Bakgrund: Förebyggande av höftfraktur hos äldre är ett angeläget ämne på grund av att världens befolkning ständigt blir äldre. Äldre på särskilda boenden har en särskilt hög incidens av höftfrakturer. Höftskyddsbyxor är en relativt ny produkt för att förebygga höftfrakturer orsakade av fallolyckor. Syftet med denna litteraturstudie var att utvärdera användandet av höftskyddsbyxor och om det är en effektiv sjuksköterskeåtgärd för att förebygga höftfrakturer på särskilda boenden. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt och manifest innehållsanalys användes. Resultat: I elva artiklar ansågs höftskyddsbyxor vara effektiva i förebyggandet av höftfrakturer. I fyra av artiklarna visade resultatet att de var ineffektiva. Endast en sorts höftskyddsbyxor användes i fler än en studie. Målgruppen var bland annat äldre med hög fallrisk, sköra äldre och kvinnor med lågt BMI. Diskussion: I alla studier fanns problem med följsamheten och användningen av höftskyddsbyxor som förmodligen drog ner effekten. Höftskyddsbyxor skyddade inte mot alla höftfrakturer även när de användes korrekt. Det var omöjligt att se någon skillnad i effektivitet mellan olika sorts höftskyddsbyxor. Slutsats: Sjuksköterskor behöver noggrant bedöma vilka äldre som behöver höftskyddsbyxor och fortlöpande kontrollera förändringar i deras behov. Sjuksköterskor måste utbilda omvårdnadspersonal och de äldre om höftskyddsbyxors användning och begränsningar  Bakgrund: Förebyggande av höftfraktur hos äldre är ett angeläget ämne på grund av att världens befolkning ständigt blir äldre. Äldre på särskilda boenden har en särskilt hög incidens av höftfrakturer. Höftskyddsbyxor är en relativt ny produkt för att förebygga höftfrakturer orsakade av fallolyckor. Syftet med denna litteraturstudie var att utvärdera användandet av höftskyddsbyxor och om det är en effektiv sjuksköterskeåtgärd för att förebygga höftfrakturer på särskilda boenden. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt och manifest innehållsanalys användes. Resultat: I elva artiklar ansågs höftskyddsbyxor vara effektiva i förebyggandet av höftfrakturer. I fyra av artiklarna visade resultatet att de var ineffektiva. Endast en sorts höftskyddsbyxor användes i fler än en studie. Målgruppen var bland annat äldre med hög fallrisk, sköra äldre och kvinnor med lågt BMI. Diskussion: I alla studier fanns problem med följsamheten och användningen av höftskyddsbyxor som förmodligen drog ner effekten. Höftskyddsbyxor skyddade inte mot alla höftfrakturer även när de användes korrekt. Det var omöjligt att se någon skillnad i effektivitet mellan olika sorts höftskyddsbyxor. Slutsats: Sjuksköterskor behöver noggrant bedöma vilka äldre som behöver höftskyddsbyxor och fortlöpande kontrollera förändringar i deras behov. Sjuksköterskor måste utbilda omvårdnadspersonal och de äldre om höftskyddsbyxors användning och begränsningar / Background: Hip fracture prevention in the elderly is of major importance with an ageing world-wide population. Elderly living in nursing homes have a particularly high rate of hip fractures. Hip protectors are a recent development in prevention of hip fracture caused by falling.                                                                                                                                          The aim of this literature review was to examine if use of hip protectors are an effective nursing intervention in the prevention of hip fractures among the elderly living in nursing homes. Method: Literature review and manifest content analysis was used.                                Result: In eleven studies were hip protectors considered to be effective in the prevention of hip fractures. In four of the studies they were considered ineffective. The target group was those at greatest risk of hip fracture including high-risk of falling, the frail and women with low BMI.                                                                                                                      Discussion: All of the studies had difficulties with compliance of hip protector use which probably decreased their effectiveness. Hip protectors did not prevent all hip fractures even when worn correctly. Differences in the effectiveness of hip protector types were not able to be assessed as only one type was used in one than one study.                                                                                                          Conclusion: Nurses need to carefully assess which elderly need hip protectors and to continue assessing as needs change. Nurses must educate caregivers and the elderly on the correct use of hip protectors and their limitations.

