Typical symptoms of aphasia such as comprehension problems and expressive language difficulties may affect the ability to take part in social contexts. Therefore, it is important to find ways to facilitate communication for people with aphasia. CIRCA is a communicationpromoting web service, designed for people with dementia and healthcare providers. Since people with aphasia show similar linguistic and communicative difficulties as people with dementia, it is possible that CIRCA would work as a communication support for people with aphasia as well. The aim of the present study was to investigate CIRCA as group activity for people with aphasia, in comparison to traditional group activities. Five participants with aphasia were recruited. The data collection involved four sessions with the use of CIRCA and four sessions where traditional activities were conducted, each session lasting for about 30 minutes. The sessions were videotaped, transcribed and analyzed according to methods inspired by Conversation Analysis, CA. The authors of this study chose to analyze the use of gestures, laughter, communication supporting behaviour and utilization of the available material in the various activities. The selected sections consisted of commonly used conversational phenomena that were considered to shape and characterize the conversations during traditional group activities, and when using CIRCA. Interviews about the participants' experiences of the conversations were conducted during the various activities. The selected conversational phenomena occurred frequently during all sessions as a type of interactive resources. What primarily characterized CIRCA as a group activity, in comparison to the traditional group activities, was that both pointing and iconic gestures were used to convey or clarify a message; that laughter served as a way of expressing mutual understanding about the material in CIRCA; that guesses in conversations when using CIRCA more often succeeded as communicative help behaviour; and that the images and music in CIRCA were used as a support for expression and understanding in conversation. All participants had a positive attitude toward the use of CIRCA.

Afasi innebär impressiva och expressiva språkliga svårigheter, vilket kan medföra svårigheter att vara delaktig i sociala sammanhang. Det är därför viktigt att hitta sätt att stödja kommunikationen för denna patientgrupp. CIRCA är en kommunikationsfrämjande webbtjänst, framtagen för personer med demens och deras vårdgivare. Då personer med afasi uppvisar liknande språkliga och kommunikativa svårigheter som personer med demenssjukdom, bör CIRCA även kunna användas som kommunikationsstöd för personer med afasi. Föreliggande studies syfte var att undersöka CIRCA som gruppaktivitet för personer med afasi, i relation till traditionella gruppaktiviteter. Fem deltagare med afasi rekryterades. Datainsamlingen bestod av fyra samtal då CIRCA användes och fyra då traditionella aktiviteter genomfördes, där varje session pågick under ungefär 30 minuter. Samtalen videofilmades, transkriberades och analyserades utifrån en CA-inspirerad metod. I föreliggande studie valdes att analysera användningen av gester, skratt, kommunikativa hjälpbeteenden och nyttjande av materialet i aktiviteterna. Utvalda utdrag i studien bestod av vanligt förekommande samtalsfenomen som ansågs forma och karaktärisera samtalen under traditionella gruppaktiviteter och vid användning av CIRCA. Intervjuer genomfördes kring deltagarnas upplevelser av samtalen under de olika sessionerna. Utvalda samtalsfenomen i studien förekom ofta under samtliga samtal och fungerade som olika typer av interaktionella resurser. Det som framförallt utmärkte CIRCA som gruppaktivitet, i relation till de traditionella gruppaktiviteterna, var att både pekning och ikoniska gester nyttjades för att förmedla eller förtydliga ett budskap; att skratt fungerade som ett sätt att uttrycka ömsesidig förståelse kring materialet i webbtjänsten; att gissningar i samtal vid användning av CIRCA oftare lyckades som kommunikativt hjälpbeteende; samt att bilderna och musiken i CIRCA nyttjades som ett stöd för uttryck och förståelse i samtal. Samtliga deltagare var positiva till användandet av CIRCA. / Typical symptoms of aphasia such as comprehension problems and expressive language difficulties may affect the ability to take part in social contexts. Therefore, it is important to find ways to facilitate communication for people with aphasia. CIRCA is a communicationpromoting web service, designed for people with dementia and healthcare providers. Since people with aphasia show similar linguistic and communicative difficulties as people with dementia, it is possible that CIRCA would work as a communication support for people with aphasia as well. The aim of the present study was to investigate CIRCA as group activity for people with aphasia, in comparison to traditional group activities. Five participants with aphasia were recruited. The data collection involved four sessions with the use of CIRCA and four sessions where traditional activities were conducted, each session lasting for about 30 minutes. The sessions were videotaped, transcribed and analyzed according to methods inspired by Conversation Analysis, CA. The authors of this study chose to analyze the use of gestures, laughter, communication supporting behaviour and utilization of the available material in the various activities. The selected sections consisted of commonly used conversational phenomena that were considered to shape and characterize the conversations during traditional group activities, and when using CIRCA. Interviews about the participants' experiences of the conversations were conducted during the various activities. The selected conversational phenomena occurred frequently during all sessions as a type of interactive resources. What primarily characterized CIRCA as a group activity, in comparison to the traditional group activities, was that both pointing and iconic gestures were used to convey or clarify a message; that laughter served as a way of expressing mutual understanding about the material in CIRCA; that guesses in conversations when using CIRCA more often succeeded as communicative help behaviour; and that the images and music in CIRCA were used as a support for expression and understanding in conversation. All participants had a positive attitude toward the use of CIRCA.

