Gymnasieskolans fem introduktionsprogram startade 2011 och ersatte det Individuella programmet. Introduktionsprogrammen erbjuds de elever som saknar formell behörighet att söka nationellt program på gymnasiet. Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad lärare på Introduktionsprogrammet anser att de behöver för kompetens. Undersökningen har skett med hjälp av sju djupintervjuer med lärare som representerar såväl kärn- som karaktärsämnen på Introduktionsprogrammet. Studiens resultat, analyserat med hjälp av Per- Eric Ellströms (1992) modell för kompetens, visar att informanterna framhäver kognitiv kompetens, såsom ämneskunskaper, för att möta de olika förkunskaper som eleverna har i respektive ämne. Andra delar av kompetensbegreppet som har en framträdande roll genom intervjuerna är affektiva- och sociala kompetensfaktorer. Att bidra med kunskap om lärarnas upplevda behov av kompetens kan ge en specialpedagogisk inblick i behovet av fortbildning, utbildning och av handledning av lärarna på Introduktionsprogrammet. Dessutom kan studier av lärares upplevelser på Introduktionsprogrammet, ge en ökad förståelse för dessa elevers behov av särskilt stöd.

Paper one is a systematic literature review of qualitative studies examining psychosis in women using a metasynthesis approach. The review involved three stages: a systematic search of qualitative studies reporting the experiences of women with psychosis, critical appraisal of these studies, and the metasynthesis. Thirteen studies met the inclusion criteria, yielding data from 220 women in total. The synthesis of the studies demonstrated three overarching themes: (a) women's beliefs about their illness, (b) perceived consequences of illness, and (c) strategies to cope with illness. Important barriers to strategy use were identified and recommendations made for addressing them. In the second paper grounded theory methodology was used to explore recovery in women who had experienced psychosis following childbirth. Semi-structured interviews were conducted with 12 participants and data were analysed using grounded theory methodology. A theory of four superordinate themes was developed from the data, including: (a) the process of recovery; (b) evolving an understanding; (c) strategies for recovery; and (d) sociocultual context. It was concluded that women experienced a complex process of recovery which was ongoing. The role of other people, including professionals in the recovery process was central. Recommendations were made for professionals to assess women's position in terms of their recovery in order to offer timely, appropriate interventions. The final paper is a critical reflection of the work reported in the previous two papers. I reflected upon how my previous experiences influenced my decision to undertake this research and other aspects of the research process. I explored the rationale for my choice of research methodology and discussed the debates which exist around the use of these methods. Finally, my personal reflections upon the entire research process are included.

The purpose of this study was to understand school counselors´ and teachers´ perspectives on the prevention of bullying in relation to social capital. The study was based on a qualitative process with semi-structured interviews from three teachers and three school counselors from three different schools. The main question was to find out teachers and school counselors perspectives of bullying in relation to social capital. The analysis was based on a theory that focuses on social capital, where trust and confidence as well as universal and selective interventions are important. Today, bullying is considered a serious and significant problem in school. School and school climate can be an arena of social capital, where trust and confidence exists and where bullying can be seen as an undesirable social capital, as it can contribute cause to the trust and confidence between people reduce or destroyed. Therefore, it is important to find successful ways to prevent and stop bullying. The main conclusion in this research was that trust and confidence are important in the prevention of bullying in order to achieve a desirable social capital.

ABSTRACT Background: Pharmacists are a rapidly growing segment of certified diabetes educators (CDEs) in Canada; however, little is known about their practice experiences. Objective: This study aimed to describe the practice experiences of CDE pharmacists and the impact of the CDE designation. Methods: A qualitative research approach was used. A purposive sample of 14 CDE pharmacists in Saskatchewan was selected to obtain data by means of in-depth semi-structured interviews. Data were analysed using thematic analysis and NVivo10 software. Findings: Four themes emerged from the data: (1) CDE pharmacists engage in a multitude of diabetes-related activities, (2) becoming a CDE has been beneficial, (3) certain challenges still exist when trying to provide diabetes-related education, and (4) strategies were proposed to try and overcome these challenges. CDE pharmacists are engaging in both broad and focused diabetes management, such as insulin starts and adjustments. Pharmacists are satisfied that the CDE designation has helped achieve some of their goals and have benefited from improved relationships with other health care professionals. Although some solutions were offered, CDE pharmacists still face challenges in putting their knowledge to full use with respect to devoting time to diabetes management and remuneration for providing diabetes services. Conclusions: CDE pharmacists in Saskatchewan report enhanced diabetes-related activities prior to becoming a CDE and that designation has had a positive impact on them and perhaps their patients. This information could prove useful to employers and payers as the number of CDE pharmacists continues to increase. However, more information is necessary to describe CDE pharmacist practice experiences across Canada.

