Bakgrund: Skadlig alkoholkonsumtion är en av de fem största riskfaktorerna till för tidig död. En viktig del vid behandling av alkoholrelaterade problem är motivationen. Sjuksköterskan kan påverka motivationen och förväntas identifiera och ingripa med målet att skapa ett förändrat beteende hos patienten. Syfte: Belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning till omvårdnadsarbetet att motivera patienter med skadlig alkoholkonsumtion till förändrade alkoholvanor. Metod: Denna uppsats är en litteraturöversikt där 17 vetenskapliga artiklar från tre olika databaser inkluderades. Dessa artiklar lästes, granskades, sorterades in i huvud- och underkategorier som sedan sammanställdes i resultatdelen. Resultat: Resultatet presenterades under en huvudkategori; sjuksköterskans syn på faktorer som påverkar omvårdnadsarbetet och fyra underkategorier; Identifiering av alkoholproblem, att ingripa och ge intervention, erfarenheter och upplevelser, kunskap och utbildning. Diskussion: Det förekom negativa attityder hos sjuksköterskan, men de hade en betydelsefull roll i att hjälpa patienter med alkoholrelaterade problem. Brist på kunskap och osäkerhet skapade ett behov av utbildning. Slutsats: Även om sjuksköterskan såg ett ansvar att hjälpa dessa patienter så förekom det osäkerhet som tyder på ett behov av mer utbildning och kunskaper för att stärka sin kompetens för att ingripa och identifiera patienter med alkoholrelaterade problem.

No description available.

Bakgrund: Varje år suiciderar över 800 000 människor världen över. I Sverige genomförs årligen 100 000 suicidförsök som leder till att 1200 människor avlider. Ordet suicid väcker starka känslor vilket kan leda till negativ attityd till patientgruppen. Trots utbildning inom psykiatri förekommer brister i bemötandet. När sjuksköterskor har en negativ attityd mot suicidala patienter påverkas den mellanmänskliga relationen. Inom hälso- och sjukvården förkommer suicidala patienter och sjuksköterskor förväntas att kunna vårda och bemöta dessa. Dock blir det svårt när erfarenhet saknas och sjuksköterskeutbildningen ger otillräckliga kunskaper kring bemötande. Detta kan leda till att sjuksköterskor missar både verbala och icke verbala varningstecken. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande gentemot patienter vid suicidförsök. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats. Tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ forskning inkluderades i arbetet. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att erfarenhet och kunskap saknades vilket kunde leda till negativa attityder som påverkade bemötandet. Sjuksköterskornas stressfyllda arbetsmiljö påverkade omvårdnaden. Resultatet presenteras som ett tema: Betydelsen av sjuksköterskans kompetens och fyra kategorier: Utbildning, Erfarenhet, Förhållningssätt och Arbetsmiljö. Slutsats: För att sjusköterskor ska kunna skapa en mellanmänsklig relation till suicidala patienter behövs regelbunden utbildning vilket kan minska negativa attityder till patientgruppen.

Bakgrund Smärta är den vanligaste anledningen till att människor söker vård. Otillräcklig smärtlindring kan resultera i såväl fysiologiska som psykosociala konsekvenser. Underbehandlad smärta är ett vanligt problem i vården och kan leda till lidande för individen. Patienternas förväntningar på vården skiljer sig från resultatet de upplever av behandling och omvårdnad. Syfte Att belysa faktorer som sjuksköterskan beskriver som hinder vid smärthantering hos patienter inom somatisk akutsjukvård. Metod En litteraturöversikt som inkluderade 19 vetenskapliga artiklar från 11 olika länder. I arbetet inkluderades 10 kvalitativa artiklar, sju enkätundersökningar och två artiklar som använt sig av mixad metod. Samtliga artiklar var peer reviewed och skrivna på engelska. Artiklarna analyserades med tematisk analys. Resultat De hinder som beskrevs delades upp i 4 huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Dessa var: Hur faktorer i organisationen påverkar smärthanteringen (Tid och resurser, Arbetsbelastning, Riktlinjer och rutiner), Teamarbetets inverkan på omvårdnadshandlingar vid smärta (Hierarki och relationen mellan läkaren och sjuksköterskan, Relationen mellan sjuksköterskorna), Attityd och kunskap (Misstro till patienten, Kunskapsbrist) och Patienter och anhörigas inverkan på smärthanteringen (Språk och kultur, Ovilja att rapportera smärta och ta emot analgetika, Orimliga förväntningar på vården). Slutsats Resultatet visade att vissa av de hinder som återfanns är kopplade till faktorer som skulle kunna lösas på ett organisatoriskt plan. Resterande hinder skulle kunna lösas med mer utbildning, både till sjuksköterskor, patienter och närstående, samt större satsningar på ett effektivare teamarbete. Vi såg ett behov av bättre metoder för att kommunicera med icke-svensktalande patienter, exempelvis genom information på fler språk än svenska och engelska.

