ABSTRACT Purpose: This study aimed to investigate if Swedish speech and language pathologists use aphasia-friendly written information. The secondary aim of the study was to examine written materials provided by speech and language pathologists and determine if their materials could be classified as aphasia-friendly according to previous research.Method: This study used a mixed study design using both qualitative and quantitative research methods. An online survey was conducted, containing 11 qualitative and quantitative questions about speech and language pathologists’ use of aphasia-friendly written information. Submitted materials by speech and language pathologist were described and assessed according to 14 parameters based on previous research.Results: Thirty-one speech and language pathologists answered the survey. The results showed that 58% of the participants sometimes to always used aphasia-friendly written information with their aphasia patients, and that 90% of the participants felt a moderate to great need for aphasia-friendly written information. The highest ranked material received a score of 86% aphasia-friendliness and the lowest ranked material received a score of 36% aphasia-friendliness.Conclusion: The study showed that there is a need for aphasia-friendly materials for aphasia patients although the participants felt unsure about how to customize written material to patient needs. More research is needed to investigate what Swedish aphasia patients consider to be aphasia-friendly written information. Keywords: aphasia, aphasia-friendly, written information, speech and language pathology SAMMANFATTNING Syfte: Denna studie syftade till att kartlägga svenska logopeders användande av afasivänligt skriftligt informationsmaterial. Studiens sekundära syfte var att undersöka och bedöma huruvida inskickat skriftligt material från deltagare ansågs uppfylla kriterier för ”afasivänlighet” baserat på tidigare forskning.Metod: Studien använde sig av en blandad kvantitativ och kvalitativ studiedesign. En kartläggning genomfördes via en webbaserad enkät som bestod av 11 slutna och öppna frågor om logopeders användande av afasivänligt informationsmaterial. Inskickade informationsmaterial beskrevs och bedömdes utifrån 14 parametrar.Resultat: Det var 31 logopeder som besvarade enkäten. Resultaten visade att 58 % av deltagarna ibland till alltid använde afasivänligt skriftligt informationsmaterial till patienter med afasi. Av samtliga deltagare upplevde 90 % ett måttligt till stort behov av tillgång till afasivänligt skriftligt informationsmaterial. Det material som rankades högst uppfyllde 86 % av parametrarna och det som rankades lägst 36 %.Slutsats: Studien visar att det finns ett behov av afasivänligt skriftligt informationsmaterial till personer med afasi samt att en osäkerhet kring hur man bäst utformar ett sådant material föreligger. Vidare forskning behövs för att ta reda på vad personer med afasi i Sverige upplever som afasivänligt skriftligt material. Nyckelord: afasi, afasivänligt, skriftligt informationsmaterial, logopedi

Background: Aphasia is a language disorder that usually occurs after a brain injury. It is common for the disease to occur in connection with stroke. In Sweden, approximately 8,000 - 10,000 people suffer from aphasia each year, thirty-five percent of them are middle-aged and active. Patients with aphasia have difficulty communicating, which affects several different aspects of the individual's daily life. Aim: The purpose of this literature review was to describe experiences of communication in daily life in patients with aphasia due to stroke. Method: The literature review was performed according to Friberg's model, based on qualitative scientific articles collected from the databases PubMed and Cinahl Complete during the period 2005–2020. Results: The results from twelvescientific articles were used to describe experiences of communication in the daily life of patients with aphasia. This was divided into three main themes: Disease suffering, life suffering and care suffering. The first theme was divided into four different subthemes, the second theme was divided into two subthemes and the third theme had no subthemes. The result was experiences of losing friends, roles in communities and in the family. Changed world of life, led to despair and anger. Many experienced sadness and loneliness. Close relatives and their partners played a significant role in making them feel well. Conclusion: The literature study has shown the importance of communication in the patient's everyday life and conveyed the greatest responsibility that both healthcare staff and society have for treating patients with aphasia, which contributes to a better quality of life.