Background: The number of frail elderly people is increasing in society which places great demands on the health system. In municipal homecare nurses often work alone which can lead to uncertainty in emergency assessments. To make informed decisions about continuing care of the frail elderly is vital. From an economic aspect is the correct care at the right level also significant. Aim: The aim of this study is to highlight nurses' experiences of acute assessment of frail elderly persons with deteriorating health in municipal home care. Method: The method used was qualitative with an inductive approach where data was analyzed with a qualitative content analysis. There were 11 registered nurses/district nurses working in municipal home care interviewed. Results: From the analysis of the data emerged three categories; to make informed, long-term planning, collaboration on patient involves with seven subcategories. Conclusion: For nurses to experience good support in the acute assessment requires effective cooperation especially with doctors. The result shows that insecurity in the assessment often leads patients to be sent to the hospital. The medical care plans have proven to be a great help in the assessments and needs to be implemented on many frail elderly persons in municipal homecare. / Bakgrund:Antalet sköra äldre ökar i samhället vilket ställer stora krav på sjukvården. Inom den kommunala hemsjukvården arbetar sjuksköterskor många gånger ensam vilket kan leda till osäkerhet i akuta bedömningar. Att fatta välgrundade beslut om fortsatt vård av den sköra äldre är viktigt. Ur samhällsekonomiskaspekt är rätt vård på rätt nivå också betydelsefullt. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av akuta bedömningar av sköra äldre vid försämrat hälsotillstånd inom kommunal hemsjukvård. Metod: I denna studie användes kvalitativ metod med induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Data insamlades genom individuella intervjuer med 11 sjuksköterskor/distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; att fatta välgrundade beslut, långsiktig planering skapar trygghet i den akuta bedömningen, samverkan kring patienten med sju underkategorier. Konklusion: För att sjuksköterskor ska uppleva ett bra stöd i akuta bedömningen krävs ett fungerande samarbete framförallt med läkarna. Resultatet visar att otrygghet i bedömningen ofta leder till att patienten skickas in till sjukhus. De medicinska vårdplanerna har visat sig vara en stor hjälp i bedömningarna och behöver implementeras på många sköra äldre i den kommunala hemsjukvården.

Background: Frail elderly is described as multi diseased, vulnerable, in need of medication and hospital care. The group of patients is a growing part of the population in the western world. Theories of patient centered care, health literacy and hand over problems are also described in the background. Aim: to describe a group of frail elderly patients experiences of hospital readmission and identify possible organizational flaws. Method: Qualitative data was collected from 20 patients during their second visit at the hospital and a content analysis was performed. Results: Findings were; experiences of ill being ever since the first hospitalization period due to not being well enough, being sent home to quickly or relatives not being strong enough to handle the situation. Experiences of not being informed or being informed in a noisy surrounding about the given care, and how to rehab when returning home. Findings also described situations of misunderstanding related to informant´s present medication and finally a need for appropriate discharge calls for the frail elderly patient. Conclusion: The results highlight a need to act according to the patient´s legal rights to be informed and participate in the decision-making. An implementation of patient centered care can make it possible. An increased number of nursing specialists in the elderly care might also lead to improved continuity and give support to the frail elderly.

No description available.

