<p>De vanligaste folksjukdomarna i västvärlden är livsstilrelaterade, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck. Övervikt och fetma är en riskfaktor för alla dessa sjukdomar och är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Norge har förekomsten av fetma fördubblats de sista 20 åren. Samtidigt försöker över hälften av Norges befolkning att gå ned i vikt. Att vidmakthålla en viktminskning efter att ha deltagit i ett livsstilsprogram har visat sig vara problematiskt. Syftet med den här studien var att undersöka hur ett livsstilsprogram med fokus på viktminskning påverkade deltagarna viktmässigt, samt hur de upplevde att programmet påverkade dem livsstilsmässigt och hälsomässigt minst sex månader efter programmets slut. För att undersöka detta genomfördes enskilda intervjuer med sex deltagare som avslutade programmet för minst sex månader sedan. Intervjuerna utformades med både öppna frågor och frågor med förbestämda svarsalternativ, då syftet var att utvinna både kvalitativ data genom att deltagarna fick beskriva sina upplevelser samt kvantitativ data där deltagarna fick uppge till exempel vikt före programmet och vikt då intervjun genomfördes. Intervjuerna transkriberades till text och resultatet analyserades utifrån frågeställningarna. Bara en av deltagarna i undersökningen hade lyckats vidmakthålla vikten. Trots detta vägde alla mindre idag jämfört med innan programmet. Alla deltagare upplevde att de fått bättre hälsa idag jämfört med innan, och alla upplevde att de genomförde många förändringar i livsstilen. Vidare visade resultatet att faktorer som påverkade deltagarnas resultat var deras beredskap till förändring, socialt stöd eller brist på det, självövervakning och kontroll på matintaget.</p>

De vanligaste folksjukdomarna i västvärlden är livsstilrelaterade, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck. Övervikt och fetma är en riskfaktor för alla dessa sjukdomar och är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Norge har förekomsten av fetma fördubblats de sista 20 åren. Samtidigt försöker över hälften av Norges befolkning att gå ned i vikt. Att vidmakthålla en viktminskning efter att ha deltagit i ett livsstilsprogram har visat sig vara problematiskt. Syftet med den här studien var att undersöka hur ett livsstilsprogram med fokus på viktminskning påverkade deltagarna viktmässigt, samt hur de upplevde att programmet påverkade dem livsstilsmässigt och hälsomässigt minst sex månader efter programmets slut. För att undersöka detta genomfördes enskilda intervjuer med sex deltagare som avslutade programmet för minst sex månader sedan. Intervjuerna utformades med både öppna frågor och frågor med förbestämda svarsalternativ, då syftet var att utvinna både kvalitativ data genom att deltagarna fick beskriva sina upplevelser samt kvantitativ data där deltagarna fick uppge till exempel vikt före programmet och vikt då intervjun genomfördes. Intervjuerna transkriberades till text och resultatet analyserades utifrån frågeställningarna. Bara en av deltagarna i undersökningen hade lyckats vidmakthålla vikten. Trots detta vägde alla mindre idag jämfört med innan programmet. Alla deltagare upplevde att de fått bättre hälsa idag jämfört med innan, och alla upplevde att de genomförde många förändringar i livsstilen. Vidare visade resultatet att faktorer som påverkade deltagarnas resultat var deras beredskap till förändring, socialt stöd eller brist på det, självövervakning och kontroll på matintaget.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som individer upplever är avgörande för att vidmakthålla en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker. För att besvara syftet användes följande frågeställningar: Finns det några skillnader gällande faktorer som initierar respektive vidmakthåller en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker? Vilka personliga faktorer upplevs vara avgörande för att vidmakthålla en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker? Vilka miljömässiga faktorer upplevs vara avgörande för att vidmakthålla en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker? Vilka sociala faktorer upplevs vara avgörande för att vidmakthålla en beteendeförändring att minska intaget av livsmedel med tillsatt socker? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ intervjustudie som metod med deduktiv ansats för att nå djupare förståelse. Deltagarna bestod av sex deltagare varav fyra kvinnor och två män i åldrarna 49-56 år som alla medvetet hade minskat sin sockerkonsumtion under minst 12 månaders tid. Intervjuerna genomfördes i halvstrukturerad form och för att analysera det transkriberade materialet användes en manifest innehållsanalys. Resultat Personliga faktorer relaterade till hälsa var orsaken till varför deltagarna bestämde sig för att minska intaget av tillsatt socker. Det krävdes även att tillfället var rätt för att steget skulle tas. Betydelsefullt för att lyckas var uppfyllelse av olika förväntningar. Olika former av självreglering som motivation, tilltro till den egna förmågan och strategier för att motstå underlättade vidmakthållandet. Det gjorde även tillräckliga resurser och etablera nya vanor. Hemmet upplevdes som den lättaste miljön och bortbjudningar och restaurangbesök som de svåraste. Socialt stöd var en viktig faktor, främst från den närmsta familjen. Slutsats Både personliga, miljömässiga och sociala faktorer upplevs som viktiga för att vidmakthålla en minskad konsumtion av tillsatt socker även om de personliga var mest avgörande.

