No description available.

A historical study of intervention for aphasia may provide information on how speech and language pathologists work with people with aphasia. Aphasia is seen as an umbrella term for symptoms of language disorders caused by aquired brain injury. The overall aim of the present study was to describe and analyze the development of intervention for aphasia during the periods 1990-1999 and 2000-2010. The study was conducted by analysis of 83 medical records from two hospitals in Sweden during a period of 20 years. These decades were compared to each other and yo current litteraturein search for differences and trends in aphasia intervention. The Results of the present study revealed that intervention mainly focused on recovering the linguistic ability in both the 1990s and 2000s. Intervention and literature focusing on communication seem to increase during the 2000s. In the 2000s, speech and language pathologists begin to report on working with cognitive abilities. The results of the present study cannot be generalized but may give an insight in aphasia intervention from a historical perspective in Sweden. / En studie om afasiinterventionens historia kan bidra med information om hur logopeder arbetar med personer med afasi. Afasi ses som ett paraplybegrepp för symtom på språkstörning som uppkommit efter en förvärvad hjärnskada. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och analysera hur utvecklingen av den logopediska afasiinterventionen har sett ut under åren 1990-1999 och 2000-2010. Studien genomfördes genom analys av 83 journaler från två sjukhus i Sverige under en 20-års period. Dessa årtionden jämfördes med varandra och relaterades till aktuell litteratur för att utröna skillnader och trender i den logopediska interventionen. Resultatet i föreliggande studie visade att intervention med inriktning mot att återfå den språkliga förmågan är vanligast under både 1990-talet och 2000-talet. Intervention och litteratur inriktad mot kommunikation förefaller öka under 2000-talet. Under 2000-talet dokumenterar logopeder att de ger intervention med inriktning mot kognition. Resultaten i föreliggande studie kan inte generaliseras utan får ses som en inblick i afasiintervention ur ett historiskt perspektiv i Sverige.

Utskrivningssamtalet är den sista kontakten mellan läkare och patient innan patienten åker hem ifrån avdelningen. Syftet med den föreliggande studien är att undersöka ifall det förligger kommunikativa utmaningar i ett utskrivningssamtal mellan en läkare och en patient med afasi.  Den konkreta frågeställningen för studien var hur de potentiella problem som uppkom i samtalet hanterades och vilket utrymme som skapades för patientens deltagande i samtalet samt hur samtalsdeltagarna använde sig av icke-verbal kommunikation för att uppnå förståelse. Den valda metoden för att undersöka detta var Conversation Analysis, CA. I studien deltog två läkare, två patienter med afasi, samt två närstående till patienterna. Patienterna som deltog hade mild till måttlig afasi, svenska som modersmål och var 50 år och 70 år gamla. Läkarna som deltog hade varit anställda på avdelningen och arbetat med patienter med afasi i 2.5 år respektive 3.5 år och hade svenska som andraspråk. Resultatet av analysen var en identifiering av kommunikativa handlingar som ledde till sekvenser i samtalet som deltagarna orienterade mot som problematiska. Dessa var bland annat när läkaren inte följde upp på patientens förfrågan för mer information eller patient-initierade ämnen och inte redde ut missförstånd som uppkom. I resultatet identifierades även sekvenser där samtalsdeltagarna använde sin kommunikativa kompetens för att hantera kommunikativa utmaningar, samt sekvenser där samtalsdeltagarna använde sig av icke-verbal kommunikation för att underlätta den gemensamma förståelsen. Resultatet stämde överens med tidigare forskning om hur patienter med afasi och vårdpersonal organiserar interaktion i samtal.