Bakgrund: Välfärdstekniska hjälpmedel kan möjliggöra sköra äldre personers kvarboende i den egna bostaden och är därför viktiga att utveckla. Applikationer (appar) för mobilt trygghetslarm är ett exempel, för att skapa trygghet i aktiviteter i och framförallt utanför den egna bostaden, vilket bidrar med delaktighet i samhället för användaren. Det är dock oklart hur äldre personer ser på dessa hjälpmedel. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sköra äldre personers aktiviteter utanför den egna bostaden samt deras attityder relaterat till framtida användning av mobilt trygghetslarm vid dessa aktiviteter. Metod: En enkätundersökning genomfördes på en geriatrisk slutenvårdsavdelning (n=47). Analyser, bland annat gruppjämförelser genomfördes via Chi2-test (χ2) och Mann Whitney U-test. Resultat: Antalet aktiviteter utanför bostaden en vanlig vecka ­var lågt (                         =3) och respondenterna avstod dessa aktiviteter då de ofta var otrygga (n=21), ensamma då de gick ut (n=30) eller kände oro (n=27). Ensamboende och kvinnor avstod i högre utsträckning aktiviteter utanför bostaden jämfört med sammanboende och män. Slutsats: Flera deltagare ansåg att appen skulle öka deras aktiviteter utanför den egna bostaden och respondenterna hade generellt en positiv attityd relaterat till framtida användning av app för mobilt trygghetslarm. / Background: Welfare technology aids can enable frail elderly people to age in place and are therefore important to develop. Applications for mobile security alarms are an example to create security in activities, especially outside the home, which contributes to engagement in the society. However, it is unclear how frail elderly people look at these aids. Objective: The purpose of the study was to describe activities of frail elderly people outside their own homes and their attitudes related to the potential future use of mobile security alarms in these activities. Method: A survey was conducted in a geriatric department (n=47). Analyses, including group comparisons, were conducted by Chi-Test (χ2) and Mann Whitney U-Test. Result: The number of activities outside the home a regular week was low (                          = 3) and the participants abstained from these activities because they were insecure (n=21), alone when they went out (n=30) or felt unease (n=27). Lonely living and women engaged significant lower in activities outside their home compared with cohabitants’ and men. Conclusion: Several participants considered that the application would increase their activities outside their own home and the participants generally had a positive attitude related to the future use of mobile security alarm applications.

Abstrakt Bakgrund: Antalet äldre ökar i samhället vilket gör att sköra äldre också blir fler. Flertalet av de patienter som söker sig till hälso- och sjukvården är äldre och sköra som behöver få tillfredställande vård i hela vårdkedjan. Sköra äldre kan vara drabbade av ofrivillig viktnedgång och balanssvårigheter vilket kan öka risken för ytterligare skörhet och försämrad hälsa. Sköra äldres vårdproblematik i kombination med vårdarbete inom ansträngda vårdorganisationer kan skapa en komplexitet för sjuksköterskorna i vårdandet av sköra äldre. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa komplexiteten av att vårda sköra äldre ur ett sjuksköterskeperspektiv på en geriatrisk vårdavdelning och inom kommunal hemsjukvård. Metod: Enskilda intervjuer användes som metod för att samla in data. Totalt deltog elva sjuksköterskor, sex sjuksköterskor från geriatrisk vårdavdelning samt fem sjuksköterskor från kommunal hemsjukvård. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Hitta balansen att hjälpa i sköra äldres och anhörigas situation, Komplexiteten av att vårda inom ett organisatoriskt ramverk samt Erfarenhet och utveckling i vården skapar möjlighet att kunna bli berikad. Analysen visar att komplexiteten består av flera olika delar tillexempel underlättande och försvårande faktorer som behöver ses utifrån ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet försvårades för sjuksköterskorna av organisatoriska faktorer så som olika system och behörigheter som hindrade informationsöverföringen samt personal-, tids och kompetensbrist. Det komplexa i vården var även att sköra äldre snabbt skiftade i mående och när anhöriga hade avvikande åsikter från sköra äldre. Underlättande av komplexiteten var när anhöriga fanns som en resurs, då teamet samverkar runt sköra äldre samt då sjuksköterskorna upplevde sig berikande av den kunskap och glädje som vården av sköra äldre tillförde. Slutsats: Komplexiteten av att vårda sköra äldre behöver synliggöras för att sjuksköterskor ska kunna få mer tid till vårdande av sköra äldre, stöd och handledning i sitt arbete, vidareutbildningar och specialistutbildningar från sin arbetsgivare. Detta är viktigt för att sköra äldre ska få en tillfredställande vård som svarar upp till deras behov, i ett samhälle som behöver vara beredd på ökade vårdbehov i framtiden. / Abstract Background: Society in general is facing an ever increasing number of older people, even resulting in a rising number of frail older people. This group of elderly is the main category of patients seeking health care and they can expect to receive satisfactory care throughout the whole professional health care organization. Frail older people may be affected by involuntary weight loss and balance difficulties, which could increase the risk for further frailty and impairment of health. Complex health issues of frail older persons in combination with stressed care organizations contribute to increased complexity in the work of nurses caring for the frail older people. Aim: The aim of this study was to illuminate the complexity of caring for frail older persons as experienced by nurses in a geriatric hospital care unit and in municipal home care. Method: Individual interviews were conducted to collect data. A total of eleven nurses participated, six from the geriatric hospital care unit and five from municipal home nursing. The data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The result is presented in three categories: Finding the balance to help the frail elderly and their families, The complexity of providing professional health care within an organizational framework and Experience and development in care enriching for professionals. What makes care for frail elderly complex was described by nurses consisting of several different aspects that needed to be viewed and approached from a holistic perspective. Nurses experienced difficulties in having a holistic perspective because of organizational factors such as different systems for authorisation. This in turn restricted information transfersas well as created shortages of time, staff and competence. The complexity of care was also connected with rapid reduction of frail older persons health and that their relatives had different opinions from the patient. What counteracted complexity was connected to relatives being a resource, a team based approach around the frail elderly and when nurses found joy in their work and were able to learn from working with frail older people. Conclusion: The complexity of caring for the frail older people needs to be acknowledged so that nurses can receive more time for care, support and supervision in their work, and further education and specialist education by their employers. This is crucial for providing frail older people with satisfactory care that meets their needs, in preparing society for the increased needs of frail older people care organisations will face in the future.

