Background: Frail elderly is described as multi diseased, vulnerable, in need of medication and hospital care. The group of patients is a growing part of the population in the western world. Theories of patient centered care, health literacy and hand over problems are also described in the background. Aim: to describe a group of frail elderly patients experiences of hospital readmission and identify possible organizational flaws. Method: Qualitative data was collected from 20 patients during their second visit at the hospital and a content analysis was performed. Results: Findings were; experiences of ill being ever since the first hospitalization period due to not being well enough, being sent home to quickly or relatives not being strong enough to handle the situation. Experiences of not being informed or being informed in a noisy surrounding about the given care, and how to rehab when returning home. Findings also described situations of misunderstanding related to informant´s present medication and finally a need for appropriate discharge calls for the frail elderly patient. Conclusion: The results highlight a need to act according to the patient´s legal rights to be informed and participate in the decision-making. An implementation of patient centered care can make it possible. An increased number of nursing specialists in the elderly care might also lead to improved continuity and give support to the frail elderly.

<p>Det har visat sig att patienterna vårdade vid thoraxkirurgens vårdavdelning i Uppsala </p><p>upplever en brist i samband med information.  </p><p>Syftet med denna studie var att undersöka patienternas upplevelse av informationen de </p><p>fått vid utskrivningssamtalet med sjuksköterskan, en vecka efter utskrivning. De </p><p>intervjuade hade genomgått ingrepp i hjärtat och fått information utifrån rutiner som </p><p>avdelningen framarbetat från socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. En kvalitativ </p><p>ansats valdes och telefonintervjuer genomfördes med fem patienter en vecka efter att de </p><p>skrivits ut. Data analyserades med innehållsanalys. Resultatet visade att patienterna hade </p><p>positiva upplevelser av informationen de fått vid utskrivningssamtalet med </p><p>sjuksköterskan och analysen resulterade i tre huvudkategorier med subkategorier. Dessa </p><p>var viktig information med subkategorin specifik information och trygghet inför </p><p>hemgång, motivation med subkategorierna erfarenhet nyfikenhet och mottaglighet och </p><p>kunskap och kunskapsförändring med subkategorierna varierande information, vikten av </p><p>fortsatt stöd, nöjda patienter och djupare insikt som leder till trygghet. Den information </p><p>som uppskattades av patienterna var informationen angående egenvård och de intervjuade </p><p>uttryckte att de var nöjda med de råd de fått angående egenvård. Samtliga patienterna </p><p>upplevde informationen som individuellt anpassad till det informationsbehov de hade och </p><p>slutsatsen är att de rutiner som avdelningen följer medför att patienterna är </p><p>välinformerade och trygga inför hemgång. </p> / <p>Previous studies at the thorax surgical ward in Uppsala indicates that the patients’ </p><p>experience a lack in context of information. </p><p>The aim of this study was to examine the patients’ experiences and thoughts concerning </p><p>the information given by a nurse at a discharge discourse one week after discharge. The </p><p>participants had all had heart surgery and been given information elaborated from the </p><p>Swedish health authorities directions and general advices.  </p><p>The study had a qualitative method and data was collected through telephone interviews </p><p>with 5 patients, one week after discharge. Data was analysed with content analysis. The </p><p>result indicates that patients’ consider the information as positive and the analysis </p><p>resulted in three main categories with subcategories. These were important information </p><p>with the subcategory specific information, motivation with the subcategory experience </p><p>curiosity susceptibility and knowledge and development of knowledge with the </p><p>subcategories variation in information, the importance of continuing support, satisfied </p><p>patients’ and deeper knowledge leads to security. </p><p>Information that the patients’ appreciated concerned self-care and all interviewed were </p><p>pleased with the given advises concerning self-care and considered the information as </p><p>adjusted to their information need. </p><p>The conclusion is that the routines that the thorax surgical ward in Uppsala uses, entail </p><p>the patients´ to feel well-informed and secure before discharge.  </p>