The interactive whiteboard is a fairly recent technical device, which has become an increasingly important teaching aid. The interactive whiteboard is supposed to have a positive impact on English Language Teaching, due to its interactivity and the unlimited opportunities it creates for language teaching. However, findings still show that the interactive whiteboard is used more as a traditional whiteboard to write and show information on rather than as an interactive teaching and learning device. This study seeks to investigate English language teachers’ integration of the IWB in ELT. A qualitative approach was used to collect data for this study. Four English Language Teachers at a lower secondary school in southern Sweden were interviewed. The result from this study shows similarities to previous research. The decisive factors for the participants’ incorporation of the IWB in ELT, such as attitude, knowledge and time, were comparable to previous studies. The result also implies that the participants saw the interactive whiteboard as a useful tool in English Language Teaching and as a regular part of their teaching. Nevertheless, there was a desire among the teachers to learn more about the interactive whiteboard and its possibilities and also to develop their skills in order to improve their teaching and the pupil's language proficiency. Although the teachers in the study used the interactive whiteboard frequently and interactively, the result shows that the most frequent usage was to display information non-interactively.

Tidigare forskning visar att äldreomsorgspersonal kämpar med två typer av logiker: en ekonomisk logik och en omsorgslogik. Även om båda logikerna behövs för att skapa god omsorg så utmanar de varandra. Dessa utmaningar kommer till uttryck i omsorgspraktiken där personalen ställs in för val och måste göra prioriteringar. Denna avhandling syftar till att förstå hur äldreomsorgspersonal beskriver att de arbetar för att finna balans mellan logikerna och hur de rättfärdigar sina prioriteringar i omsorgen om de äldre personerna. Frågeställningen för avhandlingen är att ta reda på hur personal och enhetschef vid ett kommunalt äldreboende förstår och hanterar interaktionen mellan de två logiker som styr omsorgsarbetet för att främja de äldre personernas välbefinnande. Syftet innehåller tre delsyften: 1) att analysera personalens erfarenheter av och meningsskapande kring de äldre personernas välbefinnande och deras reflektioner kring det omsorgsarbete de utför, 2) att belysa och problematiserade logiker som styr omsorgsarbetet samt 3) att analysera hur personalen rättfärdigar sina prioriteringar i rådande kontext och hur deras förklarbarhet påverkar deras professionella identiteter. Målet är att bidra med socialvetenskaplig kunskap om de överväganden personal gör när de ställs inför att göra prioriteringar i äldreomsorgens praktik. Material samlades in genom 12 individuella intervjuer med personal vid ett kommunalt äldreboende, en intervju med personalens enhetschef och en uppföljande gruppintervju med tre personer ur personalgruppen. Materialet analyserades med tre analysmetoder: fenomenologisk analys, reflexiv analys och positioneringsanalys. Resultatet visar att personalen definierar de äldre personernas välbefinnande som ett behov av att känna sig existentiellt berörd. Denna känsla av existentiell beröring delas in i tre delar: känsla av valfrihet, känsla av njutning och känsla av närhet till någon eller något. Arbetet för att uppnå detta välbefinnande beskrivs innebära ett balanserande av tre tvetydigheter: att vilja värna om de äldre personernas valfrihet och samtidigt hantera institutionella begränsningar, de äldre personernas behov av aktivering å ena sidan och att de inte behöver aktiveras å andra sidan samt att förstå de äldre personernas behov av rutiner samtidigt som det är svårt att veta vilka behov de har. Tvetydigheterna kontextualiserades och de två logikerna som styr omsorgsarbetet analyserades. Analysen visar att enhetschefen skapar en hybrid av den ekonomiska logiken och omsorgslogiken; ekonomi är omsorg och vice versa. Denna hybrid möter motstånd från personalen som skiljer på de båda logikerna genom att tala om ”vård och det där andra”. Personalen upplever att den ekonomiska logiken begränsar deras möjligheter att utföra omsorg i linje med omsorgslogiken. Motsättningar mellan de båda logikerna leder till prioriteringar som rättfärdigas av personalen i syfte att behålla de professionella identiteterna. Den teoretiska analysen bygger på teorier om institutionella logiker, förklarbarhet ochprofessionell identitet. Analyserna visar vikten av att väcka dialog mellan enhetschefer och personal där de diskuterar innebörder av olika värdeord som används på politisk nivå. Sådana diskussioner skulle kunna bidra till mindre motstånd och en högre överensstämmelse mellan verksamhetsmål och