Afasi är en vanlig följd av stroke och sannolikheten för att vårdpersonal träffar på en patient med afasi under sin yrkeskarriär är stor. Det är därför viktigt att känna till kommunikationsstrategier som finns tillgängliga för att kunna möta patientens livsvärld, vårda utifrån ett patientperspektiv och ge vård på lika villkor. Syftet är att belysa vårdpersonalens möjligheter till att underlätta kommunikation i vården av patienter med afasi. Studien är en översiktlig litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderats och sammanställts för att få en bredare överblick. Sökord som använts är conversation, supported conversation, nurs*, people with aphasia och caring. Resultatet baseras på sju vetenskapliga studier där följande områden identifierats: stöttning av patientens autonomi/delaktighet, struktur, samtalsmiljö, verbal kommunikation, icke-verbal kommunikation samt visuella och skriftliga hjälpmedel. De kommunikationsstrategier som framkommit i resultatet fungerar olika på olika patienter. Det är därför viktigt att lära känna varje enskild patient för att tillsammans komma fram till de strategier som fungerar bäst för denne.

Introduktion/Bakgrund: För patienter med afasi är det svårt att ge uttryck för sina tankar och åsikter relaterat till skada i språkcentrum, vanligtvis till följd av stroke. Det finns olika sorter av afasi vilket visar sig som olika typer av språksvårigheter. Sjuksköterskan behöver anpassa kommunikationen efter patientens behov. Syfte: Beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av kommunikation hos patienter med afasi.  Metod: Denna litteraturstudie har ett induktivt förhållningssätt med patientperspektiv samt är utformad enligt Polit & Beck´s (2021) nio steg. Databaserna som användes var Pubmed och CINAHL. Artiklarna är granskade enligt Polit & Beck´s granskningsmallar 2021. Resultatet baserades på 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen av de 10 vetenskapliga artiklarna resulterade i kategorierna; Känslor, Vårdpersonalens bemötande, Kommunikationsstrategier, Stöd från närstående, Sociala kontakter. Slutsats: Patienter upplever att deras afasi har en negativ inverkan på hens sociala nätverk och interaktioner med samtalspartners. En känslomässig påverkan upplevs till följd av afasin. Även viktiga kommunikationsstrategier lyfts som att skriva ner nyckelord, hålla ögonkontakt, använda gester, prata långsamt, upprepa sig vid behov samt ge patienten tid att kommunicera.

Bakgrund: Att drabbas av afasi kan vara omskakande för både personen som fått afasi och dennes närstående. Afasi innebär nedsatt talförmåga och/eller nedsatt språkförståelse som orsakats av en hjärnskada. Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till allvarliga funktionshinder. Cirka 40 % av alla strokepatienter drabbas av afasi. Afasi påverkar det psykosociala måendet hos afatikern och rehabilitering behövs både till kropp och själ. Afatikerns förmåga att återhämta språkfunktionen beror på hur stor skadan i hjärnan är och vart den sitter. En social miljö främjar afatikerns återhämtning i kommunikationen. Afasins påverkan på närstående är stor och närstående behöver stöd vid vård av personer med afasi. Syfte: Att belysa kommunikationen mellan personer med afasi till följd av stroke och deras närstående. Metod: Litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Resultat: Fyra huvudkategorier. Nya kommunikationsroller i vardagen efter afasin; Konversationerna var intervjulikande och handlade inte om intressanta saker. Kommunikationen var svår när någon av parterna inte förstod varandra. Faktorer och svårigheter som hämmar kommunikationen; Som t.ex. trötthet, stress, smärta och när närstående inte anpassar sig till afatikern. Kommunikationsstrategier; Närstående anpassade och underlättade kommunikationen genom att ändra språk, beteende och uppförande. Frustration och hoppfullhet; Afatiker sörjde förmågan att ha normala konversationer. När afatiker var glada, alerta och hade optimistiska tankar underlättades kommunikationen. Slutsats: Resultatet har givit en ökat förståelse och uppfattning om hur kommunikationen upplevs av afatiker och deras närstående. Studiens resultat går inte att generalisera på grund av att det är baseratpå kvalitativa artiklar. / Background: To suffer from aphasia can be upsetting for both the person with aphasia and their extended family. Stroke is the third leading cause of death and the leading cause of serious disability. Aphasia means speech impaired and / or impaired language comprehension caused by a brain injury. Approximately 40% of all stroke patients suffer from aphasia. Aphasia affects the aphasics’psychosocial wellbeing and rehabilitation is needed. The aphasics ability to recover language function depends on how big the damage in the brain is and where it is located. A social environment promotes the aphasics recovery in communication. Aphasia impact the extended family in a major way and they often need support in the care of the person with aphasia. Purpose: To illustrate the communication between people with aphasia following stroke and their families. Method: A Literature review based on ten qualitative studies. Results:Four main categories. New communication roles in everyday life after aphasia;The conversations was like interviews and was not about interesting things. Communication was difficult when one of the parties did not understand each other. Factors and difficulties hindering communication; Like fatigue, stress, pain, and when extended family did not adapt to aphasic. Communication Strategies; Extended family adapted and facilitated their communication by changing their language and behavior. Frustration and hopefulness; The aphasic mourned the ability to have normal conversations. The communication was eased when the aphasic was happy, alert and had optimistic thoughts. Conclusion: The results have given an increased understanding and perception of how communication is experienced by people with aphasia and their extended families. The results of the study cannot be generalized. Additional research in this area is needed for generalizable results to be applicable.

