Bakgrund: Diabetes utgör den fjärde största orsaken till förtidig död i världen. Sjukdomen medför ofta komplikationer, ökad risk för hjärtkärlsjukdom och lidande för patienter och närstående. Diabetesrelaterad vård kostar samhället stora resurser. Personer med prediabetes har möjlighet att förhindra eller skjuta upp insjuknande i typ 2 diabetes genom livsstilsförändringar. Att arbeta med livsstilsförändringar för att främja hälsa och förhindra sjukdom är essentiellt för distriktssköterskan. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid prediabetes. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats, baserad på sökningar i tre vetenskapliga databaser. 15 primärstudier analyserades med Thomas och Hardens metod för tematisk syntes av kvalitativ forskning i systematiska litteraturöversikter. Resultat: Patienters erfarenheter av livsstilsförändringar presenterades i fyra huvudteman. Att få en diagnos belyste huruvida diagnosen var en anledning till att göra livsstilsförändringar eller inte. Temat betydelsen av stöd visade att stöd var avgörande för att göra och bibehålla livsstilsförändringar. Försvårande faktorer beskrev aspekter som försvårade livsstilsförändringar. Temat strategier belyste strategier som användes för att underlätta livsstilsförändringar och hantera hinder. Slutsats: Resultatet visade ett brett spektrum av erfarenheter. Betydelsen av stöd var framträdande. Förändringsmotivation påverkades av huruvida tillståndet upplevdes kontrollerbart eller inte. Uppoffringar och inskränkt livskvalitet var försvårande. Resultatet bidrar med förståelse för prediabetespatienters erfarenheter av livsstilsförändringar. Detta kan implementeras i omvårdnaden för att stärka tilltro till egen förmåga och patientdelaktighet. / Background: Diabetes is the fourth leading cause of premature death in the world. The disease often causes complications, increases the risk of cardiovascular disease and causes suffering for patients and their relatives. Diabetes-related care costs society great resources. People with prediabetes can prevent or postpone the onset of type 2 diabetes through lifestyle changes. Working with lifestyle changes to promote health and prevent disease is essential for the district nurse. Aim: The aim was to illustrate patients' experiences of lifestyle changes in prediabetes. Method: A qualitative literature review with a systematic approach was conducted, based on searches in three scientific databases. 15 primary studies were analysed using Thomas and Harden's method for thematic synthesis of qualitative research in systematic literature reviews. Results: Patients' experiences of lifestyle changes were presented in four main themes. Receiving a diagnosis highlighted whether the diagnosis was a reason to make lifestyle changes or not. The meaning of support showed that support was crucial for implementing and maintaining lifestyle changes. Complicating factors described aspects that made lifestyle changes more difficult. Strategies highlighted strategies used to facilitate lifestyle changes and manage barriers. Conclusion: The result showed a wide range of experiences. The importance of support was prominent. Motivation was influenced by perceptions of diabetes and whether the condition was perceived as controllable. Sacrifices and reduced quality of life were aggravating. The result contributes to an understanding of prediabetes patients' experiences of lifestyle changes. This can be implemented in nursing practice to strengthen confidence in self-efficacy and patient participation.

Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa så som depression och ångestsyndrom återfinns i primärvården. Fysioterapeuter är vanligtvis en av de första instanserna och fysisk aktivitet en viktig behandlingsdel. Att särskilt arbeta med vidmakthållande av fysisk aktivitet är viktigt då denna patientgrupp ofta har svårt att bibehålla detta. Syfte: Utforska erfarenheter och upplevelser hos fysioterapeuter i primärvård som arbetade med vidmakthållande av fysiska aktivitetsbeteenden i rehabiliteringen av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades med innehållsanalys. Resultat: 8 kategorier och 21 subkategorier framkom. Kategorierna var: ”Bygga allians tidigt”, ”Strategier för individualisering”, ”Utnyttja patientens egna resurser”, ”Belysa framsteg”, ”Former för uppföljning”, ”Hindrande faktorer”, ”Underlättande faktorer” och ”Tankar om förändring”. För att öka chanserna till att vidmakthålla fysisk aktivitet behövdes ständig avvägning av dosen fysisk aktivitet, regelbunden uppföljning samt belysa patientens framsteg. Vården upplevdes ej vara optimal då det ofta behövdes längre behandlingstider. Konklusion: Resultatet belyser viktiga komponenter i rehabiliteringen för att underlätta vidmakthållande av fysiska aktivitetsbeteenden. Fortsatt forskning behövs för att finna strategier inom vården för att hantera tidsbrist. Även vidare kartläggning kring hur fysioterapeuter bör arbeta för att få patienter att vidmakthålla träningsbeteenden behövs. Sökord: Self-efficacy, Maintenance, Mental disorders, Physical activity, Physical therapy, Behavior change teqniques / Background: Patients with mental disorders such as depression and anxiety disorder are found in primary care. Physiotherapists are often the first contact and physical activity is an important part of the treatment. Working with maintenance of physical activity is important as this patient group often struggle to maintain this. Objective: Explore the experiences of physiotherapists in primary care who worked with maintaining physical activity in the rehabilitation of patients with mental disorders. Method: Data was collected using semi-structured interviews and analyzed by content analysis. Results: 8 categories and 21 subcategories appeared. The categories were: "Building alliance early", "Strategies for individualization", "Utilizing patients own resources", "Promoting advances", "Forms of follow-up", "Obstacles", "Enhancing factors", and "Thoughts of change". In order to increase the chances of maintaining physical activity, constant balancing of the dose of physical activity, regular follow-up and highlighting patient progress were required. Primary care was found not to be optimal as longer treatment times were often needed. Conclusion: The result highlights important components of rehabilitation, to facilitate the maintenance of physical activity. Continued research is needed to find strategies in health care to address shortage of time. Further survey of how physiotherapists should work to get patients to maintain training behaviors is also needed. Keywords: Self-efficacy, Maintenance, Mental disorders, Physical activity, Physical therapy, Behavior change teqniques