praktik. Avhandlingen visar även vikten av att förstå logiker som vertikala istället för horisontellt uppdelade. Alltså, att styrande verksamhetslogiker existerar uppifrån och ned i verksamheter (från politisk nivå till chefsnivå och till praktisk nivå) och att de inte kan delas in i exempelvis en professionslogik och en styrningslogik. Den senare synen kan bidra till potentiella missförstånd eftersom det gör att konflikter kan tolkas existera mellan personal och chef, medan de egentligen existerar mellan olika motstridiga värderingssystem. Slutsatsen är att de båda logikerna behövs för att stödja äldre personers välbefinnande. Ibland är logikerna samspelta och ibland är de i konflikt med varandra. När logikerna ställs mot varandra är det av vikt att komma ihåg att den ekonomiska logiken är lika förhandlingsbar som omsorgslogiken. De två logikerna existerar i samspel och om deras motstridigheter inte belyses finns risk att omsorgspraktiken inte stödjer de äldre personernas välbefinnande. / This dissertation aims at contributing to social scientific knowledge about prevailing prioritizations in eldercare practice by looking at an economic and a caring logic, and how these logics are overlapping, contradictory or come in conflict with each other. A more concrete aim is to understand how the personnel describe their work with or for balance between the logics and their justifications prioritizations made in the care of older persons. The research question is: How do personnel and care unit manager at a public nursing home understand and handle the two logics that govern care work for facilitating wellbeing of the residents. The aim and research question led to three sub-aims: 1) to analyze the personnel’s experiences of and meaning making about the care work they carry out, 2) to illuminate and problematize the two logics above, and 3) to analyze how the personnel justify their prioritizations in prevailing context, and how their accountability have an effect on their professional identities. Empirical material was gathered through 13 individual interviews with care personnel and their care unit manager at a public nursing home in Sweden. These interviews were complemented by a group interview. The material was analyzed by the use of three methods: phenomenology (Paper I and II), reflexive analysis (Paper III), and a positioning analysis (Paper IV). Paper I found that the personnel understands the residents’ well-being as being characterized by feeling of being existentially touched. This essence is constituted by feeling freedom of choice, pleasure, and closeness to someone or something. In Paper II, the work for facilitating this kind of wellbeing was characterized by three ambiguities: (i) freedom of choice for the older persons vs. institutional constraints, (ii) the residents' need for activation vs. wanting not to be activated, and (iii) the residents' need for routine vs. the eldercarers' not being able to know what the residents need. Paper III showed that the care unit manager created a hybrid of the two logics (economy is care and vice versa) and that the personnel oppose this hybrid. The opposition is shaped as the personnel divides their work in care and “those other things”. These findings showed how interaction between the logics expresses itself in practice and that it is the personnel who has to handle contradictions between the logics in their everyday care work. The positioning analysis in Paper IV had three levels. The first level showed how the carers align with their peers and that they find the organizational frame, within which they have agency, changed due to increased workload. This change led to an order of priorities. The second level showed that the carers relate to three aspects when making accounts: the care itself, the older persons, and the media. The third level showed that the carers share a view of administration, cleaning, serving meals, and filling up supplies, as not being parts of caring. The dissertation’s theoretical framework focused on theories on logics, accountability, and professional identity. The conclusion is that both logics are needed in order to facilitate the well-being of the older persons. The relationships between the two logics are not always clear and if their contradictions are not illuminated, there is a risk for a care practice that does not facilitate the well-being of their residents. An important theoretical contribution is that logics of activities should be understood vertically (form political, through management, and down to the level of practice) instead of horizontally. The practical implications emphasize the importance of supporting the personnel’s professional identity on the one hand, and discussing the logics on the other. By understanding differences between definitions on management-level and practice level, a homogeneity can be reached.

