Internet blir en allt större del av samhället då fler tjänster digitaliseras för att underlätta vardagen. Dock ligger det sociala arbetet efter. Av de utbud som idag erbjuder socialrådgivning och socialt stöd på internet är den största andelen ideella verksamheter, medan de professionella verksamheterna är begränsade. Tidigare forskning visar att unga tycker att det är skönt att vara anonyma vid kontakt med stödorganisationer. Vidare upplevs internet som en normkritisk arena där individen vågar ställa mer känsliga och jobbiga frågor. Syftet med studien är därför att undersöka inställningen till socialrådgivning på internet bland studenter på Linköpings Universitet, samt undersöka om det föreligger några skillnader mellan män och kvinnor. Studiens teoretiska referensram utgörs av ett genusperspektiv, modernitet samt stigma och makt. Det empiriska materialet har samlats in via onlineenkäter. Populationen består av helårsstudenter på Linköpings Universitet under våren 2014 där termin två och termin sex utgör urvalsgruppen. Totalt besvarade 856 studenter enkäten. Resultatet visade på att studenter på Linköpings Universitet har en positiv inställning till socialrådgivning på internet. Det finns en efterfrågan av professionella aktörer på denna arena, vilken i detta fall innebär Socialtjänsten. Inställningen skiljde sig inte betydligt mellan män och kvinnor. Dock visar resultaten på olika aspekter som ligger till grund för mäns respektive kvinnors behov av socialrådgivning på internet.

Sömnsvårigheter påverkar både kortsiktigt och långsiktigt individens fysiska och psykiska välmående negativt. En metod som i konventionell form visats användbar för att öka sömnkvaliteten hos insomnipatienter är mindfulness och utvecklandet av internetbaserade interventioner tillhandahåller alternativa behandlingssätt. Effekten av en internetbaserad mindfulnessträning i icke-kliniska grupper och mindfulnessträning som en preventiv åtgärd är inte lika välutforskat. Den föreliggande studien har undersökt hur en två veckor lång internetbaserad mindfulnessintervention kan påverka individens upplevda sömnkvalitet och ruminering, samt om ruminering medierar interventionens effekt på sömnkvalitetsskattningen. Mindfulnessprogrammet bestod av tio minuter långa övningar som gjordes två gånger per dag, sex dagar i veckan under två veckors tid. Formulär som användes för att kontrollera de olika utfallsvariablerna var Insomnia Severity Index (ISI) för sömnkvalitet, Ruminative Response Scale (RRS) för ruminering och Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ) för att mäta mindfulness. Trettiofem universitetsstudenter fördelade i försöks- (n = 18) och kontrollgrupp (n = 17) fyllde i formulären före och efter interventionen. En uppföljningsmätning gjordes två veckor efter avslutad behandling. Resultaten visade att sömnkvaliteten förbättrades, men förbättringen kunde inte kopplas till någon förändring i rumineringstendenser och resultatet medierades inte heller av ruminering. Uppföljningsmätningen tydde på att träningen måste fortsätta för att uppnå en bestående effekt. Sammanfattningsvis verkar ett två veckor långt internetbaserat mindfulnessprogram kunna förbättra påverka sömnkvaliteten hos en grupp universitetsstudenter, men för att effekten ska bibehållas måste träningen fortgå. Resultatet i kombination med det faktum att det saknas forskning på området motiverar vidare forskning. / Sleeping difficulties can negatively affect an individual’s physical and psychological well-being both short-term and long-term. Mindfulness used in its conventional form (i.e. face to face) has proved effective when it comes to improving sleep quality among insomniacs, and the development of internet-based interventions offers an alternative form of treatment. There is, however, a lack of studies examining the effect of internet-delivered mindfulness training in non-clinical groups, and its use as a preventive measure. The present study aims to investigate whether a two week long internet-delivered mindfulness-based intervention (MBI) can improve perceived sleep quality and rumination, and if rumination mediates the effect between the interventionMBI and sleep quality. The MBI consisted of two ten-minute-long exercises a day, six days a week, for two weeks. Questionnaires used were Insomnia Severity Index (ISI), Ruminative Response Scale (RRS), and Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ). Thirty-five university students randomly assigned to either intervention (n = 18) or control group (n = 17) filled out the questionnaires before and after the intervention, and at a two-week follow-up. Results showed that sleep quality improved, but the improvement could not be associated with any changes in rumination. The follow-up assessment indicated that continuous training is necessary to  sustain the improvements in sleep quality. In summary, the present study found that a two week long MBI improved sleep quality among a group of university students, but continuous training is needed to retain the effects. The results, and the lack of research on the subject at hand, motivates further research.

