Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska inom Avancerad Sjukvård I Hemmet (ASIH) innebär möten med patienter som har en rad olika livshotande diagnoser. Som en del av det dagliga arbetet ingår att kunna vara tillgänglig för patienten vid försämringar. Detta innebär att sjuksköterskor kan komma att med kort varsel behöva göra oplanerade hembesök till patienter de aldrig träffat. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar inom ASIH-verksamhet i Stockholms län förbereder sig inför oplanerade hembesök till patienter de aldrig träffat. Metod: För att ta reda på och beskriva hur sjuksköterskor förbereder sig inför oplanerade hembesök valdes en kvalitativ design med en induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor med i genomsnitt 8,5 års erfarenhet från arbete inom ASIH intervjuades. Materialet analyserades enligt en kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: I ständig beredskap och När någon larmat. I ständig beredskap har två kategorier och fem underkategorier vilka beskriver sådant som ingår i det dagliga arbetet samtidigt som det även är förberedelser inför oplanerade hembesök. Dessa förberedelser kan vara att ha ordning på sin utrustning och att hålla sig informerad om inskrivna patienter. När någon larmat har två kategorier och sex underkategorier vilka beskriver förberedelser som görs efter att ett samtal som föranleder ett oplanerat hembesök inkommit. Dessa förberedelser innebär till exempel att sjuksköterskorna tar reda på så mycket som möjligt om patienten för att kunna bilda sig en uppfattning om vad som behöver göras och hur bråttom det är. Diskussion: Resultatet diskuteras i förhållande till annan forskning samt till de tre grundläggande delarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, i Antonovskys salutogena modell KASAM, känsla av sammanhang.

<p><p>Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life,Advanced homecare is an arranged specialized medical service doing nursing round-the-clock. The care is preformed in cooperation with a multi-professional team formed of different professions. Advanced home care is mostly palliative care. The purpose is to give the patient better quality of life and anticipate, survey and palliate symptoms. The aim of this study was to describe the experiences of district nurses using advanced homecare when nursing patients with palliative care at home. Five district nurses with experience of advanced homecare were interviewed and in analyses a qualitative content analysis was used. The analysis concluded a well-performed medical service executed by district nurses with high knowledge in medicine and medical equipment working alone and independently involving great responsibility. In order to perform a good nursing experience of life and further education is essential as well as back up from a multi-professional team. The district nurse has to be available round the clock and is communicative, supporting, coordinating and making confidence. Higher knowledge and response from parties concerned will acknowledge the district nurse in her profession in this serious caring.</p></p><p>Key words: Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life, qualitative content analysis</p> / <p><p>Avancerad sjukvård i hemmet är en organiserad specialiserad vårdform som utför kvalificerad omvårdnad dygnet runt. Vården bedrivs i samarbete med ett multiprofessionellt team med olika yrkesprofessioner. Avancerad sjukvård i hemmet består till största delen av palliativ vård, där målet är att öka patientens livskvalitet samt att förutse, kartlägga och lindra symtom. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter som får avancerad sjukvård i hemmet med palliativ inriktning. Intervjuer genomfördes med fem distriktssköterskor med erfarenhet av avancerad sjukvård i hemmet och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på erfarenheter av en välfungerande vård med ett självständigt, ansvarfullt ensamarbete, som kräver goda kunskaper i medicinteknisk omvårdnad. För att utföra ett bra arbete behövs teamsamarbete, handledning, debriefing, arbetslivserfarenhet och fortbildning. Distriktssköterskorna är anträffbara dygnet runt, de har en emotionell, kommunikativ, stödjande, trygghetsskapande och samordnande funktion. Ökad kunskap och förståelse kan leda till bättre insikt i ämnet och bekräfta distriktssköterskan i hennes profession.</p></p>

Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life,Advanced homecare is an arranged specialized medical service doing nursing round-the-clock. The care is preformed in cooperation with a multi-professional team formed of different professions. Advanced home care is mostly palliative care. The purpose is to give the patient better quality of life and anticipate, survey and palliate symptoms. The aim of this study was to describe the experiences of district nurses using advanced homecare when nursing patients with palliative care at home. Five district nurses with experience of advanced homecare were interviewed and in analyses a qualitative content analysis was used. The analysis concluded a well-performed medical service executed by district nurses with high knowledge in medicine and medical equipment working alone and independently involving great responsibility. In order to perform a good nursing experience of life and further education is essential as well as back up from a multi-professional team. The district nurse has to be available round the clock and is communicative, supporting, coordinating and making confidence. Higher knowledge and response from parties concerned will acknowledge the district nurse in her profession in this serious caring. Key words: Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life, qualitative content analysis / Avancerad sjukvård i hemmet är en organiserad specialiserad vårdform som utför kvalificerad omvårdnad dygnet runt. Vården bedrivs i samarbete med ett multiprofessionellt team med olika yrkesprofessioner. Avancerad sjukvård i hemmet består till största delen av palliativ vård, där målet är att öka patientens livskvalitet samt att förutse, kartlägga och lindra symtom. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter som får avancerad sjukvård i hemmet med palliativ inriktning. Intervjuer genomfördes med fem distriktssköterskor med erfarenhet av avancerad sjukvård i hemmet och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på erfarenheter av en välfungerande vård med ett självständigt, ansvarfullt ensamarbete, som kräver goda kunskaper i medicinteknisk omvårdnad. För att utföra ett bra arbete behövs teamsamarbete, handledning, debriefing, arbetslivserfarenhet och fortbildning. Distriktssköterskorna är anträffbara dygnet runt, de har en emotionell, kommunikativ, stödjande, trygghetsskapande och samordnande funktion. Ökad kunskap och förståelse kan leda till bättre insikt i ämnet och bekräfta distriktssköterskan i hennes profession.

SAMMANFATTNING De närstående har en betydelsefull uppgift i vården av svårt sjuka personer, men det är vanligt att de närstående inte har tillräckligt med kunskaper och är inte förberedda på den nya situationen. Vård i livets slutskede är ofta beroende av stora insatser från närstående och det är därför viktigt att vården utformas tillsammans med de närstående och att deras önskemål beaktas så långt det är möjligt. Den palliativa vården har ett grundläggande helhetsansvar för både patient och närstående och det ställs stora krav på sjuksköterskor som jobbar inom palliativ vård. Sjuksköterskan ska kunna göra helhetsbedömningar angående behov hos både patient och närstående. Sjuksköterskan har en central uppgift i att stödja patient och närstående för att åstadkomma en så god livskvalité som möjligt. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till närstående som vårdar en person i palliativt skede som är ansluten till avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Kvalitativ ansats med beskrivande design har använts. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor som arbetade inom avancerad palliativ vård i hemmet. Intervjuerna och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I sjuksköterskans professionella roll ingick att ge stöd och trygghet för hela familjen och det kunde vara genom regelbundna besök i hemmet. Sjuksköterskan i ASIH ansåg att de hade en medlande och förmedlande roll och hjälpte till att öppna upp samtalsklimatet i familjen samt gav närstående redskap för att hantera deras nya livssituation. I sjuksköterskornas kommunikation med närstående framkom att det var viktigt att de närstående fick information som var tydlig och ärlig samt individuellt anpassad. Det var viktigt att sjuksköterskan var lyhörd och uppmärksam i samtalet med närstående. Att ge information ansågs som en förberedelse och gav trygghet och ökad kunskap för närstående. Sjuksköterskornas erfarenhet var att de närstående önskade information om sjukdom, symtom, sjukdomsförlopp och döendeprocessen. Sjuksköterskorna i ASIH hade erfarenhet av att de närstående hade olika behov av stöd och att stödet skulle vara individuellt anpassat. Stödet kunde vara i form att stötta de närstående till ett aktivt liv utanför hemmet och vårdandet, men även att familjen önskade vara i fred i hemmet och hade då färre hembesök. Sjuksköterskorna som arbetade inom ASIH hade olika kompetens och bakgrund vilket gav en välfungerande och trygg arbetsgrupp som kompletterandes och gagnade patient och närstående. Det saknades riktlinjer för sjuksköterskan i arbetet med närståendestödet, men sjuksköterskorna menade att det fanns en risk för minskad flexibilitet och att stödet till närstående inte blev individuellt anpassat. Studien visade att sjuksköterskor inom ASIH har en betydelsefull roll i stödet till närstående i hemmet med bland annat att ge information och samtal. Sjuksköterskornas erfarenhet var att deras närvaro och tillgänglighet upplevdes som en stor trygghet för de närstående. Sjuksköterskorna ansåg att flexibilitet i närståendestödet var väldigt viktigt. Struktur och riktlinjer i arbetet med stöd till närstående saknades och efterfrågades av sjuksköterskorna.