Utskrivningssamtalet är den sista kontakten mellan läkare och patient innan patienten åker hem ifrån avdelningen. Syftet med den föreliggande studien är att undersöka ifall det förligger kommunikativa utmaningar i ett utskrivningssamtal mellan en läkare och en patient med afasi.  Den konkreta frågeställningen för studien var hur de potentiella problem som uppkom i samtalet hanterades och vilket utrymme som skapades för patientens deltagande i samtalet samt hur samtalsdeltagarna använde sig av icke-verbal kommunikation för att uppnå förståelse. Den valda metoden för att undersöka detta var Conversation Analysis, CA. I studien deltog två läkare, två patienter med afasi, samt två närstående till patienterna. Patienterna som deltog hade mild till måttlig afasi, svenska som modersmål och var 50 år och 70 år gamla. Läkarna som deltog hade varit anställda på avdelningen och arbetat med patienter med afasi i 2.5 år respektive 3.5 år och hade svenska som andraspråk. Resultatet av analysen var en identifiering av kommunikativa handlingar som ledde till sekvenser i samtalet som deltagarna orienterade mot som problematiska. Dessa var bland annat när läkaren inte följde upp på patientens förfrågan för mer information eller patient-initierade ämnen och inte redde ut missförstånd som uppkom. I resultatet identifierades även sekvenser där samtalsdeltagarna använde sin kommunikativa kompetens för att hantera kommunikativa utmaningar, samt sekvenser där samtalsdeltagarna använde sig av icke-verbal kommunikation för att underlätta den gemensamma förståelsen. Resultatet stämde överens med tidigare forskning om hur patienter med afasi och vårdpersonal organiserar interaktion i samtal.

Det har visat sig att patienterna vårdade vid thoraxkirurgens vårdavdelning i Uppsala  upplever en brist i samband med information.   Syftet med denna studie var att undersöka patienternas upplevelse av informationen de  fått vid utskrivningssamtalet med sjuksköterskan, en vecka efter utskrivning. De  intervjuade hade genomgått ingrepp i hjärtat och fått information utifrån rutiner som  avdelningen framarbetat från socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. En kvalitativ  ansats valdes och telefonintervjuer genomfördes med fem patienter en vecka efter att de  skrivits ut. Data analyserades med innehållsanalys. Resultatet visade att patienterna hade  positiva upplevelser av informationen de fått vid utskrivningssamtalet med  sjuksköterskan och analysen resulterade i tre huvudkategorier med subkategorier. Dessa  var viktig information med subkategorin specifik information och trygghet inför  hemgång, motivation med subkategorierna erfarenhet nyfikenhet och mottaglighet och  kunskap och kunskapsförändring med subkategorierna varierande information, vikten av  fortsatt stöd, nöjda patienter och djupare insikt som leder till trygghet. Den information  som uppskattades av patienterna var informationen angående egenvård och de intervjuade  uttryckte att de var nöjda med de råd de fått angående egenvård. Samtliga patienterna  upplevde informationen som individuellt anpassad till det informationsbehov de hade och  slutsatsen är att de rutiner som avdelningen följer medför att patienterna är  välinformerade och trygga inför hemgång. / Previous studies at the thorax surgical ward in Uppsala indicates that the patients’  experience a lack in context of information.  The aim of this study was to examine the patients’ experiences and thoughts concerning  the information given by a nurse at a discharge discourse one week after discharge. The  participants had all had heart surgery and been given information elaborated from the  Swedish health authorities directions and general advices.   The study had a qualitative method and data was collected through telephone interviews  with 5 patients, one week after discharge. Data was analysed with content analysis. The  result indicates that patients’ consider the information as positive and the analysis  resulted in three main categories with subcategories. These were important information  with the subcategory specific information, motivation with the subcategory experience  curiosity susceptibility and knowledge and development of knowledge with the  subcategories variation in information, the importance of continuing support, satisfied  patients’ and deeper knowledge leads to security.  Information that the patients’ appreciated concerned self-care and all interviewed were  pleased with the given advises concerning self-care and considered the information as  adjusted to their information need.  The conclusion is that the routines that the thorax surgical ward in Uppsala uses, entail  the patients´ to feel well-informed and secure before discharge.