<p>Denna studie genomfördes i syfte att jämföra grupp- med Internetbaserad KBT-behandling vid lätt till måttlig depression. Totalt inkluderades 69 personer i studien. Dessa randomiserades till grupp- eller Internetbaserad behandling. Beroendemåtten för depression Hamilton, MADRS-S, BDI användes vid f ör- och eftermätning. En mixed design 2 x 2 ANOVA med en mellangruppsfaktor (live vs Internet) och en tidsfaktor (före och efter behandling) genomfördes för varje beroendemått. Resultaten visar att en god behandlingseffekt uppnåddes i båda betingelserna. I gruppbetingelsen saknade 70 % depressionsdiagnos efter genomgången behandling. I Internetbetingelsen var motsvarande siffra 86.2 %. Ingen signifikant skillnad i behandlingsresultat kunde uppmätas mellan behandlingsformerna. Uträknade effektstorlekar indikerar dock att Internetbehandlingen varit mer verksam. För MADRS-S var inomgruppseffektstorleken d = 1.06 för gruppbehandling och d = 1.35 för Internetbehandling. I båda terapiformerna användes samma behandlingsmaterial som också använts vid tidigare behandlingsstudier.</p>

Denna studie genomfördes i syfte att jämföra grupp- med Internetbaserad KBT-behandling vid lätt till måttlig depression. Totalt inkluderades 69 personer i studien. Dessa randomiserades till grupp- eller Internetbaserad behandling. Beroendemåtten för depression Hamilton, MADRS-S, BDI användes vid f ör- och eftermätning. En mixed design 2 x 2 ANOVA med en mellangruppsfaktor (live vs Internet) och en tidsfaktor (före och efter behandling) genomfördes för varje beroendemått. Resultaten visar att en god behandlingseffekt uppnåddes i båda betingelserna. I gruppbetingelsen saknade 70 % depressionsdiagnos efter genomgången behandling. I Internetbetingelsen var motsvarande siffra 86.2 %. Ingen signifikant skillnad i behandlingsresultat kunde uppmätas mellan behandlingsformerna. Uträknade effektstorlekar indikerar dock att Internetbehandlingen varit mer verksam. För MADRS-S var inomgruppseffektstorleken d = 1.06 för gruppbehandling och d = 1.35 för Internetbehandling. I båda terapiformerna användes samma behandlingsmaterial som också använts vid tidigare behandlingsstudier.

I denna studie har avhopp undersökts i relation till två internetbaserade kognitiva beteendeterapi-behandlingar för depression baserat på data från ett forskningsprojekt kallat Konrad. Behandlingarna skilde sig åt i den textmängd som patienten fick läsa under behandlingens gång men var i övrigt likvärdiga. Studien var en randomiserad interventionsstudie och totalt 271 patienter randomiserades in i behandlingsgrupperna. Arbetet har haft en explorativ ansats och frågeställningarna löd: Skiljer sig avhoppen åt mellan behandlingsgrupperna? och Modereras effekten av behandlingarna på avhopp av koncentrationssvårigheter, läsförmåga, depression, ångest eller ålder? Frågeställningarna testades med en logistisk regressionsanalys, med tillhörande moderationsanalys. Det fanns ingen signifikant skillnad i avhopp mellan behandlingsgrupperna. Depression och ålder hade signifikanta huvudeffekter, vilket indikerade att variablerna hade en påverkan oberoende av grupptillhörighet. Höga initiala nivåer av depressiva symptom och låg ålder ökade risken för avhopp. Ångest hade en signifikant interaktionseffekt. Hög ångest ökade risken för avhopp i den behandlingsgruppen med mer text i jämförelse med den behandlingsgruppen med mindre textmängd. Resultatet var det omvända vid låg ångest. Resultaten indikerar att textmängd kan ha en effekt på avhopp för vissa individer och bör undersökas vidare i framtida studier.

<p>Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap kring vilka för- respektive nackdelarna det finns med e-utbildning. En kvalitativ studieansats valdes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av sex medarbetare med varierande befattningar och tjänster inom en koncern. Resultatet visar att användarna upplever att det finns både fördelar och nackdelar med att använda e-utbildning som metod för kompetensutveckling. Den största fördelen är att kursdeltagarna ges möjlighet till att själva kunna styra, kontrollera och påverka den egna läroprocessen. Detta kan främja ett mer utvecklingsinriktat lärande. Samtliga respondenter upplever avsaknaden av det personliga mötet som en av de största nackdelarna med e-utbildning. E-utbildning kan då i vissa situationer ses som ett hinder för att ett lärande blir möjligt. Studien visar även att användarna av e-utbildning upplever undervisningsformen och innehållet som viktiga faktorer. När innehållet är av mer generellt fungerar e-utbildning bra, men när det är mer specifikt fungerar det mindre bra. Ett och samma innehåll kan ge helt olika resultat i slutänden beroende på hur undervisningen utförs.</p>