SammanfattningBakgrund: Avancerad sjukvård i hemmet innefattar till största delen patienter i ettpalliativt skede, som vid till exempel amyotrofisk lateralskleros. Syfte: Syftet var attbelysa patienter med amyotrofisk lateralskleros erfarenheter av avancerad sjukvård ihemmet. Metod: Metoden som valdes till studien var en integrativ litteraturstudie därartikelsökningar gjordes i sex databaser inom vård och medicin samt en manuellsökning. Dataanalysen gjordes enligt Whittemore och Knalfs fyra processteg.Resultat: Resultatet av studien är baserad på 21 vetenskapliga artiklar och redovisas itre kategorier och sex underkategorier. Patienter med amyotrofisk lateralskleroserfarenhet av avancerad sjukvård i hemmet var att de kände trygghet och stöd ivardagen från den professionella vården och från anhöriga. Multiprofessionella teamrunt patienten medförde kontinuerlig och anpassad symtomlindring och minskade defysiska och psykiska symtomen. Genom delaktighet och självbestämmande gav dettautrymme för patienten att känna meningsfullhet och autonomi i nuet. Implikation: Iframtiden spås en ökning av avancerad sjukvård i hemmet. Därför rekommenderasytterligare forskning inom området och om patienternas erfarenheter av detta. / AbstractBackground: Advanced medical care in the home, covers mainly patients inpalliative care for example Amyotrophic lateral sclerosis. Aim: The purpose of thestudy was to focus on the experience of patients with amyotrophic lateral sclerosisregarding advanced home care. Method: The method for the research was anintegrated literature study where articles searches and manual searches were made insix databases covering medicine and medical care. The data analysis was performedaccording to Whittemore and Knalfs four step process. Results: The study is based on21 scientific articles and reported in three categories and six sub-categories. Patients’with amyotrophic lateral sclerosis experience of advanced medical care in the homewas that they felt security and support in their everyday life from the professional caregiven by their family and friends. Multi professional teams around the patient createdcontinuous and customized symptoms relief and eased the physical and mentalsymptoms. Involvement and self-determination brought purpose and autonomy in thepatients’ daily life. Implication: In the future, an increase of advanced home care isto be expected, hence further research is recommended in the field and the patientsexperience thereof.

The aim of this study was to investigate and analyze how counsellors in palliative care view their role as a counsellor and how they are affected by the emotional labor. The study is based on qualitative interviews with six counsellors that work in palliative care and a thematic analysis was used to analyze the interviews. The study is conducted in order to gain an understanding of how the counsellors view their professional role in the advanced healthcare at the home in palliative care as well as the impact the work has on the counsellors and what methods and support is available. Role theory and Hochschild's theory of emotional labor was used to analyze the result. The result shows that counsellors are secure in their role as a counsellor and that they find support in their colleagues and management. They handle their emotions by separating their personal selves from their professional selves. A big workload was among the things that was seen as a challenge. The things that the counsellors found giving with their work were satisfaction and excitement.

Introduktion: Multisjuka patienter är individer med många sjukdomar och komplexa vårdbehov. För denna grupp är vikten av kontinuitet för att öka känsla­n av trygghet stor. Syfte med förbättringsarbetet: : Att skapa en trygg och möjlig ASIH-vård för multisjuka äldre genom att utveckla arbetssätt som möjliggör anslutning och en trygg utskrivning för multisjuka äldre. Syftet med studie av förbättringsarbetet: Att undersöka och analysera medarbetares gemensamma erfarenheter. Metod: Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av Nolans förbättringsmodell. Studien av förbättringsarbetet genomfördes med en fallstudie med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förbättringsarbetet resulterade i ett jämnt inflöde av remisser och kortare anslutningstid till ASIH. Patientens upplevelse av trygghet skattades i en enkät till 76%.  Möjlighet till återanslutning till ASIH fick 7 patienter mellan 1-7 gånger under förbättringsprojektet. Studien av förbättringsarbetet sammanfattades i temat: ”Villkor för samverkan mot det gemensamma målet” då ett tydligt mönster framkom i fokusgruppsintervjuerna. Följande villkor sågs som betydelsefulla: kontinuitet, lärande, samarbete och kommunikation.. Diskussion: ASIH är en alternativ vårdform som kan bidra till att skapa trygghet och underlätta övergången till hemmet för gruppen multisjuka äldre. I bästa fall också minska behov av vård på akutsjukhus vid försämring. För att möjliggöra denna vård krävs återkoppling som skapar lärande genom tydliga mål och mätbara resultat. / Introduction: Patients with multiple illnesses are individuals with complex needs of care. For this group of patients, continuity of care and their sense of security is is of great importance. Improvement work objective: To create secure and accessible ASIH for elders with multiple illnesses by¨develop ways of working to enable re-admittance and secure discharges for this group of patients. Case study objective: To Investigate and analyze team members’ common experiences. Method: Implementation using Nolan’s improvement model. A case study using qualitative contents analysis. Result: The improvement work resulted in an even flow of referrals and shortened admission times to ASIH. Patients’ sense of security were rated to 76%. Seven Seven patients had the possibility towere be  re-admitted 1-7 times 1-7 times during the project. Casestudy summary: ”Conditions for cooperationfor a common goal”. A clear pattern with the following significant conditions emerged from the focusgroups interviews: continuity, learning, cooperation, and communication. Discussion: ASIH can be an option to facilitate the transition home for elderly patients with multiple illnesses. ASIH provides a sense of security and may prevent re-hospitalization. This model of cooperation requires clear, common goals and opportunities for feedback to enable learning contributes to measurable results.

