav depression och aspirationspneumoni är några exempel. Det är därför viktigt att vårdgivare har en tillräcklig kunskap om afasi och dysfagi och vilka svårigheter diagnoserna innebär. Dock har vårdgivare inte alltid den kunskap som krävs för att hantera svårigheterna och ge en god och individuellt anpassad vård. Det har visats att informationsinsatser har en positiv effekt på vårdgivares kunskap kring diagnoserna, och med möjlighet till handledning och praktiska övningar ses även effekt på vårdgivares inställning och arbetssätt.  Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på hur kunskap om afasi och dysfagi kan öka av en kort informationsinsats specifikt till vårdgivare på äldreboenden. Metod: Denna studie var en enkätstudie med en informationsinsats i form av ett kort informationstillfälle innehållande faktainformation och workshop. Deltagarna bestod av 29 undersköterskor och vårdbiträden på åtta äldreboenden uppdelade i kontroll- och experimentgrupp. Varje deltagare fick fylla i en enkät innehållande faktafrågor om diagnoserna och självskattningsfrågor om utbildning, kunskap samt förändring i arbetsätt, bemötande och inställning. Därefter genomfördes informationsträffar på varje boende i experimentgruppen. Båda grupperna fick sedan fylla i en andra enkät. Efter detta undersöktes skillnaderna i poäng på kunskaps- och självskattningsfrågorna inom grupperna och mellan grupperna. Resultat: Resultatet från analysen visar att experimentgruppen signifikant förbättrade sina poäng vid andra enkäten. Det framkommer även att fler deltagare ur experimentgruppen än kontrollgruppen förbättrade sina resultat.  Slutsats: Denna studie har visat att informationsinsatser till vårdpersonal på äldreboenden kan ge en positiv effekt på medvetenhet och kunskap om afasi och dysfagi.

<p>Att inte kunna kommunicera med en patient med afasi gör att svårigheter i omvårdnadssituationen kan uppkomma. Syftet med studien var att belysa faktorer som kunde underlätta kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter med afasi. Litteraturstudien inkluderade elva vetenskapliga artiklar funna i databaserna Cinahl och Elin@kalmar. Dock var utbudet av studier begränsat och i många av studierna var det avsaknad av omvårdnadsperspektiv. Två omvårdnadsteorier användes i studien för att belysa det omvårdnadsteoretiska perspektivet på omvårdnadsproblemet. Resultatet visade att den ickeverbala kommunikationen hade stor betydelse. Patienter med afasi och vårdpersonal använde ögonkontakt, beröring och kroppsspråk för att kommunicera vid ickeverbal kommunikation. Även tillit och förtroende betonades som faktorer som påverkade kommunikationen positivt. Att ha gott om tid, vilja lyssna och inte stressa patienten var en av de grundläggande faktorerna till en lyckad kommunikation. Stress kunde ha en negativ inverkan på patienten som då kunde få svårigheter att uttrycka det han eller hon ville förmedla.</p>

Afasi är en kommunikationsnedsättning som påverkar förmågan att prata, skriva, läsa och förstå tal i varierande grad. Varje år drabbas 12 000 personer i Sverige av afasi. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om afasi och hur det påverkar kommunikationen. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienter med afasi. Metod: Studiens metod är en litteraturstudie som utgår från Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed har använts för att identifiera studier som svarar mot litteraturstudiens syfte. Sammanlagt ingår 15 artiklar i resultatet. Samtliga artiklar har granskats enligt Polit och Becks (2017) granskningsmallar. Resultat: En induktiv analys av studiernas resultat har lett fram till fem kategorier; Sjuksköterskans bemötande och attityd, Kommunikationsstrategier, Tid och miljö, Närstående och Utbildning. Slutsats: Det finns många faktorer som påverkar kommunikationen. Sjuksköterskans bemötande och attityd gentemot patienten samt användandet av kommunikationsstrategier har stor påverkan. Kommunikationen behöver individanpassas efter patientens förmågor och behov. Närstående och tid kan både underlätta och försvåra kommunikationen. Det behövs kunskap och utbildning för sjuksköterskor om kommunikation vid afasi.

Introduktion: Afasi är en komplikation av stroke som ger en försämrad förmåga att kommunicera, vilket innebär utmaningar för sjuksköterskan i mötet med patienten. Sjuksköterskan behöver ges förutsättningar för att tillsammans med patienten som drabbats av afasi skapa en vårdrelation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer av betydelse för vårdrelationen med patienter som drabbats av afasi. Metod: Litteraturstudien var utformad enligt Polit och Beck’s (2017) nio steg. Databaserna Cinahl och PubMed användes för litteratursökningen som låg till grund för litteraturstudien.  Tio artiklar valdes ut, varav fem med kvalitativ metod, fyra med kvantitativ metod och en med mixad metod. Artiklarna granskades enligt Polit och Beck’s (2017) granskningsmall. Resultat: En induktiv analys resulterade i huvudkategorin Faktorer av betydelse för vårdrelationen som beskrevs genom underkategorierna Kommunikation och utbildning samt Kontinuitet, avsatt tid och vårdmiljö.  Slutsats: För att skapa en vårdrelation med patienter som drabbats av afasi behöver sjuksköterskan kunskap och utbildning i kommunikation samt i bemötande av patienter med afasi. Strategier och verktyg underlättade kommunikationen precis som kontinuitet i vården. Andra betydande faktorer var en tillfredsställande vårdmiljö samt att det fanns tillräckligt med tid i mötet med patienten.