Av de som överlever en stroke uppskattas att en tredjedel får afasi och en lika stor andel får depression i efterförloppet. Personer med afasi och framförallt de med svår afasi är en population som ofta exkluderas i strokeforskning. Syftet med studien var att undersöka deltagande av personer med afasi i forskning om depression efter stroke genom att granska hur forskare ställer upp sina inklusions- och exklusionskriterier, samt i de fall där det beskrivs; undersöka vilka orsaker som anges till att personer med afasi har exkluderats. Ytterligare ett syfte var att jämföra resultaten med en tidigare litteraturöversikt från 2007, för att undersöka om det skett någon förändring vad gäller att inkludera eller exkludera personer med afasi i forskning om depression efter stroke de senaste fem åren. En systematisk litteratursökning genomfördes i tre databaser i september 2021. Sökningen resulterade i 3752 artiklar som efter gallring resulterade i totalt 91 studier som återstod för granskning. Resultatet visade att det förekommer att kriterier ställs upp så att personer med afasi både varit inkluderade och exkluderade i samma studier. Utifrån detta har inklusions- och exklusionskriterier granskats och presenterats var för sig. Sammantaget visade resultatet att personer med afasi endast inkluderats i fem av de ingående studierna och att personer med afasi helt eller delvis har exkluderats i 63 (69 %) av de granskade studierna utifrån uppställda inklusions- och exklusionskriterier. I 25 studier nämns inte personer med afasi i vare sig inklusions- eller exklusionskriterierna. Resultatet synliggör att personer med afasi exkluderas i hög utsträckning. Kunskapsläget vad gäller lämpliga anpassningar och tillvägagångssätt för att kunna inkludera personer med afasi i forskning har ökat de senaste åren, och det är av stor vikt att forskare håller sig uppdaterade gällande aktuell forskning inom deras forskningsfält. För att kunna generalisera resultatet till hela strokepopulationen behöver även personer med afasi varit inkluderade i forskningen, eftersom de utgör en stor del av populationen personer med stroke. / One third of stroke survivors are estimated to suffer from aphasia. Likewise, one third of stroke survivors are reported to experience depression. People with aphasia and especially those with severe aphasia are frequently excluded from stroke research. The aim of this study was to examine the participation of people with aphasia in studies of post-stroke depression by reviewing the inclusion and exclusion criteria. We also aimed to explore the reasons given for excluding people with aphasia from research. Another intention was to compare our results to a previous systematic review published 2007, to examine if there have been any changes regarding inclusion or exclusion of people with aphasia in research about post-stroke depression over the last five years. A systematic literature search, covering three databases, was performed during September 2021, generating 3752 articles. After screening, 91 studies were included in the review. The results revealed that in some studies, both inclusion and exclusion of people with aphasia was adopted. According to this, inclusion and exclusion criteria have been scrutinized and presented separately. The analysis revealed that according to inclusion criteria, people with aphasia were included in five studies. People with aphasia were totally or partially excluded in 63 studies (69%), based on the exclusion criteria. In 25 studies there was no mention of people with aphasia either in the inclusion or exclusion criteria. The result shows that people with aphasia are excluded from research about post-stroke depression to a high extent. In recent years, the knowledge about suitable adjustments and approaches to be able to include people with aphasia in research has been enhanced. It is important that researchers acquire and make practical use of such advances in their research. To be able to generalize the post-stroke depression research results to the entire population of stroke survivors, people with aphasia must not be systematically excluded, since they constitute a large part of the population in question.

