Bakgrund och problemformulering: Egenvård beskrivs som de enkla handlingar en person själv kan utföra för att lindra eller bota symptom, sjukdomar och skador. Sjuksköterskan på vårdcentral är den vanligaste källan till råd om egenvårdshandlingar i det fall patienten önskar så. Att främja hälsa i alla samhällsgrupper utgör en del av sjuksköterskans profession och styrs av flertalet lagar och riktlinjer. Sjuksköterskorna själva har beskrivit sig ha en nyckelroll i att stödja egenvård genom att skapa en personlig relation till patienten. Hur sjuksköterskan upplever denna stödjande roll vid  symptom och skador finns beskrivet i begränsat omfång. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att stötta patienter i egenvård. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie genomförd med sex sjuksköterskor. Metoden som användes för analys av insamlad data var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom sjuksköterskans upplevelse av ansvar vid stöttning av patienter i egenvård. Detta ansvar grundade sig i att följa givna riktlinjer men även ett ansvar att se hela patienten och dennes livsvärld. Glädjen som infann sig i att göra patienter nöjda samt att utvecklas i sin yrkesroll återfanns också i resultatet. Dock påträffades frustration när patienter inte lyssnade och ställde orimliga krav. Även påfrestande organisatoriska krav resulterade i frustration. Resultatet visade också sjuksköterskornas upplevda trygghet i att stötta patienter, med kunskap och mognad som grund. Diskussion: I diskussionen förs resonemang kring sjuksköterskan och patientens delade glädje, samhällets utveckling samt det professionella förhållningssättet. Svårigheter att skilja på person och profession belyses. Det funna resultatet diskuteras och styrks av tidigare forskning. Slutsats: Sjuksköterskans olika känslor påverkar den stöttning som ges samband i egenvård, men de påverkar också den egna personen. Att synliggöra dessa känslor genom reflektion är betydelsefullt.

Aim: To find out what nurses at a hospital in central Sweden are experiencing as good care and what they believe is needed to achieve good care. To examine what barriers exist and how the work environment plays into good nursing care. Method: Descriptive and exploratory qualitative design with semi-structured interviews as the data collection method. Seven nurses, all women between the ages of 25 and 52 were interviewed at a hospital in central Sweden. An interview analysis model was used to analyze the results. Result: It was found that the nurses had similar perceptions of what good care was. Important points were availability for time and staffing, good patient interaction and individual based care. Barriers that existed were lack of time, poor work environment and understaffing. Conclusions: All the informants had similar views on what good care was for them and what they felt was needed to accomplish good care, what was missing and how the work environment played a role in good care despite different work experience, age and workplaces. Further studies are needed to find out how the deficiencies can be corrected.

No description available.

<p>Eutanasi är ett omdiskuterat begrepp som diskuteras både inom media och den medicinska etiken. Det finns ett mångdimensionellt perspektiv av begreppet vilket kan påverka det etiska förhållningssättet i vården av döende patienter. Syftet med begreppsanalysen var att ur ett sjuksköterskeperspektiv tydliggöra begreppet eutanasi inom palliativ vård. Metoden var en modifierad form av begreppsanalys enligt Walker & Avants modell. Resultatet är redovisat genom en lexikal och en litterär analys, som visade skillnader mellan aktiv och passiv eutanasi. Antecedentierna för passiv eutanasi är en obotligt sjuk patient med begränsad tid kvar att leva, attributen är att livsuppehållande åtgärder avbryts eller sätts inte in. Antecedentierna för aktiv eutanasi är en patient som är hopplöst, plågsamt sjuk eller skadad person som önskar avsluta sitt liv. Attributet är en handling som dödar eller tillåter dödande av hopplöst sjuka eller skadade individer. Konsekvensen av eutanasi är att patienten dör. Sjuksköterskor i palliativ vård som kommer i kontakt med patienter som har en önskan om eutanasi, kan ha svårt att hantera situationen på ett optimalt sätt vilket kan leda till att svåra frågor kan bli obesvarade.</p>

Eutanasi är ett omdiskuterat begrepp som diskuteras både inom media och den medicinska etiken. Det finns ett mångdimensionellt perspektiv av begreppet vilket kan påverka det etiska förhållningssättet i vården av döende patienter. Syftet med begreppsanalysen var att ur ett sjuksköterskeperspektiv tydliggöra begreppet eutanasi inom palliativ vård. Metoden var en modifierad form av begreppsanalys enligt Walker & Avants modell. Resultatet är redovisat genom en lexikal och en litterär analys, som visade skillnader mellan aktiv och passiv eutanasi. Antecedentierna för passiv eutanasi är en obotligt sjuk patient med begränsad tid kvar att leva, attributen är att livsuppehållande åtgärder avbryts eller sätts inte in. Antecedentierna för aktiv eutanasi är en patient som är hopplöst, plågsamt sjuk eller skadad person som önskar avsluta sitt liv. Attributet är en handling som dödar eller tillåter dödande av hopplöst sjuka eller skadade individer. Konsekvensen av eutanasi är att patienten dör. Sjuksköterskor i palliativ vård som kommer i kontakt med patienter som har en önskan om eutanasi, kan ha svårt att hantera situationen på ett optimalt sätt vilket kan leda till att svåra frågor kan bli obesvarade.