Bakgrund: I bakgrunden tas det upp hur stroke som sjukdom uppkommer samt de vanligaste orsakerna, symptom och biverkningarna. Afasi tas upp som följdsjukdom efter stroke med fokus på uppkomst, behandling, omvårdnad och riskfaktorer. Kommunikationen som tas upp är inriktad på definitionen av kommunikation som begrepp och relaterade begrepp, det vill säga kommunikationsmetoder som SCA och olika kommunikationsformer som bland annat verbal och icke-verbal kommunikation. Bakgrunden tar även upp personcentrerad omvårdnad som kärnkompetens för litteraturstudien och Joyce Travelbees omvårdnadsteori ”Human – to – human relationship”. Bakgrunden avslutas med en problemformulering om hur sjuksköterskor upplever kommunikationen med personer med afasi efter stroke blandat med kunskapsbrist inom ämnet samt avsaknad av relevant forskning. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor upplever att kommunicera med personer med afasi efter stroke. Metod: Den allmänna litteraturstudien har inspirerats av Fribergs analysmodell för kvalitativ analys. Den här litteraturstudien är skriven med induktiv ansats. Databassökning gjordes i Pubmed och Cinahl. Studien är baserad på artiklar med kvalitativ design varav en med mixad metod. Resultat: I resultatet framgick fyra kategorier: Att tidspress påverkar omvårdnad negativt för personer med afasi, att få ökad kunskap om kommunikationshjälpmedel, att hantera blandade känslor, att sjuksköterskan upplever att kommunikationen med patienten försämras när anhöriga är delaktiga.  Slutsats: Kommunikationsmetoder behöver implementeras mer inom sjukvården för att underlätta för sjuksköterskor gällande kommunikation med personer med afasi. Genom att implementera kommunikationsmetoder kan arbetsmiljön förbättras och en bättre vård kan ges till personer med afasi.

Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn på sjukdomar som beror på blodproppar eller blödning i hjärnan och det är ett akuttillstånd som kräver omedelbara åtgärder och uppmärksamhet av vårdpersonal. En komplikation som kommer till följd av stroke är afasi. När patienten har drabbats av afasi så påverkas detta deras kommunikationsförmåga negativt. Då patienten inte längre kan kommunicera som innan insjuknandet, leder detta ofta till en negativ känsla för patienten. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har en förståelse för hur det är att vårda patienter med en nedsatt kommunikationsförmåga. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med patienter som drabbats av afasi till följd av stroke. Metod: En litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar, som använde kvalitativa och kvantitativa metoder samt artiklar som hade mixad metod. Artiklarna hämtades från PubMed, Cinahl och PsycInfo. Resultat: Utifrån den valda analysmetoden så kunde det ge upphov till tre huvudkategorier, och sju underkategorier. Huvudkategorierna var: Upplevelsen av att använda kommunikationsverktyg, vårdmiljön och hinder för en god kommunikation. Slutsats: Kommunikationssvårigheter är ett stort bekymmer vid vårdandet av afasipatienter. Det visar sig att det finns mycket forskning om afasi men att det finns lite forskning om olika former av kommunikationsstrategier som kan underlätta kontakten mellan sjuksköterskan och patienten. Det anses av författarna att vidare forskning inom kommunikationsverktyg, strategier och kunskap behövs för att underlätta kommunikation med afasipatienter.