The thesis deals with environmental education for the pupils of primary education in the natural localities near Kolín and shows teachers how to undertake the so called place- based education. The theoretical part is focused on the characteristics of excursion and environmental education that are based on available scholarly literature. Furthermore, it discusses documents which delimitate environmental education as a cross-disciplinary topic at primary schools and describes natural conditions in the chosen region. The aim of the research part was to find out which localities teachers use for outdoor activities and to create a methodical proposal of environmental excursion for the most frequently visited localities. Subsequently, these excursions were realized. KEY WORDS: - environmental education - excursion - qualitative research - Central Bohemia region - place-based education

The purpose of this study is to examine how EU-migrants visiting the social project Crossroads experience their life situation in the Swedish society. Two questions were formulated: (1) How do the respondents describe their situation when it comes to work, housing and social network? (2) How do the interviewees describe and experience the social project Crossroads? The method used was qualitative interviews conducted with five EU-migrants who visited Crossroads. The theoretical framework is the concept of integration and Bauböcks (1996) theoretical model of the ideal society. The results show that none of the interviewees had their own accommodation. Most of theme were living under stress because of their job seeking situation. The results also show that the interviewees’ social networks consisted of small groups of individuals who speak the same language.  According to the interviewees. The results show that Crossroads provides a welcome but acute help to relive problems with everyday life. The interviewees perceived their situation as complex and frustrating, and it appeared as if their situation as regards work, accommodation, and social contacts was interrelated.  It is concluded that EU-migrants would benefit from structural changes that made it easier for theme to improve their life situation more lastingly.

No description available.

Sammanfattning Den här uppsatsen handlar om skolelevers uppfattning om vad hälsa är och vad de lär sig om hälsa i skolan. I uppsatsen kommer jag också gå in på om eleverna använder sig av hälsa när de är i skolan, hemma och på fritiden. Syftet med den här studien är att undersöka vad elever har för tankar om hälsa. För att kunna ta reda på det så utgår jag från forskningsfrågorna: Vad lär sig elever om hälsa enligt dem själva? Använder eleverna sina kunskaper om hälsa i skolan, hemmet och på fritiden? Min ansats är kvalitativ och den metod jag använder för att få svar på mina frågor är intervjuer. Urvalet av elever som intervjuas kommer från den skola, där jag utfört min verksamhets förlagda utbildning. Intervjuerna har utförts på högstadiet, där den tänkta målgruppen är elever som går i årskurs 7 – 9. De intervjufrågor som ställdes konstruerades med hjälp av undersökningens syfte och dess forskningsfrågor med hjälp av handledare, kurskamrater och egna tankegångar. Som resultat svarar eleverna, att de tycker att det är viktigt, att man mår bra genom att äta väl, träna, träffa kompisar, umgås med familjen och att främja den psykiska hälsan. De tycker också det är viktigt att undvika att sitta stilla hemma hela tiden och att vara själva, därför träffar de sina kompisar istället. Elevers kunskapsbehov i hälsa kan variera beroende på vilken fas de är i livet . Under mina intervjuer har jag lagt märke till att den fysiska kunskapen om människan dominerar. Elevernas användande av hälsa speglar ett ganska normalt sätt att ta hand om sig och tänka på sin hälsa. Det är ingen av dem som sticker ut med några direkta kontroversiella tankar om hälsa, utan de flesta gör det som passar dem bäst vad det gäller mat, fritid, kamrater och familj. Som slutsats har jag kommit fram till, att det är flera som vill veta mer om den fysiska hälsan där träning och kost är två viktiga ingredienser. Den psykiska hälsan nämns också fast olika sätt av de intervjuade eleverna. Därför upplever jag, att eleverna behöver en större dos av hälsa, där man faktiskt utgår och pekar på vilka element som påverkar en människas hälsa. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2011.