<p>Syftet med denna C-uppsats var att belysa den personliga meningen och motivationsfaktorerna vilka kvinnor i vården upplever har hjälpt dem att vidmakthålla sin regelbundna motion. Två studier (Deci & Ryan, 1991; 2000) beskriver hur en person med en god uppbyggd inre motivation vidmakthåller motivationen för motion så länge som intresset finns. Dessa studier visade också att inre motivation ger en längre varaktighet av aktiviteten än yttre motivation (ibid.). Tre intervjuer genomfördes där data analyserades med tematisk analys kopplat till en hermeneutisk ansats. Resultaten visade motivationsfaktorer såsom att bli piggare, fysisk styrka samt att satsa på sig själv. Vår slutsats är att de inre motivationsfaktorerna är mer betydelsefulla och fler än de yttre motivationsfaktorerna. De inre motivationsfaktorerna är i högre grad kopplade till kvinnornas känslor och därigenom personliga mening, än de yttre motivationsfaktorerna.</p><p> </p>

Syftet med denna C-uppsats var att belysa den personliga meningen och motivationsfaktorerna vilka kvinnor i vården upplever har hjälpt dem att vidmakthålla sin regelbundna motion. Två studier (Deci &amp; Ryan, 1991; 2000) beskriver hur en person med en god uppbyggd inre motivation vidmakthåller motivationen för motion så länge som intresset finns. Dessa studier visade också att inre motivation ger en längre varaktighet av aktiviteten än yttre motivation (ibid.). Tre intervjuer genomfördes där data analyserades med tematisk analys kopplat till en hermeneutisk ansats. Resultaten visade motivationsfaktorer såsom att bli piggare, fysisk styrka samt att satsa på sig själv. Vår slutsats är att de inre motivationsfaktorerna är mer betydelsefulla och fler än de yttre motivationsfaktorerna. De inre motivationsfaktorerna är i högre grad kopplade till kvinnornas känslor och därigenom personliga mening, än de yttre motivationsfaktorerna.

