Stress-related disorders have increased in Sweden and the time for sick leave are very long. The aim of this pilot study with twenty-nine participants was to evaluate transdiagnostic group treatment for a mixed sample of patient in primary care with diagnosis like anxiety, depression and stress-related disorders. Data collection was done at three points, before and after and at follow up one month later. Participant ́s sick leave decreased significantly from before to after treatment. In addition fatigue syndrome and anxiety were significantly improved after treatment. At follow up outcome measures improved significantly compared to baseline i.e depression, fa-tigue syndrome, anxiety and quality of life, for twenty-four completers. The study showed a significant correlation between working alliance and quality of life but not with the other outcome measures. Working alliance has proven to be important for the outcome of treatment in other studies. The benefit of the treatment in terms of outcome measures were somewhat larger for the participants who were on sick leave than for them that was not on sick leave between start and follow up. No significant difference between the groups were found. The attendance under the treatment was high and the participants taxed very much benefit of the individual sessions and treatment overall. Transdiagnostic group treatment in primary care is feasible and should be developed and studied.

Föräldrars förmåga att mentalisera kring sina barn har betydelse för barnens utveckling av affektreglering och trygg anknytning och därmed deras psykiska hälsa. Utifrån betydelsen av föräldramentalisering och att behandling i grupp understödjer mentalisering studerades mentaliseringsförmåga och eventuell förändring av denna under föräldragruppbehandlingen Perspektiv. Metoden som är nyutvecklad syftar till att stärka föräldramentalisering. Frågeställningar som utforskades var hur mentaliseringsprocesserna såg ut, om det fanns någon tendens till förändring hos föräldrarna med avseende på förmågan att reflektera kring barnets inre och se sitt eget bidrag till barnets mentala tillstånd och föräldra-barn-relationen. Datainsamlingsmetod var deltagande observation med ljudupptagning av 4 sessioner av 13. Behandlingen gavs inom barn- och ungdomspsykiatrin och informanterna bestod av 14 föräldrar till totalt 9 barn, i åldrarna 6 till 12 år, med stora svårigheter att hantera sina känslor. Session 3, 6, 9 och 12 transkriberades och en tematisk analys av materialet resulterade i fem teman; Om förälderns inre, Generationsperspektiv, Föräldrars inflytande, Barnet har ett inre ”… fast det liksom inte syns” och Att kunna dela inre upplevelser. Resultatet tyder på en tendens mot ett mer mentaliserande förhållningssätt hos föräldrarna i slutet av behandlingen och i session 9 och 12 ger föräldrar explicit uttryck för att det är viktigt att kunna dela inre upplevelser. Slutsatsen blir att behandling med fokus på föräldramentaliseringsförmåga bör erbjudas inom BUP till föräldrar vars barn har stora affektregleringssvårigheter.

<p>Denna studie genomfördes i syfte att jämföra grupp- med Internetbaserad KBT-behandling vid lätt till måttlig depression. Totalt inkluderades 69 personer i studien. Dessa randomiserades till grupp- eller Internetbaserad behandling. Beroendemåtten för depression Hamilton, MADRS-S, BDI användes vid f ör- och eftermätning. En mixed design 2 x 2 ANOVA med en mellangruppsfaktor (live vs Internet) och en tidsfaktor (före och efter behandling) genomfördes för varje beroendemått. Resultaten visar att en god behandlingseffekt uppnåddes i båda betingelserna. I gruppbetingelsen saknade 70 % depressionsdiagnos efter genomgången behandling. I Internetbetingelsen var motsvarande siffra 86.2 %. Ingen signifikant skillnad i behandlingsresultat kunde uppmätas mellan behandlingsformerna. Uträknade effektstorlekar indikerar dock att Internetbehandlingen varit mer verksam. För MADRS-S var inomgruppseffektstorleken d = 1.06 för gruppbehandling och d = 1.35 för Internetbehandling. I båda terapiformerna användes samma behandlingsmaterial som också använts vid tidigare behandlingsstudier.</p>

