Bakgrund: Missbruk innebär ett missanpassat bruk av alkohol och droger. Sverige har både preventiva åtgärder mot missbruk och åtgärder under ett aktuellt missbruk. Personer med missbruk är en stigmatiserad grupp där mer kunskap om denna grupp bör fås. Syfte: Syftet med studien är att undersöka allmänsjuksköterskans attityder och erfarenheter samband med vård av personer med missbruksproblematik. Metod: Litteraturstudien grundar sig i en kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Evans deskriptiva metod (2002). Resultat: Tre teman och sex underteman framkom efter analys och presenterade resultatet. Psykiska påfrestningar för sjuksköterskan, negativa känslor och upplevelser som påverkar sjuksköterskan, upplevelse av högre arbetsbelastning på grund av komplex vårdsituation. Fördomsfyllda attityders inverkan på vårdandet, attityder som skapar barriärer för vårdandet, att misstro patienten men ändå vilja arbeta ur ett holistiskt synsätt. Hinder eller stöd för vården av personer med missbruksproblematik, sjuksköterskans syn på missbrukare beror på sammanhanget och betydelsen för adekvat utbildning inom området samt fortbildning.   Slutsatser: Att vårda en person med missbruksproblematik är komplext och psykisk påfrestande för sjuksköterskan. På grund av rädsla och andra faktorer kan inte sjuksköterskan ge den vård hen hade velat ge.

Abstrakt Bakgrund: Antalet äldre ökar i samhället vilket gör att sköra äldre också blir fler. Flertalet av de patienter som söker sig till hälso- och sjukvården är äldre och sköra som behöver få tillfredställande vård i hela vårdkedjan. Sköra äldre kan vara drabbade av ofrivillig viktnedgång och balanssvårigheter vilket kan öka risken för ytterligare skörhet och försämrad hälsa. Sköra äldres vårdproblematik i kombination med vårdarbete inom ansträngda vårdorganisationer kan skapa en komplexitet för sjuksköterskorna i vårdandet av sköra äldre. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa komplexiteten av att vårda sköra äldre ur ett sjuksköterskeperspektiv på en geriatrisk vårdavdelning och inom kommunal hemsjukvård. Metod: Enskilda intervjuer användes som metod för att samla in data. Totalt deltog elva sjuksköterskor, sex sjuksköterskor från geriatrisk vårdavdelning samt fem sjuksköterskor från kommunal hemsjukvård. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Hitta balansen att hjälpa i sköra äldres och anhörigas situation, Komplexiteten av att vårda inom ett organisatoriskt ramverk samt Erfarenhet och utveckling i vården skapar möjlighet att kunna bli berikad. Analysen visar att komplexiteten består av flera olika delar tillexempel underlättande och försvårande faktorer som behöver ses utifrån ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet försvårades för sjuksköterskorna av organisatoriska faktorer så som olika system och behörigheter som hindrade informationsöverföringen samt personal-, tids och kompetensbrist. Det komplexa i vården var även att sköra äldre snabbt skiftade i mående och när anhöriga hade avvikande åsikter från sköra äldre. Underlättande av komplexiteten var när anhöriga fanns som en resurs, då teamet samverkar runt sköra äldre samt då sjuksköterskorna upplevde sig berikande av den kunskap och glädje som vården av sköra äldre tillförde. Slutsats: Komplexiteten av att vårda sköra äldre behöver synliggöras för att sjuksköterskor ska kunna få mer tid till vårdande av sköra äldre, stöd och handledning i sitt arbete, vidareutbildningar och specialistutbildningar från sin arbetsgivare. Detta är viktigt för att sköra äldre ska få en tillfredställande vård som svarar upp till deras behov, i ett samhälle som behöver vara beredd på ökade vårdbehov i framtiden. / Abstract Background: Society in general is facing an ever increasing number of older people, even resulting in a rising number of frail older people. This group of elderly is the main category of patients seeking health care and they can expect to receive satisfactory care throughout the whole professional health care organization. Frail older people may be affected by involuntary weight loss and balance difficulties, which could increase the risk for further frailty and impairment of health. Complex health issues of frail older persons in combination with stressed care organizations contribute to increased complexity in the work of nurses caring for the frail older people. Aim: The aim of this study was to illuminate the complexity of caring for frail older persons as experienced by nurses in a geriatric hospital care unit and in municipal home care. Method: Individual interviews were conducted to collect data. A