Bakgrund: Sköra äldre definieras som en äldre person med ökad sårbarhet och därmed förhöjd risk att utsättas för vårdskador i hälso- och sjukvården. Det är viktigt att känna till begreppet skörhet och att kunna identifiera skörhet hos äldre personer för att ge den äldre patienten en patientsäker vård samt minska risk för vårdskada. Var tionde äldre patienten får vänta längre än sju timmar innan de kan skrivas in på en avdelning eller lämna en akutmottagning. Sjuksköterskor anser att det är svårt att göra rätt bedömning och anpassa vården efter en skör äldre, samt att prioritera rätt utefter vårdbehov. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att studera användbarheten av bedömningsinstrument för att sjuksköterskan ska kunna identifiera sköra äldre som söker vård på en akutmottagning samt sjuksköterskors upplevelse till att använda bedömningsinstrument. Metod: Studien är en litteraturöversikt där resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Tio bedömningsinstrumenten beskrivs i studiens resultat. Resultaten presenteras i två huvudkategorier; vilka bedömningsinstrument beskrivs och vad är sjuksköterskornas upplevelse till att använda bedömningsinstrumenten. Bedömningsinstrumenten Clinical frailty scale [CFS], och FRail Elderly Support researcH group [FRESH] verkar vara snabba och effektiva för att bedöma skörhet hos de äldre på en akutmottagning. Sjuksköterskorna har en positiv inställning till att använda ett bedömningsinstrument, men upplever att det är tidsbrist och därmed upplever sjuksköterskor svårigheter att använda ett bedömningsinstrument. Slutsats: Ett alternativ för att avlasta sjuksköterskor på en akutmottagning och främja en patientsäkervård kan vara att ha en specialistsjuksköterska inom geriatrik som fokuserar på själva bedömningen av sköra äldre. Sköra äldre patienter bör markeras som sköra i journalsystemet för att lättare och snabbare få en mer anpassad och säkrare vård. Till följd av en snabb bedömning av skörhet kan sjuksköterskorna på en akutmottagning vidta omvårdnadsåtgärder direkt för att förebygga och förhindra att en vårdskada ska uppstå. / Background: Frail elderly are defined as older people with increased vulnerability with a higher possibility of getting injured while receiving healthcare. It is important to know the concept of frailty and to be able to identify frailty in older persons, in order to provide patients with safe care and reduce the risk of injury. One out of ten patients have to wait for 7 hours and 18 minutes before they get offered care or can leave the emergency department. Healthcare personnel admits it is hard to make an assessment, adjust healthcare and prioritize the care towards frail older people. Aim: The aim of this literature review is to study the usefulness of assessment tools for the nurse to be able to identify frailty older who seek care at an emergency department and the nurse's experience of using assessment tools. Method: The study is a literature review and the results are based upon 15 compiled scientific articles. The PubMed and Cinahl databases were used to search for articles. Results: Ten different assessment instruments are described in this study. Two main questions were asked. These were: Which assessment tool are there to help the nurses to identify frail older in an emergency department? What is the nurses experience of using these assessment tools? Clinical frailty scale [CFS], och FRail Elderly Support researcH group [FRESH] seems to be quick and effective in assessing the frailty of the older at an emergency department. The nurses have a positive attitude towards using an assessment instrument, But they feel a shortage of time and therefore nurses experience difficulties in using an assessment instrument. Conclusion: An alternative to relieving nurses at an emergency department and promoting patient care may be to have a specialist nurse in geriatrics that focuses on the assessment of frail older people. Frail older patients should be marked as frail in the medical record system to more easily and more quickly receive a more customized and safer care. As a result of a rapid assessment of fraility, the nurses at an emergency department can take nursing measures directly to prevent and prevent a medical injury from occurring.