SAMMANFATTNING                                                                                      Bakgrund: Afasi är en nedsättning av språkliga funktioner som oftast orsakas av stroke. För en person med afasi är det i varierande grad svårt att kommunicera. Efter en stroke följer ofta rehabilitering av ett vårdteam. För att rehabiliteringen ska bli optimal behöver patienten ta till sig information och vara delaktig i sin vård. Vikten av att vårdpersonalen har kunskap om afasi och hur man kan underlätta i kommunikationen med en patient med afasi är betydande för en säker vård med hög kvalitet. Kommunikationsproblem mellan vårdpersonal och patient kan medföra hinder vid diagnos och behandling vilket kan leda till en sårbar och utsatt situation. I vårdteamet kring strokepatienter ingår bland annat fysioterapeut (FT) för rehabilitering av de fysiska funktionsnedsättningar som stroke ofta medför. Det saknas kunskap om hur FT anpassar sitt kommunikativa beteende utifrån patienter med kommunikationssvårigheter efter stroke. Syfte: Syfte med denna pilotstudie är att inför en av delstudierna i forskningsprojektet U-GATE undersöka hur FT anpassar sin kommunikation under behandling med strokepatienter med afasi. Ytterligare syfte är att observera eventuella skillnader i kommunikativt beteende hos FT vid behandling av strokepatienter med respektive utan afasi. Metod: Observationer gjordes av videoinspelningar av en FT vid vårdbesök med tre strokepatienter, två med afasi och en utan afasi. En kvalitativ analys gjordes utifrån noteringar i ett studiespecifikt observationsschema av bemötande och användning av kommunikationsstödjande strategier.  Resultat: Resultatet visar att FT använder flera olika kommunikativa strategier, att användandet av dessa delvis skiljer sig för strokepatienterna med respektive utan afasi samt mellan patienterna med olika svårighetsgrad av afasin. Slutsats: Trots att FT använder vissa mer generella kommunikationsstrategier vid kommunikation med patienterna med afasi finns det brister i FT:s kommunikativa beteende som hade kunnat åtgärdas med en större kunskap om afasi, samtalsstrategier och AKK (alternativ och kompletterande kommunikation). Att utgå från skattningsformuläret SiK (Stöd i kommunikation) i utformande av observationsschema är att rekommendera, men för att passa hos en FT eller andra professioner inom sjukvården bör det analyseras och prövas ytterligare. Ytterligare forskning där fler FT kan observeras behövs för att säkerställa resultaten.  Nyckelord: Stroke, afasi, rehabilitering, fysioterapeut, kommunikation / ABSTRACT Background: Aphasia is an impairment of language functions that is usually caused by stroke. For a person with aphasia, it is difficult to varying degrees to communicate. After a stroke, rehabilitation by a care team often follows. For the rehabilitation to be optimal, the patient needs to take in the information and be involved in the care. The importance of the healthcare staff having knowledge of aphasia and how to facilitate communication with a patient with aphasia is significant for safe, high-quality care. Communication problems between healthcare staff and patients can cause obstacles in diagnosis and treatment, which can lead to a vulnerable and exposed situation. The care team for stroke patients includes, among other things, physiotherapists (PT) for rehabilitation of the physical impairments that stroke often entails. There is a lack of knowledge about how the PTs adapts their communicative behavior based on patients with communication difficulties after stroke. Purpose: The purpose of this pilot study is to investigate, as a preparation for one of the sub-studies in the U-GATE research project, how PT adapts communication during treatment with stroke patients with aphasia. A further aim is to observe any differences in communicative behavior of PT when treating stroke patients with and without aphasia. Method: Observations were made of video recordings of a PT during care visits with three stroke patients, two with aphasia and one without aphasia. A qualitative analysis was made based on notes in a study-specific observation schedule of treatment and use of communication support strategies. Results: The results show that the PT uses several different communicative strategies, the use of these partly differs for the stroke patients with and without aphasia and between the patients with different severity of aphasia. Conclusion: Even though PT uses certain more general communication strategies when communicating with the patients with aphasia, there are shortcomings in PT's communicative behavior that could have been remedied with a greater knowledge of aphasia, conversation strategies and AAC. To start from the assessment form SiK (Support in communication) is recommended as a design of observation schedule. However, the instrument needs further adaptations, testing and analyses for optimal use by PTs or by other professions. Further research where more PT can be observed is needed to confirm the results. Keywords: Stroke, aphasia, rehabilitation, physiotherapist, communication

