Male violence against women in an intimate partnership is a global societal problem that occurs both in Sweden and worldwide. The actions that contain violence happen most in the home of the couple, making it a well-hidden problem. This leads to a lack of knowledge about men's violence against women in an intimate relationship which leads to a difficulcy in identifying, tackling and solving this societal problem.  The purpose of this essay is to explore and investigate why women remain in a violent  relationship. The study also focuses on examining which factors contribute to the women's decision to stay, and which factors social workers experience are behind the women’s choice of staying.  The results show that reasons that play in the decision for the woman in regards to her staying or leaving a violent relationship are first and foremost norms that society has created. These norms put shame and blame on the woman if she is a divorcé. Results also show that guilt, dependency on the man financially and/or fear about generally making it in the society are factors that play a part in The decision making. A big factor that was shown in the results was also that fear is a mechanism that contributes to the women remaining in a violent relationship.  The study also shows that violence is not specific, violence can occur in several different ways, for  example psychological, physical, sexual and/or material. Up until the perpetrators successively takes the control of the life the woman has. Prejudice about the identity of the perpetrator are common and the perpetrator does not fit the stereotype. We seem to seek explanations in the involvement of alcohol, problems of anger or the cultural context. Meanwhile we also seem to distrust women and instead of focusing on the crime that has been committed by the abuser against her we instead focus on issues such as why didn't she leave sooner? An outlook on this social problem that the government has formed is a national strategy that emphasizes the difference and inequality between the men and the women in society. The strategy points out that this is also the main reason for which violence occurs. This essay is about researching and looking into how social workers operate and work to facilitate  and simplify a way out of a relationship for women who are exposed to violence in their relationship. A qualitative study has been carried out by conducting structured interviews by the help of a question-guide. The interviews were held and carried out in the offices of the social workers. We interviewed the social workers specifically in the department who work with women who are being abused in their relationship.  The purpose of this study was to firstly investigate what kind of help the women who are being abused are offered to simplify the way out of a abusive relationship, secondly what type of mechanisms the social workers experience and believe are the reason women remain in a violent relationship. / Studien är kvalitativ studie vars syfte är att öka kunskapen efter att ha undersökt varför kvinnor stannar kvar i en våldsam relation samt fokuserar på att undersöka vilka vidmakthållande faktorer som påverkar kvinnans beslut, och vilka faktorer socialsekreterare upplever ligger bakom kvinnors kvarstannande. Detta baseras på sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som är en kombination av fasta och öppna frågor med socialsekreterare som var alla verksamma inom olika enheter för våld i nära relationer. Vår urvalsprocess har varit det målinriktade urvalet. Vi selekterade och kom fram till att inte intervjua de som primärt arbetar med stödsamtal då vi ville komma åt både psykiska och praktiska faktorer som håller kvar kvinnan i en relation. För att få ut svar kring vidmakthållande faktorer som påverkar kvinnan vände vi oss mot de som arbetar med myndighetsutövning.  Den analysmetod vi har använt oss i bearbetningen har varit tematisk analysmetod. Vi använde oss sedan av teorier om normaliseringsprocessen, uppbrottsprocessen och våldscykeln för att analysera våra resultat.  Studien har belyst bidragande faktorer i kvinnans kvarstannande i en våldsam relation ur olika  perspektiv. Teorierna står i kontrast till varandra samtidigt som de kan vävas samman och bidra till att förklara kvinnans kvarstannande. Resultatet har även kategoriserats utifrån olika teman med underliggande subteman. Huvudteman var hjälp, faktorer, och arbete.  Respondenterna har beskrivit att en viktig del av rollen som socialsekreterare bland annat handlar  myndighetsutövning. Dels ingår det att fatta beslut kring vilket stöd den våldsutsatta ska få, dels att utreda vad kvinnan har för bakgrund, hur den aktuella situationen ser ut för kvinnan och vad för slags våld kvinnan har blivit utsatt för. En del av den verklighet socialsekreterare står inför handlar om att noggrant gå igenom våldet för att veta vad för stöd den våldsutsatta kvinnan behöver. Respondenterna menade på att utifrån den utredning som utförs kan de kartlägga vilka vidmakthållande faktorer som finns och på vilket sätt socialsekreterare kan arbeta utifrån dessa faktorer.