Bakgrund: Efter Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer vid strokevård från 2018 behövsett stort antal nya logopedtjänster för att kunna följa rekommendationerna vid afasi. Det finns flera barriärer som försvårar processen vid implementering av nya riktlinjer och det var därför intressant att undersöka om de nya riktlinjerna kunde följas. Syfte: Syftet med studien var i huvudsak att undersöka om antalet logopedtjänster inom strokerehabilitering har ökat till följd av Socialstyrelsens reviderade riktlinjer och vilka faktorer som kan ha bidragit till eller motverkat en ökning. Därutöver var en del av syftet att undersöka hur väl riktlinjerna för afasi och dysfagi kan följas. Metod: En webbaserad enkät skickades ut till logopedchefer i landet. Frågorna berörde deras verksamheters aktuella logopedbemanning för strokerehabilitering samt hur många tjänster som inrättats till följd av Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer. Frågorna berörde även vilka faktorer cheferna trodde kunde ha bidragit till eller motverkat att bemanningen ökat. Både kvantitativa och kvalitativa data erhölls vilka analyserades med deskriptiv statistik respektive kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Totalt deltog 30 verksamheter i enkäten, från 13 av 21 regioner. Antalet logopedtjänster hade ökat i 3 av verksamheterna (10 %). Den totala rapporterade ökningen av heltidstjänster bland deltagarna var 6,2 tjänster. Faktorer som uppgavs påverka tillsättningen av logopedtjänster kunde kopplas till områdena Verksamhetsledning, Bemanning och Personliga egenskaper. En tredjedel av deltagarna angav att de kunde följa riktlinjerna för afasi i stor grad eller i ganska stor grad. Drygt två tredjedelar uppgav motsvarande för dysfagiriktlinjerna. Slutsats: Utökningen av logopedtjänster har inte genomförts i den utsträckning som Socialstyrelsen beräknade var nödvändig för att kunna följa strokeriktlinjerna för afasi. En avgörande faktor för om fler tjänster kunde tillsättas eller ej var ledningens intresse av att tillföra fler resurser. I studien framkommer att logopedverksamheterna i landet har svårare att följa riktlinjerna för afasi än för dysfagi. / Background: The revised national stroke guidelines from 2018 by the National Board of Health and Welfare indicate the need for an increased recruitment of Speech and Language Pathologists (SLP) in Sweden. There may be several obstacles in implementing new guidelines and therefore it was of interest to investigate whether the new guidelines were followed. Aim: The primary aim of this study was to investigate whether there has been an increase in employment of SLPs in stroke rehabilitation in accordance with the revised guidelines by the National Board of Health and Welfare. A part of the aim was also to identify factors that could influence the increase in staffing, and how well the guidelines for aphasia and dysphagia could be followed. Method: A digital survey was sent to the managers of SLP services nationally. The questions regarded the clinics’ staffing of SLPs in stroke rehabilitation and whether the managers believed that there had been an increase in employment due to the revised guidelines. The survey also explored factors the managers believed may have contributed to or obstructed an increase in staffing. The survey generated both quantitative and qualitative data. The data was analysed with descriptive statistics as well as with a qualitative analysis method. Results: A total of 30 clinics from 13 of 21 regions participated in the survey. Three managers (10%) reported an increase in staffing of SLPs. The total increase among theparticipating clinics were 6,2 full time employments. Factors that affected the increase in staffing or lack thereof could be found within the areas of Management, Staffing and Individual attributes. A third of the managers stated that they could follow the guidelines for aphasia to a great or a somewhat great extent, whereas more than two thirds could follow the guidelines to the same extent regarding dysphagia. Conclusions: The employments of SLPs have not increased to the extent the National Board of Health and Welfare advised was needed. A crucial factor in order to increase employments was whether the management showed interest in providing additional resources. The study reported a discrepancy between the compliance of guidelines regarding aphasia and dysphagia where the managers found it more difficult to follow the guidelines for aphasia.

