Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa så som depression och ångestsyndrom återfinns i primärvården. Fysioterapeuter är vanligtvis en av de första instanserna och fysisk aktivitet en viktig behandlingsdel. Att särskilt arbeta med vidmakthållande av fysisk aktivitet är viktigt då denna patientgrupp ofta har svårt att bibehålla detta. Syfte: Utforska erfarenheter och upplevelser hos fysioterapeuter i primärvård som arbetade med vidmakthållande av fysiska aktivitetsbeteenden i rehabiliteringen av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades med innehållsanalys. Resultat: 8 kategorier och 21 subkategorier framkom. Kategorierna var: ”Bygga allians tidigt”, ”Strategier för individualisering”, ”Utnyttja patientens egna resurser”, ”Belysa framsteg”, ”Former för uppföljning”, ”Hindrande faktorer”, ”Underlättande faktorer” och ”Tankar om förändring”. För att öka chanserna till att vidmakthålla fysisk aktivitet behövdes ständig avvägning av dosen fysisk aktivitet, regelbunden uppföljning samt belysa patientens framsteg. Vården upplevdes ej vara optimal då det ofta behövdes längre behandlingstider. Konklusion: Resultatet belyser viktiga komponenter i rehabiliteringen för att underlätta vidmakthållande av fysiska aktivitetsbeteenden. Fortsatt forskning behövs för att finna strategier inom vården för att hantera tidsbrist. Även vidare kartläggning kring hur fysioterapeuter bör arbeta för att få patienter att vidmakthålla träningsbeteenden behövs. Sökord: Self-efficacy, Maintenance, Mental disorders, Physical activity, Physical therapy, Behavior change teqniques / Background: Patients with mental disorders such as depression and anxiety disorder are found in primary care. Physiotherapists are often the first contact and physical activity is an important part of the treatment. Working with maintenance of physical activity is important as this patient group often struggle to maintain this. Objective: Explore the experiences of physiotherapists in primary care who worked with maintaining physical activity in the rehabilitation of patients with mental disorders. Method: Data was collected using semi-structured interviews and analyzed by content analysis. Results: 8 categories and 21 subcategories appeared. The categories were: "Building alliance early", "Strategies for individualization", "Utilizing patients own resources", "Promoting advances", "Forms of follow-up", "Obstacles", "Enhancing factors", and "Thoughts of change". In order to increase the chances of maintaining physical activity, constant balancing of the dose of physical activity, regular follow-up and highlighting patient progress were required. Primary care was found not to be optimal as longer treatment times were often needed. Conclusion: The result highlights important components of rehabilitation, to facilitate the maintenance of physical activity. Continued research is needed to find strategies in health care to address shortage of time. Further survey of how physiotherapists should work to get patients to maintain training behaviors is also needed. Keywords: Self-efficacy, Maintenance, Mental disorders, Physical activity, Physical therapy, Behavior change teqniques

Bakgrund: Artros är den vanligast förekommande ledsjukdomen. I den fysioterapeutiska behandlingen ingår fysisk träning där patienterna får individuellt anpassade hemträningsprogam. Följsamheten till dessa har dock visat sig låg, vilket kan åtgärdas med beteendeförändring. Fysioterapeuten kan bistå med stöd genom användning av beteendeförändringstekniker. Syfte: Att beskriva fysioterapeuters arbete med följsamhet till hemträningsprogram med hjälp av beteendeförändringstekniker hos patienter diagnosticerade med artros. Metod: Kvalitativ deskriptiv design med semistrukturerade intervjuer. Sju fysioterapeuter rekryterades genom bekvämlighetsurval. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats där data matchades med redan framtagna kategorier och underkategorier utifrån Michie et al. (2013) taxonomi med beteendeförändringstekniker. Resultat: Informanternas beskrivningar av arbetet med följsamhet till hemträning matchades med 38 beteendeförändringstekniker indelade i 14 kluster: Goals and planning, Feedback and monitoring, Social support, Shaping knowledge, Natural consequences, Comparison of behavior, Associations, Repetition and substitution, Comparison of outcomes, Reward and threat, Regulation, Antecedents, Identity, Self-belief. Slutsats: Studien visade hur informanterna tillämpar beteendeförändringstekniker i arbetet med följsamhet till hemträning. Inget framstående beteendeförändrande arbetssätt kunde påvisas. En stor variation beteendeförändringstekniker beskrevs. Några arbetssätt tenderade innehålla beteendeförändringstekniker som hänger ihop och kommer till följd av varandra. Andra arbetssätt innehöll enskilda tekniker som används i syfte att möta individuella behov och hinder till träning. / Background: Osteoarthritis is the most common joint disease. The physiotherapeutic treatment includes physical exercise where the patients receive individually adapted home exercise programs. However, adherence to these has proven to be low, which can be remedied with behavioral change. The physiotherapist can provide support by using behavior change techniques. Aim: To describe physiotherapists' work with adherence to home exercise programs using behavioral change techniques in patients diagnosed with osteoarthritis. Method: Qualitative descriptive design with semi-structured interviews. Seven physiotherapists were recruited through a sample of convenience. The data was analyzed based on qualitative content analysis with a deductive approach where the data was matched with already developed categories and subcategories based on Michie et al. (2013) taxonomy with behavior change techniques.  Results: The informants’ descriptions of the work with adherence to home training were matched with 38 behavior change techniques divided into 14 clusters: Goals and planning, Feedback and monitoring, Social support, Shaping knowledge, Natural consequences, Comparison of behavior, Associations, Repetition and substitution, Comparison of outcomes, Reward and threat, Regulation, Antecedents, Identity, Self-belief. Conclusion: The study showed how informants applied behavior change techniques in their work with adherence to home training. No prominent behavioral change approach could be demonstrated. A wide variety of behavioral change techniques were described. Some ways of working tended to include behavioral change techniques that interrelate and result from each other. Other ways of working contained individual techniques used to meet individual needs and training barriers.