<p>Övervikt och fetma anses vara ett globalt folkhälsoproblem, vars omfattning tycks ha ökat de senaste årtiondena. Förklaringen till det anses ofta vara en västerländsk livsstil bestående av kaloririk kost och bristande fysisk aktivitet. Att lyckas med en livsstilsförändring tycks därmed viktigt, men svårt. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer som bidragit till initierande och vidmakthållande av en livsstilsförändring. Enskilda intervjuer, med tre kvinnor och tre män, genomfördes därför med individer som vidmakthållit en livsstilsförändring i minst två år. Studien visade att gemensamma framgångsfaktorer för initiering och vidmakthållande var en vändpunkt som resulterat i motiv och mål, samt omgivande förutsättningar. Specifikt för initieringen var bestämdhet viktigt, medan vidmakthållandet gynnades av strategier och upplevd belöning. Respondenterna hade överlag många gemensamma framgångsfaktorer, och inga tydliga skillnader mellan könen kunde urskiljas.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie var att belysa hur regelbunden fysisk aktivitet kunnat vidmakthållas under längre tid än ett år hos motionärer som tidigare genomgått beteendeförändring mot en mer fysiskt aktiv livsstil. Frågeställningar:</p><p> Har motiven till att vara fysiskt aktiv förändrats?</p><p> Vilka strategier för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan identifieras?</p><p> Vilka andra faktorer för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan definieras?</p><p> Vad krävs för att vidmakthålla den fysiska aktivitetsgraden?</p><p>Metod</p><p>Utifrån studiens syfte befanns en kvalitativ ansats vara den mest lämpade. Fem motionärer, vilka samtliga vidmakthållit regelbunden fysisk aktivitet längre än ett år, intervjuades. Fem semi-strukturerade djupintervjuer utfördes. Genom den semistrukturerade karaktären på intervjun fanns möjligheten att ställa följdfrågor och vidga perspektiven ytterligare. Därpå analyserades samt tolkades det erhållna materialet. Intressanta delar valdes ut och relevanta citat kategoriserades. Respondenternas tankebanor behandlades och kopplades an till relevant teori i en resultatdel.</p><p>Resultat</p><p>Studien har visat att motiven till viss del har förändrat karaktär under förändringsprocessens gång. Fokus har riktats från att till stor del handla om en förbättring av den kroppsliga hälsan, till att även innefatta ett nöje av att bedriva fysisk aktivitet. Respondenterna har använt sig av en rad olika beteendeprocesser under förändringsprocessens gång. De strategier vilka belystes mest var engagemang och socialt stöd. En annan faktor som bidrog till vidmakthållande av den fysiska aktiviteten var närheten till anläggningar och grönområden. Det som krävdes av respondenterna för att vidmakthålla sin nuvarande aktivitetsgrad var bl.a. tron på sin egen förmåga, undvikande av sjukdom eller skada och ett fortsatt psykiskt välbefinnande.</p><p>Slutsats</p><p>Följande faktorer har i denna studie befunnits viktiga för att vidmakthålla fysisk aktivitet på längre sikt (över ett år): Delvis ändrade motiv mot att även uppnå känsloupplevelser av motionerandet, användning av strategierna ”engagemang” och ”socialt stöd”, närhet till anläggningar och grönområden samt en hög grad av ”self-efficacy”.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study was to illustrate how regular physical activity was maintained longer than one year in physically active people who previously experienced behavioural change towards a more physical active lifestyle. The questions at issue were:</p><p> Have the motives of being regularly physically active changed?</p><p> What strategies for the maintaining of physical activity can be identified?</p><p> What other factors for the maintaining of physical activity can be defined?</p><p> What is needed to maintain the physical activity level?</p><p>Method</p><p>Based on the aim of the study a qualitative approach was found suitable. Five physically active people, who all have been maintaining regular physical activity longer than one year, were interviewed. Five semi-structured interviews were performed. The character of the interview made it possible to ask related questions and thereby broaden the perspectives. The obtained material was analyzed and interpreted. Interesting parts were selected and relevant quotes were categorized. The views contributed by the respondents were discoursed and connected to theories in the results of the study.</p><p>Results</p><p>The characteristics of the motives have slightly changed during the process of change. Focus has been directed from a primary concern about the improvement of the physical health towards the pleasure of pursuing physical activity. Well recognized strategies have been used by the respondents during the process of change. The strategies emphasized by the respondents were devotion and social support. Another factor that contributed to the maintenance of physical activity was the nearness to training facilities and green areas. Three factors required by the respondents to maintain their present activity level were “the belief in your own ability”, “the avoidance of disease and injury” and “a continuing psychological well-being”.</p><p>Conclusions</p><p>In this study the following factors have been found important to maintain long term physical activity (>1 year): Partly changed motives towards including emotional experience of the physical activity, the use of the strategies devotion and social support, the nearness to training facilities and green areas and a high level of “self-efficacy”.</p>

