Utskrivningssamtalet är den sista kontakten mellan läkare och patient innan patienten åker hem ifrån avdelningen. Syftet med den föreliggande studien är att undersöka ifall det förligger kommunikativa utmaningar i ett utskrivningssamtal mellan en läkare och en patient med afasi.  Den konkreta frågeställningen för studien var hur de potentiella problem som uppkom i samtalet hanterades och vilket utrymme som skapades för patientens deltagande i samtalet samt hur samtalsdeltagarna använde sig av icke-verbal kommunikation för att uppnå förståelse. Den valda metoden för att undersöka detta var Conversation Analysis, CA. I studien deltog två läkare, två patienter med afasi, samt två närstående till patienterna. Patienterna som deltog hade mild till måttlig afasi, svenska som modersmål och var 50 år och 70 år gamla. Läkarna som deltog hade varit anställda på avdelningen och arbetat med patienter med afasi i 2.5 år respektive 3.5 år och hade svenska som andraspråk. Resultatet av analysen var en identifiering av kommunikativa handlingar som ledde till sekvenser i samtalet som deltagarna orienterade mot som problematiska. Dessa var bland annat när läkaren inte följde upp på patientens förfrågan för mer information eller patient-initierade ämnen och inte redde ut missförstånd som uppkom. I resultatet identifierades även sekvenser där samtalsdeltagarna använde sin kommunikativa kompetens för att hantera kommunikativa utmaningar, samt sekvenser där samtalsdeltagarna använde sig av icke-verbal kommunikation för att underlätta den gemensamma förståelsen. Resultatet stämde överens med tidigare forskning om hur patienter med afasi och vårdpersonal organiserar interaktion i samtal.