There are several different methods of assessment of functional communication in individuals with aphasia. However, these are not very established in Sweden. A number of assessment methods are not translated and adapted to Swedish. The views about what functional communication means are scattered. The purpose of this study was to, with the help of a questionnaire survey, identify how Swedish speech and language therapists assess functional communication, to what extent and what they want that an assessment method should contain to be clinically useful. The study involved 54 clinically active speech and language therapists in the area of aphasia. Participants felt that it was important to assess functional communication. Assessment was commonly used but with different methods. The most common way of assessment was that the speech  and language therapists assessed the functional communication through dialogue and observation. It was less claimed to use only structured and published assessment materials. The speech and language therapists in the study considered it important that the results from an assessment method should be comparable over time to be clinically useful. An increased knowledge and dissemination of assessment materials for functional communication might increase the use. There is a need for new Swedish assessment material and/or translations of existing material regarding functionell communication. Another aspect that is important for a more thorough assessment of functional communication is the lack of time as many speech and language therapists where experiencing. / Det finns flertalet bedömningsmetoder för funktionell kommunikation hos personer med afasi. Dessa är dock inte särskilt etablerade i Sverige. Flera av bedömningsmetoderna finns inte översatta till svenska och är därmed inte anpassade till svenska förhållanden. Åsikterna kring vad funktionell kommunikation innebär är spridda. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av en enkätundersökning kartlägga hur och i vilken utsträckning logopeder i Sverige bedömer funktionell kommunikation vid afasi, samt vad de vill att en bedömningsmetod ska innehålla för att den ska vara kliniskt användbar.  I studien deltog 54 kliniskt aktiva logopeder inom afasiområdet. Deltagarna ansåg att det var viktigt att bedöma funktionell kommunikation. Bedömningen utfördes i hög grad men med olika metoder. Det vanligaste var att logopederna bedömde funktionell kommunikation genom samtal och observation. En mindre andel uppgav sig använda enbart strukturerade och publicerade bedömningsmaterial. Det logopederna ansåg viktigast för att en bedömningsmetod ska vara kliniskt användbar var att det gick att jämföra resultatet över tid. Det framkom av svaren att en utökad kunskap och spridning av bedömningsmaterial för funktionell kommunikation skulle få logopeder att använda dessa mer. Det behövs nya svenska material och/eller översättningar av redan befintliga material. Tidsbrist för bedömning av funktionell kommunikation är något som många deltagare angav som en anledning till att det inte genomförs i stor utsträckning.

Syfte: Att identifiera och beskriva sjuksköterskans kommunikation och bemötande av personer med kognitiv nedsättning, i form av afasi orsakad av stroke. Syftet var även att undersöka vilken betydelse datainsamlingsmetoden har för de inkluderade artiklarna.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar som publicerats år 2000-2012 via databaserna PubMed och Cinahl. En metodologisk granskning av artiklarnas datainsamlingsmetod genomfördes. Resultat: Sjuksköterskans bemötande och kommunikation hade en påverkan på patientens upplevelse av vården. Det framkom både möjligheter och hinder som påverkade kommunikationen i mötet. Brist på kompetens, personalresurser och tid samt stress ansågs vara de faktorer som hindrade kommunikationen. Användning av verbal och icke- verbal kommunikation, bra vårdmiljö, en trygg, lugn och ödmjuk sjuksköterska förbättrade möjligheten till att kunna uppnå ett gott bemötande och en framgångsrik kommunikation. Ostrukturerade intervjuer, djupintervjuer, videoinspelningar och frågeformulär förekom i de valda vetenskapliga artiklarna.Slutsats: En fungerande relation mellan sjuksköterskan och patienten utgör en grund i omvårdnaden och förbättrar omvårdnadskvalitén. Sjuksköterskan behöver ha kompetens, självinsikt och förståelse av mänskligt beteende i mötet med patienter som har en kognitiv nedsättning orsakad av stroke. Sjuksköterskan bör ha ett genomtänkt förhållande till sina egna värderingar och förhållningssätt i mötet och kunna ha förmågan att förutse både eget och patientens beteende. Vald datainsamlingsmetod ger djupare förståelse i det valda omvårdnadsämnet. / Aim: To identify and describe how nursing staff communication and treatment of patients with cognitive impairment such as aphasia caused by stroke and to examine the significance of the included article’s data collection methods.Method: A descriptive literature review based on 14 articles which was published between 2000-2012 in the databases PubMed and Cinahl. A detailed inspection of the articles’ data collection methods was conducted.Result: The nurse communication and treatment had an impact on the patient’s experience of care. It emerged both opportunities and barriers that affected the communication. Lack of staff resources and competence as well as stress were factors that hindered communication. The use of verbal and non-verbal communication, good health environment, a secure, calm and humble nurse improved the possibility to achieve a good treatment and successful communication. Unstructured interviews, in-depth interviews, video recordings and questionnaires occurred in the selected articles.Conclusion: A functional relationship between the nurse and patients is a basis in nursing and improves its quality. Nurses need to have skills, self-awareness and understanding of the human behavior when meeting patients with cognitive impairment caused by stroke. Nurses ought to have a deliberate relation to their own values and attitudes in meetings and be able to anticipate both their own and patient’s behavior. The selected data collection methods give a deeper understanding of the chosen nursing substance.