total of eleven nurses participated, six from the geriatric hospital care unit and five from municipal home nursing. The data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The result is presented in three categories: Finding the balance to help the frail elderly and their families, The complexity of providing professional health care within an organizational framework and Experience and development in care enriching for professionals. What makes care for frail elderly complex was described by nurses consisting of several different aspects that needed to be viewed and approached from a holistic perspective. Nurses experienced difficulties in having a holistic perspective because of organizational factors such as different systems for authorisation. This in turn restricted information transfersas well as created shortages of time, staff and competence. The complexity of care was also connected with rapid reduction of frail older persons health and that their relatives had different opinions from the patient. What counteracted complexity was connected to relatives being a resource, a team based approach around the frail elderly and when nurses found joy in their work and were able to learn from working with frail older people. Conclusion: The complexity of caring for the frail older people needs to be acknowledged so that nurses can receive more time for care, support and supervision in their work, and further education and specialist education by their employers. This is crucial for providing frail older people with satisfactory care that meets their needs, in preparing society for the increased needs of frail older people care organisations will face in the future.

Bakgrund: Palliativ vård är uppdelad i en tidig och en sen fas inriktade på att lindra lidande och främja livskvalitet. Enligt lagar och styrdokument ska sjuksköterskor vårda patienter och deras närstående personcentrerat. Patienterna som vårdas i livets slut värdesätter att få vara delaktiga i vårdandet. Patienterna och deras närstående upplever att vårdandet i livets slut inte alltid tillgodoser deras behov. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdande av patienter i livets slut. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes. Tretton artiklar analyserades. Resultat: Efter analys framkom tre teman: Att utgå från patienters behov, att känna sig begränsad i vårdandet och att bli personligt påverkad. Här beskrivs sjuksköterskans upplevelser med sju subteman: Att ge individanpassad vård, att kommunicera med patienter och närstående, att arbeta i team kring och med patienten, att uppleva tidsbrist, att sakna förutsättningar för vårdandet, att bli känslomässigt påverkad av vårdandet och att omvärdera sin egen existens. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde den palliativa vården som individuellt anpassad till patienterna och deras närstående. De upplevde att vårdandet ibland som bristfälligt då resurser och förutsättningar saknades. Vidare upplevdes dokumentationen kring patienter i livets slut som bristfällig. Sjuksköterskorna upplevde att de blev känslomässigt påverkade av vårdandet och omvärderade sin egna existens. / Background: Palliative care is divided into two stages. An early stage and a late stage focusing on alleviating suffering and promoting quality of life. Laws and control documents states that nurses are to care for patients and their relatives in a person centered manor. Patients receiving end of life care value being included in their caring process. Patients and their relatives does not always get their needs met. Aim: To describe nurses experiences of providing end of life care. Method: A qualitative literature study with a describing synthesis. Thirteen articles were analyzed. Findings: The analysis produced three themes: To provide care based on patients needs, to feel limited in the providing of care and personal impact. These themes describe the nurses experiences in seven subthemes: Providing individualized care, communicating with patients and their relatives, teamwork around and together with the patient, experiencing a lack of time, lacking prerequisites for providing care, becoming emotionally affected by the caring process and reevaluating the own existence. Conclusion: Nurses saw the palliative care as individualized to the patients and their relatives. Due to a lack of resources and bad conditions they thought caring to be insufficient. Nurses also found documentation of the end of life caring process to be inadequate. They were emotionally affected by the caring due to which, they also reevaluated their own lives.