Bakgrund  Patienter som drabbas av afasi till följd av stroke upplever svårigheter att förmedla behov och att de ej görs delaktiga, vilket riskerar leda sämre vård. Det verbala språket är en vital del i kommunikationen och social samvaro tillsammans med någon form av kommunikation är en förutsättning för relationsskapandet i vården. Vårdpersonal riskerar, ofta på grund av kunskapsbrist i kommunikation och alternativa kommunikationsvägar, att undvika patienter med afasi och fokusera samtalet kring omvårdnadsåtgärder. Detta kan leda till att patienter med afasi ges få möjligheter att uttrycka behov och göra sig hörda och möjligheten till delaktighet begränsas.   Syfte Att belysa vårdpersonalens upplevelse av patientdelaktighet i mötet med patienter med afasi till följd av stroke. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt med 15 inkluderade artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna är framtagna genom sökningar i databaserna Pubmed och Cinahl och daterade mellan åren 2010 och 2019. Resultat Resultatet framkommer tre kategorier som alla hade betydelse för patientdelaktighet. Dessa var; kunskap, kommunikation och relationen. I kategorin kunskap framkommer att ökad kunskap hos vårdpersonalen leder till ett ökat självförtroende som skapar större förutsättningar för patientens delaktighet i vården. Kommunikation framkommer vara det som till största delen påverkar upplevelsen av delaktighet. Med effektiv kommunikation upplevs delaktigheten öka då patienten ges möjlighet att medverka i sin vård i större utsträckning. Relationen och bemötandet i vården är beroende av vårdpersonalens attityder som kan förstärka eller minska delaktigheten. Slutsats Kommunikation var den faktor som till största delen påverkade delaktigheten. Vårdpersonal upplever att ökad kunskap och större förståelse för patienten påverkar kommunikationen med patienter med afasi positivt. Ökad kunskap bidrog även till ett ökat självförtroende vilket främjar relationsskapandet och kommunikationen. Detta främjar patientendelaktigheten och synliggör patientens bevarade förmågor, vilket stärker patientens tro på sig själv. / Background Patients suffering from aphasia as a result of stroke may have difficulty conveying needs and are at risk for poor medical outcomes. The verbal language is a vital part of communication and social interaction and some form of communication is a prerequisite for the caring relation between patient and nurse. Nurses lack knowledge of communication and alternative communication routes, which means that there are few calls initiated to communication. Nurses are there for at risk of avoiding the patient and focus the conversation around medical tasks. This can lead to patients with aphasia having few opportunities to express their health care needs and make themselves heard and their possibility to participate is severely limited. Aim The aim was to illustrate measures that promote participation between nurses and patients suffering from aphasia as a result of stroke. Method This study was conducted as a literature review with inductive design. The literature review includes 15 articles with qualitative and quantitative design. The articles were collected through searches in the databases Pubmed and Cinahl and are dated between 2010 and 2019. Results The result is presented in three categories that were all relevant for patient participation. The categories are; knowledge, communication and relationship. The knowledge category emerges that increased knowledge among healthcare professionals leads to increased self-confidence that creates greater conditions for patient participation in care. Communication appears to be, what for the most part, affects the experience of patient participation. With effective communication, patient participation is perceived to increase as the patient is given the opportunity to participate in their care to a greater extent. The relationship and response in care depend on the attitudes of health professionals that can strengthen or reduce participation. Conclusions Communication was the factor that mostly affected participation. Healthcare professionals feel that increased knowledge and greater understanding of the patient affects communication with patients with aphasia positively. Increased knowledge also contributed to increased self-confidence, which encourage communication and the ability to establish a relationship. This promotes patient participation and makes the patient's preserved abilities visible, which strengthens the patient's belief in themselves.