Abstrakt Bakgrund: Tvångsåtgärder, som avskiljning och fastspänning, har under lång tid varit en del av den psykiatriska vården. Dessa åtgärder är underlag för etisk kontrovers i relation till både autonomiprincipen och pliktetiken. Grundutbildade sjuksköterskor utgör en stor del av den psykiatriska vården samtidigt som de enligt tidigare studier upplever sin kunskap inom psykiatri som otillräcklig.   Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors perspektiv på avskiljning och fastspänning av patienter inom den psykiatriska heldygnsvården.   Metod: En litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar.   Resultat: Resultatet sammanställdes under tre kategorier: Inte alltid rättfärdigat att använda tvång, Uppfattningar kring användandet av tvång samt Utbildning, erfarenhet och tvångsåtgärder. Det framkom i resultatet dessa åtgärder ansågs berättigade i situationer där patienter var våldsamma eller aggressiva, samtidigt som de upplevdes vara oförenliga med principerna för personcentrerad vård. Tillika påpekades en brist på alternativa åtgärder, samt att utbildning inom området var otillräcklig för både nya och erfarna sjuksköterskor.   Slutsatser: Dessa åtgärder medför en etisk problematik, både i relation till autonomiprincipen och pliktetiken. Denna etiska problematik blir mer framträdande till följd av den upplevda bristen på kunskap och utbildning. Även i mötet med patienter som tvångsvårdas enligt LPT har sjuksköterskor ett ansvar i att bevara patientens autonomi.

Bakgrund: Patienten är i centrum vid personcentrerad vård. Vården sker i partnerskap med patient och anhöriga, utgår från patientberättelsen och genomsyras av en öppenhet för varandras kunskap. Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser och kan leda till en fördjupad samverkan mellan patient och sjuksköterska, ge en förbättrad hälsa och ökad patientnöjdhet. Både patienter och anhöriga upplever dock att personcentrerad vård inte alltid ges konsekvent utan enbart när det finns tid för det. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård och dess utmaningar inom slutenvård. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans. Resultat: Två teman med fem subteman framkom. Första temat var Att arbeta i relation med patienten med två subteman: Att arbeta för patientens delaktighet och Att ta tillvara på patientens egna förmågor och resurser. Andra temat var Att möta utmaningar med tre subteman: Att inte ha samsyn, Att inte ha förutsättningar och Att inte ha kompetens. Slutsatser: Sjuksköterskornas erfarenheter var att det krävdes kunskap, engagemang och rätt förutsättningar hos både individ och organisation för att vårda personcentrerat.