Denna studie genomfördes i syfte att jämföra grupp- med Internetbaserad KBT-behandling vid lätt till måttlig depression. Totalt inkluderades 69 personer i studien. Dessa randomiserades till grupp- eller Internetbaserad behandling. Beroendemåtten för depression Hamilton, MADRS-S, BDI användes vid f ör- och eftermätning. En mixed design 2 x 2 ANOVA med en mellangruppsfaktor (live vs Internet) och en tidsfaktor (före och efter behandling) genomfördes för varje beroendemått. Resultaten visar att en god behandlingseffekt uppnåddes i båda betingelserna. I gruppbetingelsen saknade 70 % depressionsdiagnos efter genomgången behandling. I Internetbetingelsen var motsvarande siffra 86.2 %. Ingen signifikant skillnad i behandlingsresultat kunde uppmätas mellan behandlingsformerna. Uträknade effektstorlekar indikerar dock att Internetbehandlingen varit mer verksam. För MADRS-S var inomgruppseffektstorleken d = 1.06 för gruppbehandling och d = 1.35 för Internetbehandling. I båda terapiformerna användes samma behandlingsmaterial som också använts vid tidigare behandlingsstudier.

<p>Undersökningar visar att barn i grundskolan mår allt sämre. Många svenska skolbarn lider av oro, ångest och nedstämdhet. Denna studies syfte var att undersöka om gruppbehandling i skolmiljön kan ge resultat i form av minskad förekomst av oro, ångest och nedstämdhet hos barn. För behandlingen valdes Tillämpad Avslappning och Medveten Närvaro som båda har använts i gruppbehandling för olika svårigheter. Manualer för barnbehandling skapades för de båda metoderna. Behandlingen omfattade 12 sessioner à 30 minuter under 6 veckor. Undersökningsdeltagare var 39 barn i åk 3 i en Stockholmsskola. Barnen randomiserades till behandling med Tillämpad Avslappning (N = 10), behandling med Medveten Närvaro (N = 9) och väntelista (N = 20). Mätningar med PSWQ-C, MASC och CDI-S visade att barnen i behandlingsgrupperna hade minskat signifikant på samtliga skalor vid eftermätning. En utvärdering visade att barnen var nöjda med träningen. Sammantaget stöder undersökningen förebyggande behandlingsarbete i grundskolan.</p>

Undersökningar visar att barn i grundskolan mår allt sämre. Många svenska skolbarn lider av oro, ångest och nedstämdhet. Denna studies syfte var att undersöka om gruppbehandling i skolmiljön kan ge resultat i form av minskad förekomst av oro, ångest och nedstämdhet hos barn. För behandlingen valdes Tillämpad Avslappning och Medveten Närvaro som båda har använts i gruppbehandling för olika svårigheter. Manualer för barnbehandling skapades för de båda metoderna. Behandlingen omfattade 12 sessioner à 30 minuter under 6 veckor. Undersökningsdeltagare var 39 barn i åk 3 i en Stockholmsskola. Barnen randomiserades till behandling med Tillämpad Avslappning (N = 10), behandling med Medveten Närvaro (N = 9) och väntelista (N = 20). Mätningar med PSWQ-C, MASC och CDI-S visade att barnen i behandlingsgrupperna hade minskat signifikant på samtliga skalor vid eftermätning. En utvärdering visade att barnen var nöjda med träningen. Sammantaget stöder undersökningen förebyggande behandlingsarbete i grundskolan.

I den interpersonella teorin menar man att varje människas framträdande relationserfarenheter finns representerade i något som blivit denna persons latenta relationsmönster eller schemata. Är dessa interpersonella mönster inkongruenta kan det leda till interpersonella problem och psykisk ohälsa. Enligt denna teori kan stimulerande relationer, som t ex i en gruppbehandling, leda till bättre kognitiv förmåga och mer kongruent interpersonellt mönster, vilket på sikt underlättar relaterande till andra. Uppsatsens syfte var att beskriva interpersonella mönster och problem hos ungdomar i en gruppbehandling i termer av två instrument: Central Relationship Questionnaire (CRQ) och Inventory of Interpersonal Problems (IIP). Resultaten visade hur ungdomarnas interpersonella mönster och problemprofiler såg ut före och efter behandlingstiden. Fem av de sex deltagarna förändrade sina mönster och problemprofiler. För varje deltagare gjordes en klinisk fallformulering som sammanfattade deltagarens interpersonella mönster och problem före och efter gruppbehandlingen samt de förändringar som instrumenten visat. Denna fallformulering skulle kunna användas som grund till en potentiell intervention som ger tillbaka instrumentens resultat till deltagarna.