Bakgrund: Patienter i behov av palliativ vård och deras anhöriga kan uppleva välbefinnande och lindrat lidande genom visad empati samt tydlig kommunikation från sjuksköterskor. Utan stöd från sjuksköterskor riskerar patienter och anhöriga i stället få uppleva dåligt omhändertagande och onödigt lidande kan uppstå. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård.Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans har använts för att analysera 13 kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna kunde uppleva både hinder samt möjliggörande faktorer för god palliativ vård. Hinder som beskrevs var bristfällig kommunikation, otillräcklig kunskap samt emotionella utmaningar som på olika sätt skapade svårigheter i att uppnå patientsäker vård och lindra lidandet. En god vårdrelation beskrevs vara en förutsättning för att kunna tillfredsställa patienters och anhörigas behov samtidigt som mötet kunde upplevas meningsfullt för sjuksköterskorna. Slutsats: Palliativ vård kan upplevas både meningsfullt och utmanande för sjuksköterskor då de balanserar en professionell yrkesroll med att vara känslomässigt involverad och medmänsklig i mötet med patienter och anhöriga. För att sjuksköterskan ska kunna uppleva trygghet i vårdandet samt bibehålla en professionell yrkesroll krävs stöd inom teamet samt adekvat utbildning. / Background: Patients in need of palliative care and their relatives can experience well- being and relieved suffering through shown empathy and clear communication from nurses. Without support from nurses patients and relatives can experience poor care and unnecessary suffering. Aim: To describe nurses ́ experiences of palliative care.Method: A systematic literature study with a describing synthesis by Evans has been used to analyze 13 qualitive articles. Results: The results showed that nurses could experience both barriers and enabling factors for a good palliative care. Barriers could be insufficient communication, insufficient knowledge and emotional challenges that in different ways created difficulties to achieve safe patient care and decreased suffering. A good caring relationship could satisfy patients and relatives’ needs, at the same time as the meeting could be experienced as meaningful for the nurses. Conclusion: Palliative care can be experienced as both meaningful and challenging for nurses as they balance professionality with being emotionally involved and humane in the meeting with patients and relatives. Support within the team and adequate education are required for nurses to be able to experience safe care and maintain a professional role.

No description available.

Background: Person-centred care is a care model that favors the whole person to be seen, not only the disease. Caring person-centred means giving time and listening the patient about their health problems. This promotes the patients’ involvement in their care and that the care is based on the patients’ story. Patients and relatives experience that receiving insufficient time and information about the patient’s state of health makes person-centred care downgraded. Aim: To describe nurses' experiences of providing person-centred care. Method: Qualitative literature study with descriptive synthesis where eleven caring science articles used for result analysis. Results: Nurses experienced that the relationship with patients and the right conditions for person-centred care were basics for caring person-centred. Seeing the person behind the patient and motivating patients’ participation enabled a person-centred approach. Collaborating with colleagues, devoting more time to patients and personal conditions were both an opportunity and an obstacle to provide a person-centred caring. Conclusion: Seeing the person behind the patient and making patients involved is central in caring person-centred. It also requires the right conditions such as extra time, knowledge and functional cooperation for providing appropriate person-centred care. / Bakgrund: Personcentrerad vård är en vård som möjliggör att hela personen ses, inte bara sjukdomen. Att vårda personcentrerat innebär att ge tid till och lyssna på patienter om sitt hälsoproblem. Detta leder till patientdelaktighet och till att vården utgår från patientensberättelsen. Patienter och anhöriga upplever att de inte får tillräcklig med tid och information om patientens hälsotillstånd, vilket gör att personcentrerad vård kan bli nedprioriterad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge personcentrerad vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes där elva vårdvetenskapliga artiklar användes till resultatanalys. Resultat: Sjuksköterskor erfor att relationen till patienter och rätt förutsättningar för personcentrerad vård var grunden till att kunna ge personcentrerad vård. Att se personen bakom patienten och motivera patientdeltagande i sin egen vård möjliggjorde personcentrerat arbetssätt. Att samarbeta med kollegor, ägna mer tid till patienter och personliga förutsättningar var både möjlighet och hinder för att vårda utifrån personcentrerat arbetssätt. Slutsats: Att se personen bakom patienten och göra patienter delaktiga i sin vård är centralt för att kunna vårda personcentrerat. Det krävs även rätt förutsättningar så som mer tid, kunskap och fungerande samarbete för att kunna ge adekvat personcentrerad vård.