Bakgrund  I Sverige drabbas cirka 20 000 personer av stroke varje år, som kan medföra olika komplikationer varav en av dem är afasi. Personer som drabbas av afasi till följd av stroke upplever språkliga svårigheter vilket kan leda till en försvårad kommunikation i mötet med vårdpersonal. Detta kan innebära att personen via konversation ej kan i samma grad förmedla viktig information såsom individuella behov och samtycke till omvårdnad och behandling. Denna komplikation skapar en utmaning för hälso- och sjukvården då vårdpersonal har ett ansvar över att kunna adekvat kommunicera med patienter.  Syfte Syftet var att beskriva hinder samt strategier vid kommunikation inom hälso- och sjukvård med patienter som har afasi relaterat till stroke.  Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt med integrerad analys. Femton artiklar inkluderades med kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Artiklarna framtogs genom sökningar i forskningsdatabaserna PubMed och CINAHL Complete daterade mellan åren 2010 och 2020.  Resultat  Resultatet presenterades utifrån två huvudkategorier. Dessa huvudkategorier var strategier och hinder vid kommunikation utifrån vårdpersonalens perspektiv samt strategier och hinder vid kommunikation utifrån patientens perspektiv. I kategorin strategier och hinder vid kommunikation utifrån vårdpersonalens perspektiv framkommer att kunskap, utbildning, förhållningssätt samt tid som en resurs medfört positiva resultat för kommunikationen med patienter med afasi och att avsaknad av dessa faktorer samt brist på tid innebar omfattande hinder för kommunikationen. Under strategier och hinder vid kommunikation utifrån patientens perspektiv beskrivs hur faktorer som upplevda känslor, kommunikationspartner och kommunikationsstrategier påverkar samtalet till antingen framgång eller misslyckande.  Slutsats  Resultatet tyder på att hänsyn till patientens känslor, engagemang, tid, kunskap och ett personcentrerat förhållningssätt hos vårdpersonal är viktiga faktorer i förhållande till kommunikation med patienter med afasi samt att utbildning och träning för vårdpersonal inom detta kunskapsområde är av stor betydelse. / Background In Sweden, approximately 20 000 people suffer from stroke each year, which may cause various complications like aphasia. People who suffer from aphasia as a result of stroke experience linguistic difficulties, which may lead to difficulties in communication with healthcare professionals. This may result in that the person cannot, through conversation, convey important information such as individual needs and consent to nursing and treatment. This complication creates a challenge for healthcare, as healthcare professionals have a responsibility to be able to communicate adequately with patients.  Aim  The aim was to describe barriers and strategies in communication within healthcare with patients with aphasia related to stroke.  Method The study was conducted as a non-systematic literature review with integrated analysis. Fifteen articles were included with qualitative, quantitative, and mixed method design. The articles were collected through searches in the research databases PubMed and CINAHL Complete dated between the years 2010 and 2020.  Results  The result was presented from two main categories. These categories were strategies and barriers in communication from the healthcare professional’s perspective and strategies and barriers in communication from the patient’s perspective. The category strategies and barriers in communication from the healthcare professional’s perspective reveals that knowledge, education, approach and time as a resource brought positive results for the communication with patient’s with aphasia, and that lack of these factors as well as lack of time meant extensive barriers for the communication. Under strategies and barriers in communication from the patient’s perspective it is revealed that factors such as perceived emotions, communication partner and communication strategies affect the conversation to either success or failure.  Conclusions  The result indicates that regard of the patient’s feelings, commitment, time, knowledge and a person centered approach with healthcare professionals are important factors related to communication with persons with aphasia along with the great importance of education and training for healthcare professionals in this knowledge area.