Inom barnsjukvården världen över arbetar man idag med familjecentrerad vård. Föräldrarna ses som experter på sina barn och en viktig samarbetspartner i omvårdnaden på sjukhuset. Det är vårdpersonalens uppgift att bjuda in familjen och visa vad de kan göra då det kan vara svårt för föräldrarna att hitta sin roll i situationen. Den personal som arbetar efter vårdformen familjecentrerad vård ser de anhöriga snarare som en resurs i stället för ett hinder i vården. Examensarbetets syfte var att beskriva specialistsjuksköterskors förståelse av familjecentrerad vård på en barnintensivvårdsavdelning och hinder för att bedriva denna vård. Examensarbetet bygger på en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Åtta specialistsjuksköterskor intervjuades och därefter analyserades data med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet presenteras i två kategorier med tillhörande vardera fyra subkategorier. I resultatet framkom det bland annat att specialistsjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att bjuda in familjen i vården. Det var också viktigt att ge dem information om barnets hälsotillstånd och planering kring fortsatt vård. Om familjen vistades på sjukhuset en längre tid ansågs det angeläget att skapa rutiner för familjen så att de, fastän barnet var allvarligt sjukt, kunde skapa någon form av vardag trots rådande situation. Det framkom att det fanns vissa svårigheter för att bedriva familjecentrerad vård på avdelningen. En sak som försvårade att arbeta utifrån denna vårdform var brister i vårdmiljön på avdelningen. Det visade sig även att personalen på avdelningen saknade specifik utbildning inom familjecentrerad vård men informanterna var eniga om att detta var önskvärt. Föräldrarna inbjöds ej att delta i de dagliga ronderna. I resultatdiskussionen under rubriken föräldrars närvaro diskuteras specialistsjuksköterskans ovilja att ta med föräldrarna i ronderna. Genom att låta dem närvara ansågs det ta längre tid och ökade risken för att de skulle missförstå information som framkom då personalen använde sig av medicinska termer. Dock visar forskning på att det kan vara en god idé att låta dem delta i ronderna då det ökar delaktigheten i de beslut som tas kring omvårdnaden av deras barn.

No description available.

Bakgrund: Empowerment är något som är viktigt för att en person ska uppleva sig ha kontroll i sitt sjukdomstillstånd och finna sin behandling meningsfull. Det finns många fastslagna arbetsmetoder för att främja empowerment så som utbildning, information och goda relationer till sina vårdgivare. Det är också viktigt att se den vårdtagande personens resurser och stötta till eget ansvarstagande i sin vård. Sjuksköterskan har en viktig roll i processen att erhålla empowerment framförallt genom stöttning och att kunna ge god information. Syftet: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av hur personer inom palliativ omvårdnad erhåller empowerment. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design. Nio kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskan anser att det är viktigt att uppmuntra till delaktighet vid beslut, bevara värdigheten, främja till en känsla av kontroll och vikten av att uppfylla den vårdtagande personens önskningar. Genomförs de här delarna i arbetet inom den palliativa omvårdnaden anses det att det finns goda förutsättningar för att empowerment erhålls.

Introduktion/Bakgrund: Språk är ett kommunikationsmedel. För att människor ska kunna kommunicera med varandra använder de ett gemensamt språk. Vilket har betydelse för omvårdnaden. När det uppstår språkbarriärer mellan sjuksköterska och patient kan detta ge en försämring av vårdkvaliteten samt ha negativ påverkan på patientsäkerheten. Syfte: syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser av språkbarriärer inom vården mellan sjuksköterska och patient vid olika modersmål. Metod: Litteraturstudien baseras på 11 artiklar från två databaser CINHAL och PubMed, studien gjorde systematisk och artiklarna analyserades och granskades enligt Polit och Beck nio steg. Resultat sammanställdes utifrån skillnader och likheter av upplevelser för både sjuksköterskan och patienten. Resultat: I resultaten framkom två huvudkategorier en huvudkategori var sjuksköterskans upplevelse upplevelsen av språkbarriärer hos sjuksköterskan med två subkategorier upplevelsen av rädsla och oro samt känslan av otillräcklighet, och den andra huvudkategorin var patientens upplevelse patientens upplevelse av språkbarriärer med tre subkategorier upplevelsen av rädsla och oro, känslan av osäkerhet och frustration samt språkbarriärer som en orsak till social isolering. Slutsats: Resultaten av litteraturstudie visade att både sjuksköterskor och patienter hade liknande upplevelse av språkbarriärer samt språkbarriärer upplevdes som en utmaning för både parter.

Bakgrund: Otillräcklig information, att inte bli uppmärksammad, lyssnad på, samt att inte bli sedd som en individ med individuella behov, har visats leda till osäkerhet i interaktionen mellan vårdare och patient samt missnöje med vården. Det är en fördel för sjuksköterskan att ha självkännedom för att kunna skapa ett bekräftande möte. Bekräftelse i “Jag-Du-mötet” anses vara grunden för allt mänskligt liv. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av att bekräfta identiteten hos inneliggande patienter på sjukhus, utifrån ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Metod: En allmän litteraturstudie som baserades på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som utgjorde grunden för resultatet. Resultat: Det grupperades i två huvudkategorier: “Vad händer när bekräftelse ges”, “Vad händer när bekräftelse inte ges”. Studiens resultat visade både på hur bekräftelse påverkade sjuksköterskornas omvårdnad kring patienterna och hur bekräftelse påverkade patienterna som individer. Slutsats: Resultatet visade att bekräftelse ges i större utsträckning än förväntat. I studien framkom att om inneliggande patienter på sjukhus blir bekräftade, kan vårdkvalitén öka genom att patient och sjuksköterska strävar mot samma mål i omvårdnaden.