<p>Problem:</p><p>På grund av den konkurrens som idag råder på arbetsmarknaden om kvalificerad arbetskraft ser företaget Manpower ett behov av att kommunicera med individer mitt i karriären. Därför har en Internetbaserad karriärguide nyligen implementerats, men idag finns endast enklare funktioner att tillgå. För att kunna attrahera kvalificerad arbetskraft behövs djupare förståelse erhållas för hur de tänker kring ämnet karriär, karriärvägledning och karriärvägledning på Internet.</p><p>Syfte:</p><p>Uppsatsen syfte är att ge riktlinjer för Manpowers Internetbaserade karriärguide. Ett strategiskt tänkande för karriärguiden presenteras samt riktlinjer för funktioner och utformning.</p><p>Metod:</p><p>Utifrån insamlad sekundärdata om Career Management och Internetmarknadsföring utformades en intervjuguide som låg till grund för genomförandet av undersökningen. 15 kvalitativa intervjuer med individer mitt i karriären utfördes. Resultatet av intervjuerna tillsammans med sekundärdata låg till grund för utformandet av karriärguidens riktlinjer.</p><p>Riktlinjer:</p><p>Karriärguiden ska vara personlig och interaktion ska stå i centrum. Ett sätt för besökare att interagera med varandra är genom forum. Karriärguiden bör präglas av ett icke-elitistiskt tänkande genom att ge råd gällande hur det är möjligt att få ihop alla delar av livspusslet och därmed inte endast fokusera på faktorer som lön och status. Individer med intressanta karriärer kan lyftas fram och särskilt kvinnor bör få plats på guiden, det kan ske genom till exempel personporträtt. Karriärguiden måste vara lättnavigerad och uppdateras regelbundet för att fortsätta vara levande.</p>

No description available.

<p>Social fobi är en av de vanligaste ångestsjukdomarna. Rädsla och oro i sociala situationer och prestationsrelaterade dito är utmärkande för dessa individer. Social fobi tenderar, om den inte behandlas, att bli kronisk och det finns indikatorer på att tillståndet förvärras över tid. Idag finns behandlingar som ger goda utfall direkt efter avslut, men huruvida behandlingseffekterna håller i sig över längre tid är mer höljt i dunkel. Internetadministrerade självhjälpsbehandlingar har en möjlighet att öka tillgängligheten för denna klientgrupp och det är då av vikt att den är av god kvalitet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka behandlingseffekterna 30 månader efter avslutad Internetadministrerad KBT inom ramen för SOFIE (SOcial Fobi behandling via Internet i kombination med Exponering) projektet (n = 54), samt att undersöka om det fanns någon skillnad mellan att få tillägget telefonkontakt (n = 28) med sin terapeut eller ej (n = 26). Via internet genomfördes uppföljningsmätningar med SPSQ (Social Phobia Scale Questionnaire), SPS (Social Phobia Scale), SIAS (Social Interaction Anxiety Scale), LSAS-SR (Liebowitz Social Anxiety Scale - Self Rated), QOLI (Quality of Life Inventory), MADR-S (Montgomery Åsberg Depresssion Rating Scale), BAI (Beck Anxiety Inventory), samt att en telefonadministrerad SCID-intervju (Structured Clinical Interview for DSM-IV) för att fastställa diagnos och samtidig CGI-skattning (Clinical Global Improvment) genomfördes. Data beräknades med upprepade ANOVA och efterföljande t-test. Samtliga resultat baserades på intention-to-treat värden. Medelvärdet av inomgruppseffektstorlekarna för samtliga utfallsmått är stor, med telefonkontakt (SOFIE 2), d = 0.93, utan telefonkontakt (SOFIE 2.5), d = 1.52, vid jämförelsen mellan förmätning och 30-månadersmätning. Direkt efter avslutad behandling i SOFIE 2.5 uppfyllde, 31 % av deltagarna inte längre diagnosen social fobi, för SOFIE 2 var andelen 38 %. I föreliggande mätning uppfyller 56% inte längre diagnosen social fobi enligt DSM-IV, om beräkning sker konservativt (annars 84%). CGI visade att procentandelen som förbättrats stort sedan behandlingens påbörjande var 66.7% för SOFIE med telefonkontakt, respektive 70% för SOFIE utan telefonkontakt. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna, men SPSQ visade på en fördel för gruppen som inte erhöll telefonkontakt med sin terapeut. Slutsatsen blir att deltagarnas förbättring håller i sig över tid samt att de fortsatt att förbättras oavsett grupp.</p>

No description available.