Afasi och dysartri är båda kommunikationssvårigheter som kan uppkomma till följd av en förvärvad hjärnskada eller andra neurologiska skador. Hopplöshet och ensamhet är känslor som ofta drabbar personer med kommunikationssvårigheter. I det vårdande mötet ligger ansvaret på sjuksköterskan, att vårda på lika villkor oavsett funktionsnedsättning och med hänsyn till patientens livsvärld. Forskning och områdesbundna organisationer visar att afasipatienter behöver tid och lugn vid omvårdnad och kommunikation för att känna sig förstådda och sedda samt för att sjuksköterskan ska förstå patienten. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskornas kommunikation med patienter med afasi. Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ design. Datainsamlingen är gjord i Cinahl och Medline, allt material är kvalitetsgranskat och etiskt godkänt. Resultatet som bygger på sju artiklar visas en mängd olika kommunikationsstrategier finns för att underlätta kommunikationen med afasipatienter så som att ge patienten tid, utrymme och bekräftelse. Beröring visar sig vara en användbar icke-verbal kommunikationsstrategi. Sjuksköterskorna upplever det stundtals utmattande att kommunicera med dessa patienter. Diskussionen lyfter att de aktuella kommunikationsstrategierna även kan applicera vid demenssjukdom. Forskningen på afasi är begränsad och författarna ser ett behov av forskning gällande sjuksköterskornas erfarenheter och upplevelse av att vårda denna patientgrupp. Med denna studie hoppas författarna kunna bidra med förståelse om hur viktigt det är att ta sig tid för alla patienter för att upprätthålla patienternas rättigheter i vården och för att våden ska bli hållbar.

Bakgrund: Afasi är en vanlig komplikation efter stroke och innebär en helt ny värld för dem som insjuknar. Afasi innebär en känslomässig kamp och många är i behov av stöd och vård. Sjuksköterskan bör ha kunskap om och förståelse för upplevelserna av afasin eftersom det är avgörande för att kunna nå fram och hjälpa patienten på bästa möjliga sätt. Det är därför av intresse att undersöka personers upplevelse av afasins påverkan i det dagliga livet efter en stroke. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelse av afasins påverkan i det dagliga livet efter en stroke. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på nio vetenskapliga artiklar. Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier användes vid kvalitetsgranskningen av artiklarna. För att analysera materialet från de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av analysmetod. Resultat: I resultatet framkom att de flesta av personerna med afasi upplevde en förändrad identitet och självbild efter att ha insjuknat i afasi. Självkänsla och självförtroende sågs som förutsättningar för ett underlättat dagligt liv, för att våga delta i sociala sammanhang och i samhället, men också för att kunna acceptera sin situation. Personerna med afasi upplevde att delaktighet i det dagliga livet var betydelsefullt. De ville ses som jämlika, känna tillhörighet till andra människor och samhället. Slutsats: Många av dem som insjuknat i stroke och afasi upplevde afasin som ett hinder i det dagliga livet, vilket ledde till känslor som frustration, förlust, utanförskap, rädsla och oro. Generellt sett har de flesta personerna med afasi liknande upplevelser om afasins påverkan i det dagliga livet, men alla människor är olika. Afasin påverkar personerna på olika sätt, då de har olika förutsättningar. Det är i grunden självbilden och identiteten som påverkas mest. Det är därför betydelsefullt att sjuksköterskan besitter kunskap om afasi, lär känna den individuella personen och har förståelse för dennes livsvärld för att kunna hjälpa och vara det stöd som personen med afasi behöver.