Health questionnaires are widely used. A low response rate can lead to biased results and affect the validity of the study. This thesis investigates what can be done to increase the response rate and expedite the return of health questionnaires. The main aim of the study is to provide suggestions on how to improve the response rate to the National Pain Registry’s questionnaire at Danderyd Specialized Pain Rehab Clinic, although the result is significant in other contexts where questionnaires are used and a high response rate desired. Material has been collected through literature search, observations, interviews with patients at Danderyd Specialized Pain Rehab Clinic and interviews with clinics that have a high response rate according to the National Pain Registry’s reports. Several factors affecting response rate was found in the literature studies and interviews. Providing a digitalized alternative, clearly explaining the aim of the study and why completing the questionnaire is important and making the participants feel like stakeholders in the study are examples of areas where improvements can be made. According to the patient interviews about the National Pain Registries first and second questionnaire some problems to fill in the questionnaires were due to difficulties in estimating the pain because of shifting pain intensity, unclear phrasing of the questions or answer and a feeling of lack of someone to ask. Reasons for not returning the one-year follow-up questionnaire were that the questionnaire never was received, it got cluttered and therefore never mailed back or that it was not seen as important nor beneficial to the patient. Suggestions made to increase response rate and expedite the return of the questionnaires based on the findings include increased information about the questionnaires and the National Pain Registry, notifications and reminders to help patients remember and tracking the mailed questionnaire to make sure it reaches the patient. Changing the front-page layout could make it more interesting to look at. To clarify questions, the option to complete all questionnaires at the clinic could be given and a computer alternative. The option to hand back the questionnaire either by mail, digitally or at the visit along with a scheduled one-year follow-up meeting could both increase response rate and expedite the return. / Hälsoenkäter används omfattande. En låg svarsfrekvens kan leda till missvisande resultat och påverka giltigheten av studien. Det här examensarbetet undersöker vad som kan göras för att öka svarsfrekvensen och påskynda återlämningen av hälsoenkäter. Det huvudsakliga målet med studien är att ge förslag som kan öka svarsfrekvensen till det Nationella Registret över Smärtrehabiliterings frågeformulär vid Danderyds Högspecialiserade Smärtmottagning, även om resultatet är betydelsefullt även i andra sammanhang där frågeformulär används och en hög svarsfrekvens önskas. Material har samlats in genom litteraturstudier, observationer, intervjuer med patienter vid Danderyds Högspecialiserade Smärtmottagning och intervjuer med kliniker som har en hög svarsfrekvens enligt det Nationella Registret över Smärtrehabiliterings rapporter. Flertalet faktorer som påverkar svarsfrekvens enligt litteraturstudier och intervjuerna hittades. Tillhandahålla ett digitalt alternativ, klargöra och förklara målet med studien och varför formuläret är viktigt att fylla i och att få deltagarna att känna sig som intressenter i studien är exempel på områden där förbättringar kan ske. Enligt patientintervjuerna angående nationella smärtrehabiliteringens första och andra frågeformuläret beror en del av problemen att fylla i formuläret på att smärtan skiftar i intensitet, oklara formuleringar av frågor och svar och en känsla av brist på någon att fråga. Skäl till att ett-årsuppföljningsformuläret inte återlämnades var att det aldrig mottogs, att det blev plottrigt och därför aldrig skickades tillbaka eller att det inte sågs som varken viktigt eller fördelaktigt att fylla i av patienten. Förslag på hur svarsfrekvensen kan ökas och återlämning påskyndas av frågeformulären baserat på upptäckterna inkluderar ökad information om frågeformulären och det Nationella Registret över Smärtrehabilitering, notifieringar och påminnelser för att hjälpa patienterna att komma ihåg och spårning av brevet med formuläret för att se till att det når patienten. Ändring av framsidans utseende skulle kunna göra det intressantare att titta på. För att klargöra frågor skulle en valmöjlighet att fylla i alla formulären på kliniken kunna ges samt ett datoralternativ. En valmöjlighet att ge tillbaka formuläret antingen via brev, digitalt eller för hand tillsammans med ett schemalagt ett-årsuppföljningsmöte kan både öka svarsfrekvensen och påskynda återlämningen av formuläret.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett stort folkhälsoproblem som innebär stora kostnader för samhället och självklart också stort lidande för individen. Multimodal smärtrehabilitering (MMR) innebär att olika yrkeskategorier arbetar gemensamt kring dessa patienter. Forskningen visar måttligt till starkt vetenskapligt stöd för MMR vid komplex smärtproblematik. Det finns kunskapsluckor kring vilken typ av fysioterapeutiska interventioner som används vid multimodal smärtrehabilitering. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga fysioterapeuternas arbete inom ramen för multimodal smärtrehabilitering i primärvården. Metod: Enkätstudie av tvärsnittstyp med kvantitativ ansats baserad på en egenkonstruerad webbenkät. Populationen utgjordes av fysioterapeuter anslutna till Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS) primärvård och resultatet bygger på de 23 fysioterapeuter som valde att svara på webbenkäten. Resultat: Resultaten baseras på svar från 71 % av de NRS-anslutna klinikerna. Sammanfattning av resultaten visade framför allt att råd/undervisning samt olika former av fysisk träning utgjorde grunden i fysioterapeutens arbete inom MMR-team i primärvården. Det framkommer att så gott som alla patienter träffade fysioterapeut under behandlingsperioden. Det var en klar övervikt mot gruppbehandling eller en kombination av grupp och individuell behandling gällande de fysioterapeutiska interventionerna. Behandlingsperioderna var för det mesta fyra till elva veckor där patienten träffade fysioterapeut oftast varje vecka eller flera gånger/vecka. I primärvårdens MMR-team var fysioterapeut, arbetsterapeut, KBT terapeut, läkare och rehabkoordinator de vanligast förekommande yrkeskategorierna i teamen. Slutsats: Fysioterapeuten har en central roll i primärvårdens MMR-team och använder sig primärt av evidensbaserade, aktiva interventioner. / Background: Chronic pain is a major public health problem which involves high costs for society and, of course, also great suffering for the individual. Multimodal rehabilitation (MMR) means that different occupational categories work together around these patients. Research shows moderately to strong scientific evidence for MMR in complex pain problems. There are a lack of evidence about which type of physiotherapeutic interventions that are used in multimodal pain rehabilitation. Aim: The aim was to study which physiotherapy interventions that are used in multimodal primary healthcare rehabilitation in Sweden. Method: Cross-sectional survey with quantitative approach based on a self-designed web questionnaire. The population consisted of physiotherapists working in clinics reporting to the Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation (SQRP) in primary care and the result is based on the 23 physiotherapists who responded to the web questionnaire. Results: The results are based on 71% of the NRS-affiliated clinics. Counseling/teaching and various forms of physical training formed the basis of the physiotherapist's work in MMR teams in primary care. Almost all patients meet physiotherapists during the treatment period. Group treatment or a combination of group and individual treatment were most common. The treatment periods were mostly between four to eleven weeks where the patient met a physiotherapist most often weekly or several times a week. In the primary care MMR-team, the physiotherapist, occupational therapist, KBT therapist, physician and rehab coordinator were the most common occupational categories. Conclusion: Physiotherapists have a central role in the MMR-teams in primary care, they primarily use evidence-based, active interventions.

Relapse prevention after pain management is a neglected area and Internet-based interventions have the potential to partly fill this gap. A challenge in designing effective relapse prevention program is how to motivate patients to persist throughout the full length of treatment. Following a regular pain management program, 29 participants underwent a 20 week long Internet–based relapse prevention program based on acceptance-oriented CBT. Qualitative analyses showed changes in attitudes towards their pain and body during the course of treatment. Degree of personal commitment in treatment goals seemed to affect gains relating to new perspective on self and future. Therapeutic strategies of defusion and mindfulness seemed to ease perspective changes and persistence to comply. Values interventions are hypothesized to be a plausible therapeutic strategy to engage participants in continuous behavior change. Further studies on non-compliers and drop-outs could enhance understanding of interventions necessary to maintaining motivation. When and how to give therapist support during Internet-based treatment for chronic pain is another area in need of further studies.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett stort hälsoproblem hos barn och ungdomar. Rehabiliteringen av barn med smärta måste ta hänsyn till andra, ofta mer komplexa faktorer, än motsvarande rehabilitering av vuxna personer. Smärtuttrycket och konsekvenserna av långvarig smärta hos barn är mångfacetterat och har stor inverkan på både individ och samhälle. I avsikt att på sikt möjliggöra en ännu mer effektiv rehabilitering är det därför betydelsefullt att sammanställa fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av mötet med och rehabiliteringen av barn med långvarig smärta.  Syfte: Syftet med denna rapport är att undersöka fysioterapeuters erfarenheter av arbete med barn med långvarig smärta.   Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Totalt utfördes sex semistrukturerade intervjuer baserade på en intervjuguide. Intervjuerna utfördes med verksamma fysioterapeuter som arbetar med barn med långvarig smärta och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen av informanternas erfarenheter av arbete med barn med långvarig smärta resulterade i fem kategorier: Teamet är kärnan, Den viktiga förtroenderelationen, Motverka utanförskap, Möta smärta och Vägleda framåt.  Slutsats: Att motverka utanförskap, möta smärta hos barnet och vägleda framåt beskrivs av fysioterapeuterna i denna studie som avgörande i rehabiliteringen av barn med långvarig smärta. För att möjliggöra detta förutsätts ett bemötande som främjar en förtroenderelation och stödet av ett välfungerande interdisciplinärt team. Resultatet från denna studie kan bidra till att uppmärksamma arbetets framgångsfaktorer och svårigheter för att på sikt ge förutsättningar till en optimerad och mer effektiv vård av barn med långvarig smärta.