Kommunikation och informationsöverföring sker på många plan inom hälso- och sjukvården och sjuksköterskor står för en stor del av den kommunikation som sker runt patientens vård. Välfungerande kommunikation mellan såväl personal som mellan patient och personal är av vikt för en säker vård. Överrapporteringar innebär för sjuksköterskor ett överlämnade av omvårdnadsansvar och är viktiga för kontinuitet i patientens vård. De kan ske på olika vis och ett exempel är bedsiderapportering där patienten är närvarande och görs delaktig i rapporten. Bristande kommunikation vid överrapporteringar är bland de vanligaste orsakerna till vårdskador. Akutsjukvården innebär ofta korta vårdmöten och mycket informationsöverföring vilket ställer höga krav på akutsjuksköterskan vars arbetssätt ska präglas av de sex kärnkompetenserna. Syftet var att beskriva fördelar och hinder gällande överrapportering bedside inom akutsjukvård utifrån ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Litteraturöversikt valdes som metod för det aktuella arbetet vilket baseras på 16 vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Två huvudkategorier i form av patientperspektiv samt sjuksköterskeperspektiv framkom i resultatet. Till dessa kunde sedan underkategorier kopplas. Både patienter och sjuksköterskor identifierade positiva aspekter gällande bedsiderapportering, exempelvis gällande patienters delaktighet i vården, patientsäkerhet och förbättrad vårdkvalité. Även hinder poängterades, till exempel gällande arbetsmiljö och tidsåtgång samt sekretess och rapport av känslig information och sjuksköterskorna tycktes se fler hinder än patienterna. Det var vanligt att behov av en modifiering av modellen beskrevs vilken möjliggjorde att viss del av rapporten inte skedde hos patienten. Slutsatsen var att bedsiderapportering innebär fördelar för både patienter och sjuksköterskor och skulle kunna bidra till en mer personcentrerad vård inom akutsjukvården. Även patientsäkerhetsperspektiv identifierades som en fördel med rapporteringsmodellen. Dock beskrevs även vissa hinder och sjuksköterskor tycktes uppleva mer hinder än vad patienter gjorde. En modifierad version av modellen beroende på förutsättningar tycktes i många fall nödvändig.

BakgrundSepsis är ett sjukdomstillstånd med hög mortalitet som drabbar miljontals människor varje år. Sjuksköterskan har i sitt patientnära arbete en betydande roll i upptäckten och omvårdnaden av sepsis. Tidigare forskning visar på svårigheter att identifiera sepsis i tid och vilken betydelse tidiga åtgärder har för patienters chanser till överlevnad. Därför har sjuksköterskans en stor utmaning i omvårdnaden av patienter med sepsis. SyfteStudiens syfte var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden vid sepsis hos vuxna patienter. MetodArbetet är en litteraturöversikt med 10 vetenskapliga originalartiklar, varav 4 var kvalitativa, 5 kvantitativa och 1 mixad metod. Sökbaserna som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.  ResultatTre teman identifierades: Organisation och resurser, Kommunikation och Värdet av erfarenhet och kunskap. SlutsatsUtbildning i omhändertagandet av sepsis ge mer kunskap som behöver kontinuerlig fördjupning i praktiken. Kommunikationen inom vården behöver förbättras, samt underlättas med användningen av standardiserade kommunikationsverktyg. Stress är ett hinder för effektiv kommunikation i vården. Sjuksköterskan behöver ha en trygghet i sig själv samt mer stöd från organisationen och resurser för att kunna ge en säkrare vård med bibehållet engagemang och medlidande för patienterna.

Background: Previous research shows that patients with psychotic disorders experience increased vulnerability, powerlessness, and fear as they experience feelings of losing a part of themselves during a psychotic episode. Insufficient knowledge within psychiatric inpatient care is seen by nurses as a hindrance in being able to treat patients with psychotic disorders. Aim: To describe nurses’ experience of meeting patients with psychotic disorders in psychiatric inpatient care. Method: Twelve semi-structured interviews were conducted, the participants consisted of ten nurses specialized in psychiatric care and two general nurses. The interviews were analyzed based on qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Nurses experience the importance of understanding the meaning of the relationship and looking after the use of contact personnel which clarified in the category to put the relationship first. Nurses need to create an understanding of the patient and where they are in their situation to minimize the risk of coercive measures being used which is made visible in the category to understand the unique patient. Nurses emphasize that patients remember what happened during care despite ongoing psychosis and how they remember the methods chosen to use for a long time to come which is made visible in the category to have an understanding of the patient’s increased vulnerability. Conclusion: Letting patients be the focus can benefit care in the long run, by creating a safe relationship where the interpersonal relationship can be at the center of the care. This is by creating a safe relationship with an increased understanding of patients where the interpersonal relationship can be at the center of care.

No description available.