Övervikt och fetma anses vara ett globalt folkhälsoproblem, vars omfattning tycks ha ökat de senaste årtiondena. Förklaringen till det anses ofta vara en västerländsk livsstil bestående av kaloririk kost och bristande fysisk aktivitet. Att lyckas med en livsstilsförändring tycks därmed viktigt, men svårt. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer som bidragit till initierande och vidmakthållande av en livsstilsförändring. Enskilda intervjuer, med tre kvinnor och tre män, genomfördes därför med individer som vidmakthållit en livsstilsförändring i minst två år. Studien visade att gemensamma framgångsfaktorer för initiering och vidmakthållande var en vändpunkt som resulterat i motiv och mål, samt omgivande förutsättningar. Specifikt för initieringen var bestämdhet viktigt, medan vidmakthållandet gynnades av strategier och upplevd belöning. Respondenterna hade överlag många gemensamma framgångsfaktorer, och inga tydliga skillnader mellan könen kunde urskiljas.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att belysa hur regelbunden fysisk aktivitet kunnat vidmakthållas under längre tid än ett år hos motionärer som tidigare genomgått beteendeförändring mot en mer fysiskt aktiv livsstil. Frågeställningar:  Har motiven till att vara fysiskt aktiv förändrats?  Vilka strategier för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan identifieras?  Vilka andra faktorer för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan definieras?  Vad krävs för att vidmakthålla den fysiska aktivitetsgraden? Metod Utifrån studiens syfte befanns en kvalitativ ansats vara den mest lämpade. Fem motionärer, vilka samtliga vidmakthållit regelbunden fysisk aktivitet längre än ett år, intervjuades. Fem semi-strukturerade djupintervjuer utfördes. Genom den semistrukturerade karaktären på intervjun fanns möjligheten att ställa följdfrågor och vidga perspektiven ytterligare. Därpå analyserades samt tolkades det erhållna materialet. Intressanta delar valdes ut och relevanta citat kategoriserades. Respondenternas tankebanor behandlades och kopplades an till relevant teori i en resultatdel. Resultat Studien har visat att motiven till viss del har förändrat karaktär under förändringsprocessens gång. Fokus har riktats från att till stor del handla om en förbättring av den kroppsliga hälsan, till att även innefatta ett nöje av att bedriva fysisk aktivitet. Respondenterna har använt sig av en rad olika beteendeprocesser under förändringsprocessens gång. De strategier vilka belystes mest var engagemang och socialt stöd. En annan faktor som bidrog till vidmakthållande av den fysiska aktiviteten var närheten till anläggningar och grönområden. Det som krävdes av respondenterna för att vidmakthålla sin nuvarande aktivitetsgrad var bl.a. tron på sin egen förmåga, undvikande av sjukdom eller skada och ett fortsatt psykiskt välbefinnande. Slutsats Följande faktorer har i denna studie befunnits viktiga för att vidmakthålla fysisk aktivitet på längre sikt (över ett år): Delvis ändrade motiv mot att även uppnå känsloupplevelser av motionerandet, användning av strategierna ”engagemang” och ”socialt stöd”, närhet till anläggningar och grönområden samt en hög grad av ”self-efficacy”. / Aim The aim of this study was to illustrate how regular physical activity was maintained longer than one year in physically active people who previously experienced behavioural change towards a more physical active lifestyle. The questions at issue were:  Have the motives of being regularly physically active changed?  What strategies for the maintaining of physical activity can be identified?  What other factors for the maintaining of physical activity can be defined?  What is needed to maintain the physical activity level? Method Based on the aim of the study a qualitative approach was found suitable. Five physically active people, who all have been maintaining regular physical activity longer than one year, were interviewed. Five semi-structured interviews were performed. The character of the interview made it possible to ask related questions and thereby broaden the perspectives. The obtained material was analyzed and interpreted. Interesting parts were selected and relevant quotes were categorized. The views contributed by the respondents were discoursed and connected to theories in the results of the study. Results The characteristics of the motives have slightly changed during the process of change. Focus has been directed from a primary concern about the improvement of the physical health towards the pleasure of pursuing physical activity. Well recognized strategies have been used by the respondents during the process of change. The strategies emphasized by the respondents were devotion and social support. Another factor that contributed to the maintenance of physical activity was the nearness to training facilities and green areas. Three factors required by the respondents to maintain their present activity level were “the belief in your own ability”, “the avoidance of disease and injury” and “a continuing psychological well-being”. Conclusions In this study the following factors have been found important to maintain long term physical activity (&gt;1 year): Partly changed motives towards including emotional experience of the physical activity, the use of the strategies devotion and social support, the nearness to training facilities and green areas and a high level of “self-efficacy”.