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt problem och det är fler kvinnor än män som drabbas, framför allt av våld från en partner. Det medför konsekvenser för deras välbefinnande. Det finns ett ökat behov av sjuksköterskor att vårda offer, som erfarit fysiskt och psykiskt våld. Den svenska hälso- och sjukvården har en skyldighet att stödja och vårda personer utsatta för våld i nära relation. Detta innebär således att sjuksköterskor har som ansvar att identifiera personer som fallit offer för våld i partnerskap. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i vårdmöten med kvinnor utsatta för våld av sin partner. Metod: Det utfördes en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl och PubMed användes för att identifiera studier som var peer-reviewed. Följande granskades titlar och abstrakt varav tolv studier kvalitetsgranskades. Därefter analyserades tolv studier med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudien presenterar tre huvudkategorier med medföljande underkategorier. De tre huvudkategorierna benämns: Känslor kring medmänniskan, Att vara beroende av arbetsvillkor och Utmaning i att etablera tillit. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde varierande känslor i möten med kvinnor utsatta för våld av sin partner. Det råder även kunskapsluckor kring omvårdnad för kvinnor utsatta för våld i nära relation. / Background: Domestic violence is a rising global public health problem and more women than men are affected, especially by violence from a partner. This affects their well-being. There is an increased need for nurses to frequently care for the victims that experience physical and psychological violence. Swedish healthcare has an obligation to support and help people exposed to domestic violence. This also implies that nurses have a responsibility to identify people who are victims of domestic violence. Aim: The aim with this literature review was to describe nurses experiences in care meetings with women exposed to violence by their partner. Method: A literature review with a qualitative approach was performed. The databases Cinahl and PubMed were used to identify peer-reviewed studies. Following title and abstract review 12 studies were subjected to quality assessment. Twelve studies were then analyzed with an inductive content analysis. Result: The literature review presents three main categories with accompanying under categories. The three main categories are: Feelings towards the fellow human, To be dependent on work conditions and Challenge in establishing trust. Conclusion: Nurses experienced varying feelings while meeting with women exposed to violence by their partner. There are also knowledge gaps around nursing care for women exposed to domestic violence.

Bakgrund: Akutmottagningen är en hektisk miljö med ett högt inflöde av patienter. Korta möten mellan sjuksköterska och patient är vanligt och beslut kan behöva fattas snabbt. Det är viktigt att kommunikationen och patientens delaktighet har en central roll i omvårdnaden. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation och delaktighet på akutmottagningen. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med nio sjuksköterskor, både digitalt och i person. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två teman med tre underteman vardera. Teman som framkommer är Kommunikationen skapar möjlighet för patienters delaktighet och Kommunikation och delaktighet försvåras av faktorer. Resultatet visar att bland annat tidsbrist, låg bemanning och språkbarriärer är vanligt förekommande och är faktorer som påverkar kommunikationen och delaktigheten på akutmottagningar. Sjuksköterskor har dock flera olika strategier när de kommunicerar med patienten. Konklusion: Kommunikationen är en viktig aspekt när patientdelaktighet ska möjliggöras. Kommunikation skapar många möjligheter, dock finns ett flertal hinder som försvårar kommunikationen och informationsutbytet på akutmottagningen. Genom att sjuksköterskan är närvarande och ärlig i kommunikationen kan det främja patientdelaktigheten och minska känslor som otrygghet och frustration. / Background: The emergency department is a hectic environment with high patient flows. Short encounters between nurse and patient are common and decisions may need to be made quickly. It’s important that communication and patient participation have a central part of nursing. Aim: The aim was to illustrate nurses’ experiences of communication and participation at the emergency department. Method: The chosen method was a qualitative interview study with an inductive approach. Interviews were conducted with nine nurses, both digitally and in person. Data was analyzed based on qualitative content analysis. Findings: The results are presented in two themes with three sub-themes each. The themes are Communication creates opportunities for patient participation and Communication and participation is hampered by factors. The results show that time constraints, low staffing and language barriers are common and are factors that affect communication and participation in emergency departments. However, nurses have different strategies when communicating with the patient. Conclusion: Communication is an important aspect of enabling patient participation. Communication creates opportunities but there are obstacles that make it difficult to communicate and exchange information in the emergency department. A nurse’s presence and honest communication can promote patient participation and reduce feelings of security and frustration.