Background: Aphasia related stroke affects an individual's ability to formulate and comprehend language, making communication difficult. This communicative impairment is caused by a stroke, affecting around 15 million people worldwide.  Aim: The aim is to investigate and describe the experiences of communication for individuals with aphasia after a stroke in healthcare interactions. Method: This study follows a general literature review approach. The databases CINAHL and PubMed were used, where scientific articles with a qualitative approach were selected for analysis. A thematic analysis by Braun and Clarke was applied in the study. Results: The literature review identified two themes: 1) communication in healthcare meetings, with two sub-themes: the inability to make oneself understood to healthcare providers and the inability to understand healthcare providers; 2) The individual in focus, with two sub-themes: trust and confidence, and the partnership in healthcare interactions.  Conclusion: The study found a lack of person-centered care in connection with aphasia-related communication difficulties, resulting in unmet basic care needs, such as inadequate pain management and fall accidents. Future research should examine implementing different standardized methods to aid healthcare workers in communication strategies, pain assessments, patient perspective training and involving relatives in communication. / Bakgrund: Personer med afasi efter genomgången stroke lever med en påverkad förmåga att formulera sig och/eller uppfatta kommunikation. Denna kommunikativa nedsättning påverkar ungefär 15 miljoner personer världen över. Kommunikationsnedsättningen som beskrivits är ett symptom på en cerebrovaskulär olycka som kan resultera i en påverkad tvåvägskommunikation. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva erfarenheter av kommunikation för personer med afasi efter stroke i vårdmöten. Metod: Denna studiedesign är en allmän litteraturstudie. Databaserna CINAHL samt PubMed användes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats utnämnts för analysering. En applicering av Braun och Clarkes tematiska analys har tillämpats i arbetet. Resultat: Litteraturstudien resulterade i att två teman identifierades; 1) Kommunikation i vårdmötet med två underteman, oförmågan att göra sig förstådd för vårdgivare samt oförmågan att förstå vårdgivare; 2) Individen i fokus som skildrades med två underteman, förtroende och tillit samt partnerskapet i vårdmötet. Slutsats: En brist på personcentrerad vård kunde identifieras i samband med afasirelaterade kommunikationssvårigheter som medförde att basala omvårdnadsbehov inte blev tillfredsställda. Denna avsaknad presenterade sig i form av vårdskador som fallolyckor och icke-adekvat smärtlindring. Framtida forskning bör undersöka hur vårdpersonal kan tillämpa standardiserade metoder för smärtskattning, anhörigstöd samt utbildning i kommunikationsverktyg och patientperspektivet.

Introduktion: Stroke är en av de vanligaste sjukdomarna som kan påverka livet både fysiskt, psykiskt och socialt hos drabbade personer. Ungefär mer än hälften av de som drabbas av stroke får afasi, vilket innebär att personen får svårigheter att kommunicera, läsa och skriva. I vården är effektiv kommunikation mellan vårdpersonal och patienter en förutsättning för att skapa patientsäkerhet och minska lidande. En god kommunikation har även inverkan på bemötandet mellan patienten och vårdpersonal.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av kommunikation med vårdpersonal vid afasi efter en stroke.  Metod: Litteraturstudie med beskrivande design där tio kvalitativa originalartiklar från PubMed och CINAHL kvalitetsgranskats med SBU:s granskningsmall för kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med en innehållsanalys av författarna.  Resultat: Kommunikationen mellan patient och vårdpersonal beskrivs med hjälp av två teman och sex kategorier. Resultatet visade att personer med afasi upplever kommunikationen besvärlig och problematisk särskilt i situationer där de blir missförstådda, vilket visade sig i form av ilska, förtvivlan, sorg, uppgivenhet samt känsla av ensamhet. Resultatet beskriver de hinder som personer med afasi stötte på, vilket var svårigheter att initiera och bedriva djupa samtal, skamkänslor på grund av svårigheter gällande läs- och skrivförmåga samt känsla av social isolering. Slutsats: Förutom att afasi upplevs som ett hinder vid kommunikation, visar resultatet att bemötande från omgivningen spelar en stor roll vid kommunikation med den drabbade och att kommunikation underlättas när anhöriga och vårdpersonal visar empati och respekt för personen. / Introduction: Stroke is one of the most common diseases that can affect the lives of people both physically, psychologically and socially. Approximately more than half of those who suffer a stroke develop aphasia, which means that the person has difficulty communicating, reading and writing. In healthcare, effective communication between healthcare staff and patients is a prerequisite for creating patient safety and reducing suffering. Good communication also has an impact on the treatment between the patient and healthcare staff.  Purpose: The aim was to shed light on patients' experiences with aphasia on communication with healthcare professionals after a stroke.  Method: Literature study with descriptive design where ten qualitative original articles from PubMed and CINAHL were quality reviewed using SBU's review template for qualitative articles. The articles were analyzed using a content analysis by the authors.  Results: The communication between patient and healthcare staff is described using two themes and six categories. The results showed that people with aphasia find communication difficult and problematic, especially in situations where they are misunderstood, which manifested itself in the form of anger, despair, sadness, resignation and feelings of loneliness. The results describe the obstacles that people with aphasia encountered, which were difficulties in initiating and conducting deep conversations, feelings of shame due to difficulties regarding reading and writing skills and feelings of social isolation.  Conclusion: In addition to the fact that aphasia is experienced as an obstacle to communication, the results show that the response from the environment plays a large role in communication with the diseased and that communication is facilitated when relatives and healthcare professionals show empathy and respect for the person.