Syftet med studien har varit att få fördjupade kunskaper om hur kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation upplevt att delta i gruppbehandling som ett led i utvecklandet av gruppbehandling inom kommunal familjerådgivning/krismottagning. En kvalitativ studie gjordes utifrån data från två olika verksamheter. Tre kvinnor svarade på öppna enkätfrågor och ytterligare tre kvinnor djupintervjuades. Materialet analyserades med innehållsanalys. Resultaten beskrevs utifrån kategorierna: Den värdefulla gruppen, En dömande omvärld, Upplevda brister med gruppbehandlingen, Behov av fortsatt terapi. Sammanfattningsvis visar studien att gruppbehandling upplevts mycket värdefull, att det är viktigt att behandlingen är tillräckligt lång och att individuell psykoterapi bör erbjudas efter gruppbehandlingen. Gruppbehandlingen bör därmed göras längre och kan även förbättras genom att lägga till interventioner utifrån KBT.

Hög självkritik har en negativ effekt på psykiskt mående och självkritiska personer har svårare att ta till sig traditionell behandling som kognitiv beteendeterapi (KBT). Compassionfokuserad terapi (CFT) har visat lovande resultat för personer med hög självkritik. Denna studies syfte var att undersöka huruvida CFT i grupp var en effektiv metod för primärvårdsklienter med självkritik. En interventionsgrupp erhöll sex veckors CFT. Gruppens resultat jämfördes med en aktiv kontrollgrupp, som fick åtta veckors KBT, och två passiva kontrollgrupper utan behandling. Resultatet visade på en signifikant minskning av självkritik och en ökning i livskvalitet samt compassion för de deltagare som fått CFT. KBT-gruppen hade en signifikant ökning i livskvalitet men ingen förändring i självkritik eller compassion. Trots små urval och metodologiska brister så stärker studiens resultat den tidigare forskning som ger stöd för att CFT har en positiv effekt för individer med självkritik. / High self-criticism has a negative effect on psychological health and people who are self-critic have more difficulties benefitting from traditional treatment such as cognitive behavioural therapy (CBT). Compassion focused therapy (CFT) has shown promising results for people with high self-criticism. The aim of this study was to see if CFT as group therapy was an effective method in primary healthcare for people with self-criticism. An intervention group received six weeks CFT. The results from the intervention group was compared with an active control group, which received eight weeks CBT, and two passive control groups with no treatment. The results showed that the participants that received CFT had a significant reduction in self-criticism and improvement in life quality as well as an improvement in compassion. Participants that received CBT had a significant improvement in life quality but no change in self-criticism or compassion. Despite small group sizes and methodological shortcomings these results strengthen earlier research that support that CFT has a positive effect for individuals with self-criticism.

Syftet med studien var att undersöka hur en gruppbehandling för partnervåldsutövare har upplevts ur deras perspektiv för att få förståelse för hur gruppbehandlingen har påverkat deras förmåga att åstadkomma en positiv förändring. Sex semistrukturerade intervjuer analyserades med den kvalitativa metoden Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Det resulterade i det övergripande temat 'upplevelser i gruppbehandlingen' som hade tre underteman: ultimatum som vändpunkt, "grabbarna" som kraftfullt verktyg och ofärdigt avslut. Det andra övergripande temat var 'hjälpbehov i gruppbehandlingen' som bestod av tre underteman: våld som ett substansberoende, erkänna sina misstag och svaghet som en styrka. I resultated framkom betydelsen av att ha tillgång till behandling vid kris, lära sig långsiktiga sätt att hantera känslor, att gruppformatet var hjälpsamt samt att fortsatt stöd behövdes efteråt.