Sömnsvårigheter påverkar både kortsiktigt och långsiktigt individens fysiska och psykiska välmående negativt. En metod som i konventionell form visats användbar för att öka sömnkvaliteten hos insomnipatienter är mindfulness och utvecklandet av internetbaserade interventioner tillhandahåller alternativa behandlingssätt. Effekten av en internetbaserad mindfulnessträning i icke-kliniska grupper och mindfulnessträning som en preventiv åtgärd är inte lika välutforskat. Den föreliggande studien har undersökt hur en två veckor lång internetbaserad mindfulnessintervention kan påverka individens upplevda sömnkvalitet och ruminering, samt om ruminering medierar interventionens effekt på sömnkvalitetsskattningen. Mindfulnessprogrammet bestod av tio minuter långa övningar som gjordes två gånger per dag, sex dagar i veckan under två veckors tid. Formulär som användes för att kontrollera de olika utfallsvariablerna var Insomnia Severity Index (ISI) för sömnkvalitet, Ruminative Response Scale (RRS) för ruminering och Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ) för att mäta mindfulness. Trettiofem universitetsstudenter fördelade i försöks- (n = 18) och kontrollgrupp (n = 17) fyllde i formulären före och efter interventionen. En uppföljningsmätning gjordes två veckor efter avslutad behandling. Resultaten visade att sömnkvaliteten förbättrades, men förbättringen kunde inte kopplas till någon förändring i rumineringstendenser och resultatet medierades inte heller av ruminering. Uppföljningsmätningen tydde på att träningen måste fortsätta för att uppnå en bestående effekt. Sammanfattningsvis verkar ett två veckor långt internetbaserat mindfulnessprogram kunna förbättra påverka sömnkvaliteten hos en grupp universitetsstudenter, men för att effekten ska bibehållas måste träningen fortgå. Resultatet i kombination med det faktum att det saknas forskning på området motiverar vidare forskning. / Sleeping difficulties can negatively affect an individual’s physical and psychological well-being both short-term and long-term. Mindfulness used in its conventional form (i.e. face to face) has proved effective when it comes to improving sleep quality among insomniacs, and the development of internet-based interventions offers an alternative form of treatment. There is, however, a lack of studies examining the effect of internet-delivered mindfulness training in non-clinical groups, and its use as a preventive measure. The present study aims to investigate whether a two week long internet-delivered mindfulness-based intervention (MBI) can improve perceived sleep quality and rumination, and if rumination mediates the effect between the interventionMBI and sleep quality. The MBI consisted of two ten-minute-long exercises a day, six days a week, for two weeks. Questionnaires used were Insomnia Severity Index (ISI), Ruminative Response Scale (RRS), and Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ). Thirty-five university students randomly assigned to either intervention (n = 18) or control group (n = 17) filled out the questionnaires before and after the intervention, and at a two-week follow-up. Results showed that sleep quality improved, but the improvement could not be associated with any changes in rumination. The follow-up assessment indicated that continuous training is necessary to  sustain the improvements in sleep quality. In summary, the present study found that a two week long MBI improved sleep quality among a group of university students, but continuous training is needed to retain the effects. The results, and the lack of research on the subject at hand, motivates further research.

Relapse prevention after pain management is a neglected area and Internet-based interventions have the potential to partly fill this gap. A challenge in designing effective relapse prevention program is how to motivate patients to persist throughout the full length of treatment. Following a regular pain management program, 29 participants underwent a 20 week long Internet–based relapse prevention program based on acceptance-oriented CBT. Qualitative analyses showed changes in attitudes towards their pain and body during the course of treatment. Degree of personal commitment in treatment goals seemed to affect gains relating to new perspective on self and future. Therapeutic strategies of defusion and mindfulness seemed to ease perspective changes and persistence to comply. Values interventions are hypothesized to be a plausible therapeutic strategy to engage participants in continuous behavior change. Further studies on non-compliers and drop-outs could enhance understanding of interventions necessary to maintaining motivation. When and how to give therapist support during Internet-based treatment for chronic pain is another area in need of further studies.

The overarching goal of this thesis has been to enhance Internet-delivered psychological treatments for depression and its comorbidity. To this end, three randomized controlled trials (Study II, III and IV) with a total of 313 participants were conducted. A prevalence study (Study I) was also conducted to provide an up-to-date estimate of the prevalence of depression, anxiety disorders, and their comorbidity in the Swedish general population. Study I showed that more than every sixth individual in Sweden suffers from symptoms of depression and/or anxiety. Comorbidity between depression and anxiety was substantial and associated with higher symptom burden and lower health-related quality of life. Study II showed that a tailored Internet-based CBT protocol (ICBT) was effective in reducing symptoms of depression when compared to a control group. Among individuals with more severe depression and comorbidities, the tailored ICBT treatment worked better than standardized ICBT. Study III showed that a psychodynamic Internet-based psychotherapy was highly effective in the treatment of depression, when compared to a group who received psychoeducation and online support. In Study IV, an Internet-delivered affect-focused psychodynamic psychotherapy proved to have a large effect on depression and a moderately large effect on anxiety disorders. In conclusion, this thesis shows that in the context of treating depression and its comorbidity, Internet-delivered psychological treatments can be potentially enhanced by psychodynamic psychotherapy and by individualization. / Det övergripande syftet med denna avhandling har varit att vidareutveckla internetbaserad psykologisk behandling för depression och dess komorbiditet. Tre randomiserade kontrollerade studier (Studie II, III och IV) med totalt 313 deltagare genomfördes i linje med detta syfte. En prevalensstudie (Studie I) genomfördes också för att tillhandahålla ett uppdaterat estimat av prevalensen av depression, ångest och deras komorbiditet i Sverige. Studie I visade att mer än var sjätte individ i Sverige lider av symptom på depression och/eller ångest. Det fanns påtaglig komorbiditet mellan depression och ångest, vilket var associerat med högre symptombörda och lägre livskvalitét. Studie II visade att en skräddarsydd internetbaserad KBT-behandling var effektiv för att reducera symptom på depression, i jämförelse med en kontrollgrupp. Bland individer med svårare depression och komorbiditet, fungerade den skräddarsydda interventionen bättre än en standardiserad. Studie III visade att psykodynamisk internetbehandling var effektiv vid behandling av depression, i jämförelse med en grupp som fick psykoedukation och stödsamtal online. I Studie IV visades att en affektfokuserad psykodynamisk internetbehandling hade stor effekt vad gällde att reducera symptom på depression, och medelstor effekt vad gällde att reducera symptom på ångest. Sammanfattningsvis visar denna avhandling att internetbaserad psykologisk behandling kan potentiellt vidareutvecklas av psykodynamisk psykoterapi och individanpassning, vid behandling av depression och dess komorbiditet.