År 2030 beräknas var fjärde person i Sverige att vara 65 år eller äldre. Akutsjukvården är i dagsläget dåligt anpassad för att tillgodose de sköra äldres specifika behov. För att tillmötesgå de ökande behoven krävs nytänkande i omhändertagandet. Detta ställer stora krav på sjukvårdens kunskap om åldrandet och dess sjukdomar. Sjuksköterskan har en nyckelroll vid omhändertagandet av sköra äldre patienter genom att bedöma vårdbehov, utföra omvårdnadsåtgärder samt bidra till en trygg och säker vårdmiljö. Syftet med denna studie var att identifiera förbättringsområden i omhändertagandet av den sköra äldre patienten på akutmottagningen. Denna studie genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats och fokusgruppsintervjuer. För att analysera datamaterialet har en kvalitativ innehållsanalys använts. I resultatet framkom en huvudkategori; ”För att tillmötesgå de ökade sköra äldres omvårdnadsbehov krävs av dagens akutvårdspersonal ökad förståelse och kunskap. Detta uppnås lämpligast på välbemannade akutmottagningar med god struktur”. Följande tre kategorier stöttar upp huvudkategorin; ”Tid och prioritering”, ”Förståelse och kunskap” samt ”Struktur”. Slutsatsen är att det finns förbättringsområden på akutmottagningen vid omhändertagandet av de sköra äldre patienterna. Studien visar behov av erfaren och intresserad personal som arbetar på personaltäta och strukturerade akutmottagningar där det finns möjlighet till fortbildning. / In 2030, every fourth person in Sweden is estimated to be 65 or older. Emergency care is currently poorly adapted to meet the specific needs of frail older people. In order to meet the increasing needs, new thinking is needed in the care. This places great demands on the healthcare knowledge about aging and its diseases. The nurse has a key role in the care of frail older patients by assessing care needs, performing nursing and contributing to a safe and secure caring environment. The aim of this study is to identify areas of improvement in the care of the frail older patient at the emergency department. This study was carried out with a qualitative method with inductive approach and focus group interviews. To analyze the data material, a qualitative content analysis has been used. In the result, a main category emerged; “To meet the increased frail older nursing needs, todays emergency care staff require increased understanding and knowledge. This is best achieved on well-manned emergency departments with a good structure”. The following three generic categories support the main category; “Time and priority”, “Understanding and knowledge” and “Structure”. The conclusion is that there are areas of improvement in the emergency department when handling the frail older patients. The study shows needs of experienced and interested staff who work on staff-tight and structured emergency department where there is the possibility of continuing education.

