Syftet med studien är att undersöka om mobbning förekommer mellan barn inom förskolan.Mobbning inom skolans sfär är väl känt, men det är först på senare år forskare börjat intressera sig för fenomenet inom förskolans domäner. Vi har funnit att det råder delade uppfattningar om fenomenet mellan forskare världen över och pedagoger som verkar i den faktiska verksamheten. Forskare menar att mobbning förekommer bland förskolebarn, men att det ges förmildrande beskrivningar av pedagoger. De resultat vi nått korrelerar delvis med den tidigare forskningen. Dock kan vi ändå uttyda en viss skillnad kring huruvida de tillfrågade respondenterna är medvetna om förekomsten eller ej, samt om de ger företeelsen förmildrande beskrivningar eller ej. Här verkar den semiprofessionella aspekten på förskolläraryrket spela roll. Förskollärare är till stor del utelämnade till sig själva och sitt eget omdöme kring att bygga sin egen yrkeskompetens, till skillnad från andra yrkesgrupper. Vi har funnit att det råder individuella skillnader mellan pedagogers uppfattningar om vad mobbning är. Vi har sett förmildrande beskrivningar av mobbning från pedagoger, samtidigt som vi sett att pedagoger har en god uppfattning om fenomenet inom förskolan och hur man kan arbeta främjande mot det. Förskolans värdegrundsarbete har stora möjligheter att anlägga en solidarisk människosyn som kan förhindra att mobbning uppstår i senare skolår.

Av de som överlever en stroke uppskattas att en tredjedel får afasi och en lika stor andel får depression i efterförloppet. Personer med afasi och framförallt de med svår afasi är en population som ofta exkluderas i strokeforskning. Syftet med studien var att undersöka deltagande av personer med afasi i forskning om depression efter stroke genom att granska hur forskare ställer upp sina inklusions- och exklusionskriterier, samt i de fall där det beskrivs; undersöka vilka orsaker som anges till att personer med afasi har exkluderats. Ytterligare ett syfte var att jämföra resultaten med en tidigare litteraturöversikt från 2007, för att undersöka om det skett någon förändring vad gäller att inkludera eller exkludera personer med afasi i forskning om depression efter stroke de senaste fem åren. En systematisk litteratursökning genomfördes i tre databaser i september 2021. Sökningen resulterade i 3752 artiklar som efter gallring resulterade i totalt 91 studier som återstod för granskning. Resultatet visade att det förekommer att kriterier ställs upp så att personer med afasi både varit inkluderade och exkluderade i samma studier. Utifrån detta har inklusions- och exklusionskriterier granskats och presenterats var för sig. Sammantaget visade resultatet att personer med afasi endast inkluderats i fem av de ingående studierna och att personer med afasi helt eller delvis har exkluderats i 63 (69 %) av de granskade studierna utifrån uppställda inklusions- och exklusionskriterier. I 25 studier nämns inte personer med afasi i vare sig inklusions- eller exklusionskriterierna. Resultatet synliggör att personer med afasi exkluderas i hög utsträckning. Kunskapsläget vad gäller lämpliga anpassningar och tillvägagångssätt för att kunna inkludera personer med afasi i forskning har ökat de senaste åren, och det är av stor vikt att forskare håller sig uppdaterade gällande aktuell forskning inom deras forskningsfält. För att kunna generalisera resultatet till hela strokepopulationen behöver även personer med afasi varit inkluderade i forskningen, eftersom de utgör en stor del av populationen personer med stroke. / One third of stroke survivors are estimated to suffer from aphasia. Likewise, one third of stroke survivors are reported to experience depression. People with aphasia and especially those with severe aphasia are frequently excluded from stroke research. The aim of this study was to examine the participation of people with aphasia in studies of post-stroke depression by reviewing the inclusion and exclusion criteria. We also aimed to explore the reasons given for excluding people with aphasia from research. Another intention was to compare our results to a previous systematic review published 2007, to examine if there have been any changes regarding inclusion or exclusion of people with aphasia in research about post-stroke depression over the last five years. A systematic literature search, covering three databases, was performed during September 2021, generating 3752 articles. After screening, 91 studies were included in the review. The results revealed that in some studies, both inclusion and exclusion of people with aphasia was adopted. According to this, inclusion and exclusion criteria have been scrutinized and presented separately. The analysis revealed that according to inclusion criteria, people with aphasia were included in five studies. People with aphasia were totally or partially excluded in 63 studies (69%), based on the exclusion criteria. In 25 studies there was no mention of people with aphasia either in the inclusion or exclusion criteria. The result shows that people with aphasia are excluded from research about post-stroke depression to a high extent. In recent years, the knowledge about suitable adjustments and approaches to be able to include people with aphasia in research has been enhanced. It is important that researchers acquire and make practical use of such advances in their research. To be able to generalize the post-stroke depression research results to the entire population of stroke survivors, people with aphasia must not be systematically excluded, since they constitute a large part of the population in question.