Bakgrund: Stroke drabbar årligen 15 miljoner människor i världen varav 30% drabbas av den språkliga funktionsnedsättningen afasi. Afasi innebär varierande grad av nedsättning av den språkliga funktionen. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är en förutsättning för god omvårdnad, vilket ställer krav på sjuksköterskans kommunikativa förmåga. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans perspektiv på faktorer som påverkar kommunikationen i omvårdnadsmötet med patienter som drabbats av afasi till följd av stroke. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserat på nio resultatartiklar av kvantitativ, kvalitativ och mixad metod. Resultatartiklarna granskades och bearbetades, vilket resulterade i fyra kategorier. Resultat: Faktorer som påverkade sjuksköterskans kommunikation i omvårdnadsmötet var: (1) Upplevd tidsbrist hos sjuksköterskan, (2) Sjuksköterskans kunskap, (3) Användandet av strategiska kommunikationsåtgärder och (4) Användandet av icke-verbal kommunikation. Konklusion: Flera faktorer belystes påverka sjuksköterskans kommunikation i omvårdnadsmötet med patienter som drabbats afasi efter stroke. Kvaliteten på omvårdnaden blev lägre på grund av kommunikativa utmaningar i omvårdnadsmötet. Sjuksköterskan efterfrågade en anpassad och effektiv strategisk kommunikationsåtgärd för att effektivisera och förbättra omvårdnaden. / Background: Stroke affects 15 million people in the world annually, where30% suffer from the language impairment aphasia. Aphasia involvesvarying degrees of impairment of language function. Communicationbetween nurse and patient is a prerequisite for good nursing, which placesdemands on the nurse's communicative ability. Purpose: The purpose wasto shed light on the nurse's perspective on factors that affect communicationin the nursing meeting with patients affected by aphasia as a result of stroke.Method: The study was conducted as a general literature study based onnine results articles of quantitative, qualitative and mixed methods. Theresulting articles were reviewed and processed, resulting in four categories.Results: Factors that affected the nurse's communication in the nursingmeeting was: (1) Perceived lack of time by the nurse, (2) The nurse'sknowledge, (3) The use of strategic communication measures and (4) Theuse of non-verbal communication. Conclusion: Several factors werehighlighted to influence the nurse communication in the nursing meetingwith patients affected by aphasia after stroke. The quality of nursing waslower due to communicative challenges in the nursing meeting. The nurserequested an adapted and effective strategic communication measure tostreamline and improve nursing care.

I Sverige insjuknar omkring 25 000 personer i stroke årligen. Av de 25 000 beräknas cirka 20 – 40 % få afasi till följd av stroken. De kommunikativa svårigheter som afasi medför kan påverka informationsutbytet mellan person med afasi (PMA) och vårdpersonal. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur arbetsterapeuter upplever att arbeta med PMA. Vidare var syftet att undersöka hur arbetsterapeuter anpassar sin kommunikation utefter de kommunikationssvårigheter PMA har. Fyra arbetsterapeuter verksamma inom olika strokevårdenheter i Stockholm rekryterades som deltagare. Materialinsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer där materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att besök med PMA beskrevs vara mer komplexa och tidskrävande på grund av de kommunikativa svårigheterna. Svårigheterna vid kommunikation med PMA orsakade känslor av osäkerhet, frustration och otillräcklighet. Arbetsterapeuterna använde alternativa kommunikationsstrategier för att underlätta kommunikationen med PMA. Trots att vissa kommunikationsstrategier användes, visar föreliggande studies resultat att vidare fortbildning om hur kommunikationen kan underlättas för PMA behövs. Vidare och mer omfattande forskning om hur arbetsterapeuter verksamma inom strokesjukvården upplever arbete med PMA är motiverat.