Bakgrund: Årligen drabbas 12000 individer av afasi i Sverige. Det är ett stort samhällsproblem. Sannolikheten att som sjuksköterska stöta på dessa individer är därmed stor. Sjuksköterskor är i behov av mer kunskap om de kommunikationsmöjligheter som finns för att kunna främja hälsa hos individer med afasi. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka möjligheter individer med afasi har till kommunikation. Metod: Vald metod var en litteraturöversikt med fokus på empirisk forskning i form av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som sammanställdes för att få en överblick över kunskapsområdet. Sökorden som användes var Communication, Aphasia, Nursing, Strategies, Health och Well-being. Resultat: Examensarbetets resultat baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Följande huvudområden framkom i resultatet: Materiella hjälpmedel för kommunikation, Verbal och icke verbal kommunikation, Kommunikationsfrämjande miljö och Kommunikationsfrämjande icke-materiella faktorer. Slutsats: De möjligheter till kommunikation som framkom i resultatet passar olika bra på olika individer med afasi och kan därför inte vara applicerbara på samtliga av dessa. Det visade sig dock att det är av vikt att sjuksköterskor har en medvetenhet om de olika möjligheter till kommunikation som finns hos individer med afasi, samt lär känna individen i fråga. Detta för att underlätta kommunikation och främja hälsa och välbefinnande hos dessa individer. / Background: Each year 12 000 individuals get affected by aphasia in Sweden. It is a big problem in the society. The chance of facing these individuals as a nurse is therefore very big. Nurses are in need to gain more knowledge about the different communication possibilities to be able to promote health in these individuals. Aim: The aim of this literature review was to illustrate communication possibilities for individuals with aphasia Method: The chosen method was a literature review with focus on empirical research in the form of qualitative and quantitative scientific articles, which were compiled in order to attain an overview on the current field of knowledge. Search terms that were used in this study were Communication, Aphasia, Nursing, Strategies, Health and Well-being. Result: The result was based on 15 scientific articles. Following main areas were identified in the result: Physical facilities for communication, Verbal and nonverbal communication, Communication enabling environment and Communication enabling non- material factors. Conclusion: The communication possibilities identified in this study cannot be applied to all individuals with aphasia. It appeared though, that it is important that nurses have an awareness of different communication possibilities in individuals with aphasia, but also take time to get to know the individual in question. This is important when facilitating communication and hence promoting health and well-being in these individuals.

Background: Stroke is one of the leading causes for longlasting sequelae, among them loss in cognitive function, like aphasia. Aphasia effects the patients ability to understand and express themselves in speaking and writing. To be able to reach a good level of care, the careproviders and patients ought to have the same goals and values. This requires a good communication between the careproviders and patients. Which can be problematic for the caregivers when they don't feel secure in their way of getting close to these patients. Aim: The purpose of this study was to illuminate caregivers experience of caring for patients with the diagnosis aphasia following stroke. Method: This is a literature study where nine studies, with qualitative design, has been analyzed and compiled. Inclusion- and exclusioncritera were used to limit the result. All the studies have been qualitychecked. Result: There are varied experiences for the caregivers when it comes to care for patients with the diagnosis aphasia after stroke. The result is presented with three categories; “Caregivers experience of time and resources for god care”, “Caregivers methods and aids in the care” and “Relationships and feelings connected to the care of patients who suffered aphasia after stroke”. Conclusion: Based on the caregivers experiences in the result, more research is needed in this area, partly to be able to develop strategies that will help the caregivers and save time, and also to be able to map how caregivers feel in the care of these patients. / Bakgrund: Stroke är en av de ledande orsakerna till långvariga följdsjukdomar, däribland kognitiva nedsättningar som afasi. Afasi kan påverka patientens förmåga att förstå och uttrycka sig i tal och skrift. För att uppnå god omvårdnad bör vårdpersonal och patient ha samma mål och värderingar, vilket ställer krav på kommunikationen mellan patient och vårdare. Det kan vara problematiskt för vårdpersonal då de inte alltid känner sig säkra på hur de ska närma sig dessa patienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter med diagnosen afasi efter stroke. Metod: Det här är en litteraturstudie där nio studier, med kvalitativ ansats, har analyserats och sammanställts. Inklusions- och exklusionskriterier har använts för att avgränsa resultatet. Alla studier har kvalitetsgranskats. Resultat: Det finns varierande upplevelser hos vårdpersonal när det kommer till att vårda patienter som diagnostiserats med afasi efter stroke. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier; “Vårdpersonals upplevelse av tid och resurser för att ge god omvårdnad”, “Vårdpersonals metoder och hjälpmedel i omvårdnaden” och “Relationer och känslor kopplade till omvårdnaden av patienter med diagnosen afasi efter stroke”. Konklusion: Baserat på vårdpersonals upplevelser behövs mer forskning inom detta område dels för att utveckla strategier som kan hjälpa i kommunikationen och spara tid, men också för att kunna kartlägga hur vårdpersonal känner inför omvårdnaden av dessa patienter.