Bakgrund: KOL är en progressiv inflammatorisk sjukdom som påverkar lungvävnaden och luftvägarna. Ett karakteristiskt symtom är dyspné som kan leda till rädsla för ansträngning. De flesta uppnår inte rekommendationerna för fysisk aktivitet. Under 2020 ökade trycket på hälso-och sjukvården, insatser minskade och hos riskgrupper har fysisk och psykisk ohälsa ökat. Fysioterapeuter har en viktig roll att hitta strategier för att vidmakthålla fysisk aktivitet, vilket kan försvåras under en pandemi.  Syfte: Att undersöka hur personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom upplever sina möjligheter till fysisk aktivitet under covid-19 pandemin och hur de upplever att detta påverkar deras livskvalité. Metod: Sex semistrukturerade intervjuer hos deltagare med KOL genomfördes som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Dataanalysen gav tre kategorier. Resultatet visade upplevelser av minskad fysisk aktivitet, försämrat psykiskt välmående och minskat socialt stöd. Slutsats: Studien gav en möjlig förklaring till vad som påverkar möjligheterna till fysisk aktivitet under covid-19. Minskat socialt stöd och ökad oro/rädsla i relation till fysisk aktivitet påverkade vidmakthållandet av fysisk aktivitet och deltagarnas upplevda livskvalité. / Background: COPD is a progressive inflammatory disease that affects lung tissue and airways. A characteristic symptom is dyspnea that can lead to fear of effort. Most people do not meet the recommendations of physical activity. During 2020 the pressure on health careincreased, interventions reduced and amongst groups at most risk physical and mental illness has increased. Physiotherapist has an important part in finding strategies in maintaining physical activity, which can obstruct during a pandemic.  Aim: To examine how people with chronic obstructive pulmonary disease experience their opportunities to physical activity during the covid-19 pandemic and how they experience that affects their quality of life. Methods: Six semi-structured interviews with participants with COPD implemented which has been analyzed through a qualitative content analysis. Results: The analysis gave three categories. The results showed decreased levels of physical activity, deteriorating well-being and reduced social support. Conclusion: This study gave a possible explanation to what affects the opportunities to physical activity during covid-19. Reduced social support and increased anxiety/fear inrelation to physical activity was affected at the participants to maintain physical activity and experience of quality of life.

Bakgrund: Det finns idag mycket forskning som visar på fördelarna för hälsa och välbefinnande med regelbunden fysisk aktivitet. Teoretiska modeller har använts framgångsrikt som stöd för att hjälpa personer komma igång med fysisk aktivitet, men ingen tydlig konsensus finns idag kring vad som hjälper personer att vidmakthålla fysisk aktivitet. Denna studie är en del av forskningsprojektet CoDeAc, Co-design of accessibility, som bl.a. jobbar med att skapa en eHälsotjänst för fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad personer som blivit rekommenderade fysisk aktivitet av en fysioterapeut, upplever påverkar vidmakthållande. Metod: I denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer för datainsamling. Studiens population var vuxna personer, som genom kontakt med fysioterapeut inom sjukvården blivit rekommenderade fysisk aktivitet. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Elva deltagare i åldern 52-80 år intervjuades. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var “Fysiska och psykiska upplevelser”, “Mentala förmågor” och “Omgivningsfaktorer”.  Slutsats: Detta är en mindre intervjustudie med elva deltagare, varför resultatet bör tolkas med försiktighet. Resultatet visade på olika faktorer som påverkar vidmakthållandet av fysiska aktivitet. Resultatet tyder på att det kan underlätta för vidmakthållande om personen känner av de fysiska och psykiska förbättringar som fysisk aktivitet i sig ger. För att nå dit kan stöd och uppföljningar av en fysioterapeut underlätta. Något som också var viktigt var de sociala faktorerna, som att vara fysiskt aktiv i grupp eller tillsammans med någon. / Background: Today there is a lot of research showing the benefits for health and well-being with regular physical activity. Theoretical models have been used successfully as support to help people get started with physical activity, but there is no clear consensus today regarding what helps people maintain physical activity. This study is part of the research project CoDeAc, Co-design of accessibility, which, among other things, works to create an eHealth service for physical activity. Purpose:  The aim of this study was to investigate what people who have been recommended physical activity by a physiotherapist, experiences affect maintenance. Method: In this qualitative study, semi-structured interviews were used for datacollection. The study's population were adults who, through contact with a physiotherapist in healthcare, were recommended physical activity. The material was analyzed through a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Eleven participants aged 52-80 were interviewed. The analysis resulted in three main categories and seven subcategories. The main categories were "Physical and psychological experiences", "Mental abilities" and "Environmental factors". Conclusion: This is a small interview study with eleven participants, so the results should be interpreted with caution. The results showed different factors that influence the maintenance of physical activity. The results indicate that it can facilitate maintenance if the person feel the physical and psychological improvements that comes along with physical activity. To get there, support and follow-up by a physiotherapist can help. Something that was also important were the social factors, such as being physically active in a group or together with someone.