Bakgrund: Förmågan att utföra oral egenvård kan påverkas av skörhet hos äldre, därmed krävs fler för gruppen anpassade hjälpmedel. Syfte: Att hos sköra äldre i ordinärt boende analysera upplevelsen av att använda ett tekniskt munhälsohjälpmedel, en så kallad trigger, för påminnelse av tandborstning. Metod: Rekrytering av informanter gjordes i samverkan med folktandvården i Region Jönköpings län och institutionen för Gerontologi på HHJ. Triggern testades i egna bostaden av sju informanter i en vecka vardera. Två intervjuer utfördes om livssituation/munhygien och kring upplevelsen av användandet. En kvalitativ, induktiv innehållsanalys av materialet utfördes. Resultat: Analysen gav huvudkategorin, ”användning”, vilken kopplades till subkategorin ”förhållningssätt och vanor”. Där ansågs munhygienvanorna goda och värdet av användningen sattes istället i relation till om kapaciteten att upprätthålla munhygienen hade blivit försämrad. Behovet anpassa triggern till föränderliga vardagstider upplevdes i relation till subkategorin ”fungerande vardagstruktur”. Huvudkategorin ”Funktion”, upplevdes i stort som god, subkategorin ”otillförlitlig” syftade dock till teknik som upplevts brista. Subkategorin ”utvecklingsmöjligheter” berörde signalsystemet som upplevdes behöva kompletterande ljud/ljusintryck.              Slutsats: Informanterna upplevde sig för friska i relation till huvudkategorin ”användning”. Gentemot huvudkategorin ”funktion” kom dock detta att resultera i användbara aspekter till vidareutvecklingen av triggern, såsom uppmärksamhetsförhöjande ljudintryck. Detta bör fokus läggas på innan fortsatta studier utförs. / Background: The ability to perform oral self-care can be affected by frailty in the elderly. Aim: To analyze the experience of using assistive technology, a so called trigger, as a reminder of tooth brushing, for the home dwelling elderly. Method: The recruitment was done in collaboration with the public Dental service and the Institute of Gerontology at HHJ. Seven informants tested the trigger for a week. Two interviews regarding their life situation/oral hygiene and the experience around the trigger was performed.A qualitative inductive content analysis was performed. Result: The main category "use", was linked to the subcategory "approaches and habits", here the value of the use was linked to if the capacity to maintain oral hygiene was impaired. In "everyday structure" a need to adapt the trigger to a changing schedule was experienced.  The main category ”function” and the subcategory "unreliable" referred to the parts that malfunctioned. “Improvement opportunities” regarded the need to develop the signal system. Conclusion: The informants perceived themselves as too healthy in relation to "use". In “function” this can be perceived as a strength. It resulted in improvement suggestions, such as sound-developments for attention, that should be taken into account before further studies are performed.

Introduktion: Multisjuka patienter är individer med många sjukdomar och komplexa vårdbehov. För denna grupp är vikten av kontinuitet för att öka känsla­n av trygghet stor. Syfte med förbättringsarbetet: : Att skapa en trygg och möjlig ASIH-vård för multisjuka äldre genom att utveckla arbetssätt som möjliggör anslutning och en trygg utskrivning för multisjuka äldre. Syftet med studie av förbättringsarbetet: Att undersöka och analysera medarbetares gemensamma erfarenheter. Metod: Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av Nolans förbättringsmodell. Studien av förbättringsarbetet genomfördes med en fallstudie med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förbättringsarbetet resulterade i ett jämnt inflöde av remisser och kortare anslutningstid till ASIH. Patientens upplevelse av trygghet skattades i en enkät till 76%.  Möjlighet till återanslutning till ASIH fick 7 patienter mellan 1-7 gånger under förbättringsprojektet. Studien av förbättringsarbetet sammanfattades i temat: ”Villkor för samverkan mot det gemensamma målet” då ett tydligt mönster framkom i fokusgruppsintervjuerna. Följande villkor sågs som betydelsefulla: kontinuitet, lärande, samarbete och kommunikation.. Diskussion: ASIH är en alternativ vårdform som kan bidra till att skapa trygghet och underlätta övergången till hemmet för gruppen multisjuka äldre. I bästa fall också minska behov av vård på akutsjukhus vid försämring. För att möjliggöra denna vård krävs återkoppling som skapar lärande genom tydliga mål och mätbara resultat. / Introduction: Patients with multiple illnesses are individuals with complex needs of care. For this group of patients, continuity of care and their sense of security is is of great importance. Improvement work objective: To create secure and accessible ASIH for elders with multiple illnesses by¨develop ways of working to enable re-admittance and secure discharges for this group of patients. Case study objective: To Investigate and analyze team members’ common experiences. Method: Implementation using Nolan’s improvement model. A case study using qualitative contents analysis. Result: The improvement work resulted in an even flow of referrals and shortened admission times to ASIH. Patients’ sense of security were rated to 76%. Seven Seven patients had the possibility towere be  re-admitted 1-7 times 1-7 times during the project. Casestudy summary: ”Conditions for cooperationfor a common goal”. A clear pattern with the following significant conditions emerged from the focusgroups interviews: continuity, learning, cooperation, and communication. Discussion: ASIH can be an option to facilitate the transition home for elderly patients with multiple illnesses. ASIH provides a sense of security and may prevent re-hospitalization. This model of cooperation requires clear, common goals and opportunities for feedback to enable learning contributes to measurable results.