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett vanligt tillstånd som förekommer på grund av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan av vården och samhället upplevas svårt att hantera vilket medför ett sämre bemötande gentemot patienten. Därför är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap och förståelse om psykisk ohälsa för att kunna förbättra patientens mående och minimera risken för försämring. Syfte: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på sex kvalitativa artiklar samt fyra kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet består av åtta teman: sjuksköterskors attityder, en stigmatiserad kultur, utmaningar i vården, personalbrist och hög arbetsbelastning, prevention av självskada, överväldigande känslor, personcentrerad omvårdnad och sjuksköterskans förhållningssätt. Resultatet visar att negativa attityder hos sjuksköterskor ger en försämrad påverkan på patientens vård. Konklusion: Vikten av att implementera kunskap om självskadebeteende och psykisk ohälsa kan förändra attityderna hos sjuksköterskorna. Med ökad kunskap om självskadebeteende och psykisk ohälsa ökar förståelsen för patienten. Detta i sin tur leder till bättre vård för patienten och till en bättre arbetsrelaterad hälsa för sjuksköterska / Background: Self-destructive behavior is a common condition which occurs due to mental illness. Mental illness can be perceived as difficult by society and in care to manage which leads to poorer treatment towards the patient. It is therefore important that nurses have knowledge and understanding about mental illness to be able to improve the patient’s well-being and minimize the risk of deterioration. Aim: Nurses’ experiences of caring for patients with self-injurious behavior. Method: General literature review based on six qualitative articles and four quantitative articles. Findings: The result consists of eight themes; nurses’ attitudes, a stigmatized culture, challenges in healthcare, staff shortage and high workload, prevention of self-harm, overwhelming emotions, good care, and seeing the patient as a whole person. The result shows that negative attitudes among nurses have a worsening effect on the patient’s care. Conclusion: The importance of implementing knowledge about self-destructive behavior and mental illness can change the attitudes among the nurses. With increased knowledge about self-destructive behavior and mental illness increases understanding of the patient. This in turn leads to better care for the patient and to a better work-related health for the nurse.

Bakgrund: Personcentrerad vård är ett relativt nytt begrepp inom omvårdnad och tillhör sjuksköterskans kärnkompetenser. Att vårda personcentrerat innebär att sjuksköterskan vårdar med ett helhetsperspektiv och ser hela människan; personen bakom patienten. Människans unika historia kan då komma till uttryck genom patientberättelsen. Patienterna upplever många gånger att sjuksköterskorna inte har tid att lyssna och samtala, vilket är grundförutsättning för att kunna vårda personcentrerat. Syfte:Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med deskriptiv syntes. Resultat: Resultatet genererade två teman och fyra subteman. Det första temat är Att sträva efter bättre förhållningssätt i mötet med tillhörande subteman; Egenskaper som är av värde för att förstå patientenoch Vikten av att ge mer tid till patienten.Det andra temat är Att ha en ömsesidig relation till patientenmed tillhörande subteman; Att se personen bakom patientenoch Att göra patienten delaktig. Slutsats: För att kunna vårda personcentrerat och se personen bakom patienten ansåg sjuksköterskorna att det krävdes en viss självkännedom. Att kunna ge av sin tid och vara genuint närvarande och lyssna till varje patient var betydelsefullt för att öka tryggheten och delaktigheten hos patienten. / Background:Person-centered care is a relatively new concept and is one of the core competencies for nurses. Person-centered caring means having a holistic perspective and see the person behind the patient which can generate the patients' unique history. The patients often find that the nurses do not have the time to listen and talk, which is essential to be able to provide a person-centered care. Aim:To describe nurses' experiences of providing care according to person-centered approach. Method:A qualitative literature study with descriptive approach. Results:The result generated two themes and four sub-themes. The first theme: To strive for better attitudes in the meetingcontains two subthemes; Qualities that are of value to understand the patientand The importance of giving more time to the patient.The second theme:Having a mutual relationship with the patientcontains two sub-themes; Seeing the person behind the patientand Making the patient involved. Conclusion:To be able to provide care according to person-centered approach and see the person behind the patient, the nurses considered that a certain amount of self-knowledge was required. Being able to give their time and be genuinely present and listen to each patient was important in order to increase the safety and participation of the patient.