<p>Stroke is a widespread disease in Sweden. Nurses play a central part for those who suffer from a stroke irrespective of where in the care chain they meet. To be able to meet the patients’ need of care the nurse must understand his/her lifeworld. Each and every patient is unique and the experience of being struck by a stroke depends on personality and life situation. Those who suffer from aphasia are usually excluded in research and therefore there is lack of improtant knowledge. The aim of this study is to describe the experiences of suffering from and living with a stroke. By studying autobiographies the opportunity has opened to share the experiences of patients suffering from aphasia. To suffer from stroke is a big changeover in life and gives visible and invisible disabilities. These disabilities limit them in their every day life. Nursing staff becomes authorities and it’s important that the staff provides time for discussions. A fruitful discussion reduces suffering and creates feelings of being noticed and involvement. The result shows that those who suffer longs and endeavours for living life as normal as possible.</p> / <p>I Sverige är stroke en av våra stora folksjukdomar. De som drabbas är en stor patientgrupp och sjuksköterskor har en central roll i deras omvårdnad oavsett vart i vårdkedjan de befinner sig. För att kunna bemöta patientens behov av omvårdnad måste sjuksköterskan sätta sig in i patientens livsvärld. Varje patient är unik och upplevelsen av att drabbas är olika beroende på personlighet och livssituation. Personer med afasi har tidigare uteslutits i studier vilket gör att det saknas forskning inom ett stort och viktigt område. Syftet med studien är att beskriva människors upplevelser av att drabbas av och leva med stroke. Genom att studera självbiografier tillkom även möjligheten att ta del av patienter med afasis upplevelser. Att drabbas av stroke är en stor omställning i livet och ger synliga och osynliga handikapp som begränsar i vardagslivet. Vårdpersonal blir auktoriteter i deras liv, och det är viktigt att de har tid för samtal med de drabbade. Ett gott samtal upplevs minska lidande och skapar känslan av att vara sedd och delaktig i vården. Resultatet visar att de drabbade längtar och strävar efter att leva livet så normalt som möjligt.</p>

Bakgrund: Årligen drabbascirka 12 000 personer av afasi i Sverige, 35% av dessa är under 65 år. Vid afasi har det uppkommit skador i de områden i hjärnan som styr språkfunktionerna, vilket ger upphov till tal- läs och skrivsvårigheter. Detta skapar svårigheter i livet för den drabbade och resulterar ofta i frustration.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med afasi till följd av stroke.  Metod: En litteraturöversikt kvalitativ ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet av litteraturöversikten är att den subkjektiva upplevelsen av att leva med afasi delades in i tre teman; psykosociala, psykologiska och sociala förändringar. Studien visade att personer drabbats av afasi inte längre förmår att göra det de tidigare gjort. Föt att kunna känna välbefinnande och få en god livskvalitet uttrycktes vikten av goda relationer och delaktighet.  Slutsats: Slutsatsen av litteraturöversikten är att det behövs förståelse och kunskap om hur sjukdomen upplevs för den enskilda personen. Detta för att kunna lindra lidandet som afasin oftast orsakar. För att personer med afasi ska känna sig bekräftade är det viktigt att ta sig tid att aktivt lyssna på ett empatiskt och respektfullt sätt för att främja kommunikationen. / Background: According to the aphasia association , approximately 12,000 people suffer from aphasia in Sweden, 35% of whom are under 65 years of age. In the case of aphasia there have been injuries in the areas of the brain that control language functions, which results in speech and writting difficulties. This creates difficulties in the life victim and often results in frustration.  Purpose: The purpose of this study was to describe the experience of living with aphasia due to stroke. Method: A litterature review with qualitative approach based on 13 scientific articles.  Results: The subjective experience of living with aphasia was divided into three themes; psychosocial, mental and social changes. The study showed that people who suffered from aphasia no longer have the ability to do what they previously did. In order to be able to be able to feel well-being and to have good quality of life, the importance of good relationships and participation was expressed.  Conclusion: There is a need for understanding and knowledge of how the disease is experienced for the individual. This in order to relieve the suffering that aphasia usually causes. In order for people to feel confirmed, it is important to take the time to actively listen in an empathetic and respectful way to promote communication.

No description available.