Providing advanced health care at home rather than in a hospital creates a greater quality of life for patients and their families. It also lowers the risk of hospital-acquired infections and accelerates recovery. The overall cost of care per patient is decreased. Manual scheduling of patient visits by health care professionals (HCPs) has become a bottleneck for increased patient capacity at SABH, a ward providing advanced pediatric health care at home (“Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet” in Swedish), since many parameters need to be taken into account during scheduling. This thesis aims to increase the efficiency of SABH’s daily scheduling of personnel and resources by designing an automated scheduler that constructs a daily schedule and incorporates changes in it when needed in order to remove scheduling as a limitation for increased patient capacity. Requirements on a feasible schedule are identified in cooperation with SABH and literature is investigated about similar areas where the scheduling process has been automated. The scheduling is formulated as a computerized problem and investigated from the perspective of theoretical computer science. We show that the scheduling problem is NP-hard and can therefore not be expected to be solved optimally. The algorithm for scheduling the visits minimizes violations of time windows and travel times, and maximizes person continuity and workload balancing. The algorithm constructs an initial solution that fulfills time constraints using a greedy approach and then uses local search, simulated annealing, and tabu search to iteratively improve the solution. We present an exact rescheduling algorithm that incorporates additional visits after the original schedule has been set. The scheduling algorithm was implemented and tested on real data from SABH. Although we found the algorithm to be efficient, automatic transfer of data from the patient journal system is an imperative for the scheduler to be adopted. / Barn som får avancerad sjukvård hemma istället för på sjukhus tillfrisknar ofta snabbare och risken för vårdrelaterade infektioner minskar. Barnen och deras familjer blir mer välmående av att få vistas i sin hemmiljö. På Astrid Lingrens barnsjukhus i Stockholm erbjuds avancerad hemsjukvård av avdelningen Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet (SABH). För att schemalägga när patienterna ska besökas av sjukvårdspersonalen behöver många olika faktorer beaktas, detta sker idag helt manuellt. Den manuella schemaläggningen utgör en naturlig begränsning av SABHs patientkapacitet. Denna uppsats syftar till att effektivisera schemaläggningsprocessen hos SABH genom att föreslå en automatiserad lösning som hanterar koordinering av personal och resurser och dem förändringar som behöver göras i schemat under dagen, för att få bort schemaläggningsprocessen som ett hinder mot ökad patientkapacitet. Krav på schemaläggningen identifieras i diskussion med SABH och genom att studera litteratur kring liknande områden där schemaläggning lösts automatiserat. Vi formulerar schemaläggningen som ett datologiskt problem och analyserar det med utgångspunkt i teoretisk datalogi. Vi visar att problemet är NP-svårt och därför inte kan förväntas lösas optimalt inom rimlig tid. Vår lösning approximerar istället fram ett rimligt svar, där fokus hos algoritmen är att patienterna ska besökas de tider de behöver, personalens restider ska vara så korta som möjligt samtidigt som arbetsbördan hos personalen ska vara så lika fördelad som möjligt och patienterna ska, i den mån det är möjligt, få vård av samma personal. Med en girig algoritm konstrueras ett initialt schema som uppfyller de grundläggande kraven, detta schema förbättras med lokalsökning, simulated annealing och tabusökning. En exakt lösning framställs för uppdatering av schemat. Algoritmen för att lägga ett dagligt schema (utan uppdateringar) implementerades och testades med riktigt data från SABH. Vår algoritm visade sig vara effektiv, men för att kunna göra hela schemaläggningsprocessen effektiv behöver den integreras med journalsystemet.

The focus of this study is the professional identity of social workers in palliative care. It is based on six qualitative semi-structured interviews with social workers from six units within the same palliative service in Stockholm County. The material was processed through thematic analysis and analyzed based on concepts from role theory. The results show that the roles of the social worker and the counsellor relate to each other either by harmonizing, reinforcing one another or by being mutually exclusive. They also identify themselves with additional titles, and the construction of the professional identity is influenced by several external and internal factors. The importance of each factor differs in the individual cases, which results in identification with different roles. However, the medical context that characterizes palliative care seems to unite the social workers in a common professional identity which they feel sets them apart from other health care social workers.