Relapse prevention after pain management is a neglected area and Internet-based interventions have the potential to partly fill this gap. A challenge in designing effective relapse prevention program is how to motivate patients to persist throughout the full length of treatment. Following a regular pain management program, 29 participants underwent a 20 week long Internet–based relapse prevention program based on acceptance-oriented CBT. Qualitative analyses showed changes in attitudes towards their pain and body during the course of treatment. Degree of personal commitment in treatment goals seemed to affect gains relating to new perspective on self and future. Therapeutic strategies of defusion and mindfulness seemed to ease perspective changes and persistence to comply. Values interventions are hypothesized to be a plausible therapeutic strategy to engage participants in continuous behavior change. Further studies on non-compliers and drop-outs could enhance understanding of interventions necessary to maintaining motivation. When and how to give therapist support during Internet-based treatment for chronic pain is another area in need of further studies.

Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa så som depression och ångestsyndrom återfinns i primärvården. Fysioterapeuter är vanligtvis en av de första instanserna och fysisk aktivitet en viktig behandlingsdel. Att särskilt arbeta med vidmakthållande av fysisk aktivitet är viktigt då denna patientgrupp ofta har svårt att bibehålla detta. Syfte: Utforska erfarenheter och upplevelser hos fysioterapeuter i primärvård som arbetade med vidmakthållande av fysiska aktivitetsbeteenden i rehabiliteringen av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades med innehållsanalys. Resultat: 8 kategorier och 21 subkategorier framkom. Kategorierna var: ”Bygga allians tidigt”, ”Strategier för individualisering”, ”Utnyttja patientens egna resurser”, ”Belysa framsteg”, ”Former för uppföljning”, ”Hindrande faktorer”, ”Underlättande faktorer” och ”Tankar om förändring”. För att öka chanserna till att vidmakthålla fysisk aktivitet behövdes ständig avvägning av dosen fysisk aktivitet, regelbunden uppföljning samt belysa patientens framsteg. Vården upplevdes ej vara optimal då det ofta behövdes längre behandlingstider. Konklusion: Resultatet belyser viktiga komponenter i rehabiliteringen för att underlätta vidmakthållande av fysiska aktivitetsbeteenden. Fortsatt forskning behövs för att finna strategier inom vården för att hantera tidsbrist. Även vidare kartläggning kring hur fysioterapeuter bör arbeta för att få patienter att vidmakthålla träningsbeteenden behövs. Sökord: Self-efficacy, Maintenance, Mental disorders, Physical activity, Physical therapy, Behavior change teqniques / Background: Patients with mental disorders such as depression and anxiety disorder are found in primary care. Physiotherapists are often the first contact and physical activity is an important part of the treatment. Working with maintenance of physical activity is important as this patient group often struggle to maintain this. Objective: Explore the experiences of physiotherapists in primary care who worked with maintaining physical activity in the rehabilitation of patients with mental disorders. Method: Data was collected using semi-structured interviews and analyzed by content analysis. Results: 8 categories and 21 subcategories appeared. The categories were: "Building alliance early", "Strategies for individualization", "Utilizing patients own resources", "Promoting advances", "Forms of follow-up", "Obstacles", "Enhancing factors", and "Thoughts of change". In order to increase the chances of maintaining physical activity, constant balancing of the dose of physical activity, regular follow-up and highlighting patient progress were required. Primary care was found not to be optimal as longer treatment times were often needed. Conclusion: The result highlights important components of rehabilitation, to facilitate the maintenance of physical activity. Continued research is needed to find strategies in health care to address shortage of time. Further survey of how physiotherapists should work to get patients to maintain training behaviors is also needed. Keywords: Self-efficacy, Maintenance, Mental disorders, Physical activity, Physical therapy, Behavior change teqniques