Bakgrund: Trots stark evidens för att fysisk aktivitet och träning vid kranskärlssjukdom är viktiga ur ett livslångt perspektiv för individer med kranskärlssjukdom finns begränsat med forskning kring vilka metoder som kan ha effekt på vidmakthållandet av fysisk aktivitet efter att individen genomgått den centerbaserade träningen. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att granska effekten av vidmakthållande hjärtrehabilitering på fysisk aktivitet och fysisk kapacitet i sex månader eller mer hos individer med kranskärlssjukdom som genomgått centerbaserad hjärtrehabilitering. Vidare var syftet att undersöka kvalitet och tillförlitlighet i ingående artiklar.  Metod: Systematiska sökningar i databaserna AMED, PubMed och PsycINFO. Tio randomiserade kontrollerade studier inkluderades. Kvalitet bedömdes med PEDro-skalan och resultatens samlade tillförlitlighet bedömdes enligt SBU GRADE.  Resultat: Kvalitén på ingående artiklar var måttlig till medelgod. Tillförlitligheten bedömdes som mycket låg enligt SBU GRADE. Resultatet indikerade, trots stor variation av interventioner, att vidmakthållande hjärtrehabilitering kan ha effekt på fysisk aktivitet och till viss del på fysisk kapacitet (kondition). För muskelstyrka ses ingen effekt.  Konklusion: Kvalitén på de ingående artiklarna var måttlig till medelgod. Enskilda artiklar visar på signifikanta resultat som indikerar att vidmakthållande hjärtrehabilitering kan ha effekt på fysisk aktivitet och kapacitet hos individer med kranskärlssjukdom. Det sammanvägda resultatet för vidmakthållande hjärtrehabiliterings effekt på fysisk aktivitet hos individer med kranskärlssjukdom har låg tillförlitlighet bedömt med SBU GRADE. För vidmakthållande hjärtrehabiliterings effekt på fysisk kapacitet (kondition och styrka) bedöms tillförlitligheten som mycket låg. / Background: Despite evidence that physical activity and training in coronary artery disease are important from a lifelong perspective for individuals with coronary artery disease, there is limited research on which methods that can support physical activity maintenance after center-based training.  Aim: The aim of this literature study was to examine the effect of maintenance cardiac rehabilitation (M-CR) on physical activity and physical capacity for six months or more in individuals with coronary artery disease after center-based cardiac rehabilitation. The aim was also to examine the quality and reliability of included articles. Method: Systematic searches in the AMED, PubMed and PsycINFO databases. Ten randomized controlled trials were included. Quality was assessed using the PEDro scale.The overall reliability of the results was assessed according to SBU GRADE guidelines. Result: The quality of included articles was moderate to average. Reliability was assessed as low to very low according to SBU GRADE. The result indicated, despite variation of interventions, that M-CR can have an effect on physical activity and to some extent on physical capacity (fitness). For muscle strength, no significant effect is seen. Conclusion: Individual articles show significant results indicating that M-CR can have an effect on physical activity and capacity in individuals with coronary artery disease. The quality of the included articles was moderate to average. The overall reliability on physical activity was assessed as low according to SBU GRADE. And the overall reliability on physical capacity (fitness and muscle strength) was assessed as very low according to SBU GRADE.