Abstrakt Bakgrund: Antalet äldre ökar i samhället vilket gör att sköra äldre också blir fler. Flertalet av de patienter som söker sig till hälso- och sjukvården är äldre och sköra som behöver få tillfredställande vård i hela vårdkedjan. Sköra äldre kan vara drabbade av ofrivillig viktnedgång och balanssvårigheter vilket kan öka risken för ytterligare skörhet och försämrad hälsa. Sköra äldres vårdproblematik i kombination med vårdarbete inom ansträngda vårdorganisationer kan skapa en komplexitet för sjuksköterskorna i vårdandet av sköra äldre. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa komplexiteten av att vårda sköra äldre ur ett sjuksköterskeperspektiv på en geriatrisk vårdavdelning och inom kommunal hemsjukvård. Metod: Enskilda intervjuer användes som metod för att samla in data. Totalt deltog elva sjuksköterskor, sex sjuksköterskor från geriatrisk vårdavdelning samt fem sjuksköterskor från kommunal hemsjukvård. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Hitta balansen att hjälpa i sköra äldres och anhörigas situation, Komplexiteten av att vårda inom ett organisatoriskt ramverk samt Erfarenhet och utveckling i vården skapar möjlighet att kunna bli berikad. Analysen visar att komplexiteten består av flera olika delar tillexempel underlättande och försvårande faktorer som behöver ses utifrån ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet försvårades för sjuksköterskorna av organisatoriska faktorer så som olika system och behörigheter som hindrade informationsöverföringen samt personal-, tids och kompetensbrist. Det komplexa i vården var även att sköra äldre snabbt skiftade i mående och när anhöriga hade avvikande åsikter från sköra äldre. Underlättande av komplexiteten var när anhöriga fanns som en resurs, då teamet samverkar runt sköra äldre samt då sjuksköterskorna upplevde sig berikande av den kunskap och glädje som vården av sköra äldre tillförde. Slutsats: Komplexiteten av att vårda sköra äldre behöver synliggöras för att sjuksköterskor ska kunna få mer tid till vårdande av sköra äldre, stöd och handledning i sitt arbete, vidareutbildningar och specialistutbildningar från sin arbetsgivare. Detta är viktigt för att sköra äldre ska få en tillfredställande vård som svarar upp till deras behov, i ett samhälle som behöver vara beredd på ökade vårdbehov i framtiden. / Abstract Background: Society in general is facing an ever increasing number of older people, even resulting in a rising number of frail older people. This group of elderly is the main category of patients seeking health care and they can expect to receive satisfactory care throughout the whole professional health care organization. Frail older people may be affected by involuntary weight loss and balance difficulties, which could increase the risk for further frailty and impairment of health. Complex health issues of frail older persons in combination with stressed care organizations contribute to increased complexity in the work of nurses caring for the frail older people. Aim: The aim of this study was to illuminate the complexity of caring for frail older persons as experienced by nurses in a geriatric hospital care unit and in municipal home care. Method: Individual interviews were conducted to collect data. A total of eleven nurses participated, six from the geriatric hospital care unit and five from municipal home nursing. The data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The result is presented in three categories: Finding the balance to help the frail elderly and their families, The complexity of providing professional health care within an organizational framework and Experience and development in care enriching for professionals. What makes care for frail elderly complex was described by nurses consisting of several different aspects that needed to be viewed and approached from a holistic perspective. Nurses experienced difficulties in having a holistic perspective because of organizational factors such as different systems for authorisation. This in turn restricted information transfersas well as created shortages of time, staff and competence. The complexity of care was also connected with rapid reduction of frail older persons health and that their relatives had different opinions from the patient. What counteracted complexity was connected to relatives being a resource, a team based approach around the frail elderly and when nurses found joy in their work and were able to learn from working with frail older people. Conclusion: The complexity of caring for the frail older people needs to be acknowledged so that nurses can receive more time for care, support and supervision in their work, and further education and specialist education by their employers. This is crucial for providing frail older people with satisfactory care that meets their needs, in preparing society for the increased needs of frail older people care organisations will face in the future.