21 |
Spela utan smärta : En kvalitativ studie om hur stråkinstrumentundervisning kan bedrivas på ergonomisk grund / Playing Without Pain : A qualitative study in teaching strings on an ergonomic basisKarp, Emma January 2011 (has links)
Denna uppsats syftar till att utveckla en förståelse för hur stråkinstrumentundervisning kan bedrivas då syftet är att lära ut en ergonomisk riktig spelteknik som förebygger hälsoproblem. Fokus i studien har varit på nybörjarundervisning samt HUR elever spelar. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod. Sex ergonomiskt kunniga och intresserade musiker och pedagoger har intervjuats. Deras specialområden är musikerergonom, sjukgymnast, kontrabasist, forskare, alexandertekniklärare och cellopedagog. Den kunskapsöversikt som presenteras i uppsatsen handlar om förhindrande av musikrelaterade hälsoproblem, utveckling av en fri spelteknik samt några pedagogiska konsekvenser utifrån fallstudier som gjorts på barn. Alexanderteknik, som bland annat handlar om effektiv muskelanvändning och ändring av felaktiga vanor, utgör den teoretiska utgångspunkten för studien. Resultatet visar bland annat att stråkinstrumentundervisning på ergonomisk grund ska utgå från läraren och dennes interaktion med eleven och kräver att läraren har kunskap och medvetenhet om ämnet ergonomi. Vidare visar resultatet på betydelsen av att i undervisningen prioritera kvalitet framför kvantitet, att anpassa undervisningen efter elevens olika muskulära och psykiska förutsättningar och att se eleven i ett helhetsperspektiv. Exempel på viktiga moment i tillvägagångssätt för stråkundervisning på ergonomisk grund handlar om att bevaka elevens lust och ha en sund balans i progressionen. / The purpose of this study is to develop an understanding in how teaching strings can emphasize an ergonomic way of playing, thus preventing health problems. Focus has been how to teach beginners as well as HOW to play. The study has been carried out with a qualitative method. Six musicians and teachers with ergonomics as a special field have been interviewed. They are a physiotherapist, a double bassist, a researcher, a teacher in Alexander Technique and a teacher in cello. The findings of the study deal with the prevention of musician-related injuries, developing a free playing technique, and educational consequences from a few case studies of children. The Alexander Technique, which among other aspects, deals with the effective use of muscles and changing wrong habits, is the theoretical starting point of the study. The result indicates, among other things, evidence that teaching strings in an ergonomic perspective should start with the teacher and his/her interaction with the pupil, and requires that the teacher possesses a knowledge and awareness of ergonomics. Furthermore, the result gives evidence of the importance in giving priority to quality instead of quantity, adjusting the teaching to the pupil’s different physical and psychical conditions and also viewing the pupil in a comprehensive perspective. Checking the pupil’s mindset and having a good balance of the progression, are examples of important elements in teaching strings.
|
22 |
Livet efter en stroke : - En litteraturöversikt om partnerns upplevelser / Life after stroke : - A literature review focusing on partners´experiencesSjögren, Louise, Larsson, Eva January 2017 (has links)
Syfte: Att beskriva partnerns upplevelse av att leva med en person som har drabbats av stroke. Metod: Litteraturöversikt utifrån kvalitativ ansats. Tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell (Friberg, 2012b). Resultat: Partners till strokedrabbade upplevde att relationen med den sjuke förändrades till det sämre i och med livskamratens stroke. Från att ha levt i ett jämställt kärleksförhållande förändrades relationen till att bli den mellan vårdgivare och vårdtagare eller rentav till att likna den mellan förälder och barn. Ansvarsfördelningen i familjen påverkades stort liksom det sociala livet. Partners till strokedrabbade upplevde överlag att en stor börda låg på deras axlar. De kände frustration, ilska och skuldkänslor liksom oro både för den strokedrabbades hälsa och för den gemensamma framtiden. Slutsats: Oavsett ålder så upplevde partners till strokedrabbade att livet förändrades och att de fick ta ett stort ansvar. Utifrån denna litteraturöversikt kan sjuksköterskans förståelse för partnerns situation öka. Det är viktigt att människor som arbetar inom strokevården förstår partnerns roll i sammanhanget och hur dennes hälsa kan påverkas. Ett bra stöd till partnern blir även ett bra stöd för den strokedrabbade. / Aim: To describe the partner´s experience of living with a stroke survivor. Method: A literature review was conducted using qualitative approach. Twelve scientific articles were reviewed and analyzed from Friberg five-step (Friberg, 2012b). Results: Partners of stroke survivors experienced a different life after the stroke. The relationship with the stroke survivor changed from an equal love relation to the relation between carer and caretaker, or even the one between parent and child. Partners of stroke survivors experienced they were carrying a tremendous amount of responsibilities on their shoulders. They expressed feelings of frustration, anger, guilt and worries about the future. Conclusion: Partners of stroke survivors experienced, regardless of age, a different life after the stroke. Based on this literature review, nurses understanding of the partners experience may increase. It is important that health professionals understand the partner and how his/ her own health is affected. Sufficient support for the partner is at the same time support for the stroke survivor.
|
23 |
Greppa lantbrukarna : En kvalitativ intervjustudie om lantbrukares val att inte ansluta sig till Greppa NäringenFrode, Anna, Berglund, Jens January 2016 (has links)
För att kunna sträva efter en hållbar utveckling och lämna över en god miljö till nästa generation krävs ett samordnat arbete kring de källor som utgör påverkan på naturen och miljön. Jordbruket är en sektor som påverkar naturen och miljön genom dess näringsläckage till mark och vatten. För att minska näringsläckaget krävs styrmedel som har till syfte att effektivisera för ett mer hållbart jordbruk. Greppa Näringen är ett tyrmedel i Sverige som startades som ett projekt för att stoppa framförallt utlakning av kväve från svenska åkermarker. En bättre förståelse av vad som ligger bakom lantbrukares val att inte ansluta sig till Greppa Näringen är avgörande för att kunna designa ett optimalt program anpassat för lantbrukarna. Denna studie har genomförts utifrån kvalitativa intervjuer för att identifiera faktorer och bakomliggande aspekter som ligger till grund för att lantbrukare inte väljer att ansluta sig till Greppa Näringen. Fem lantbrukare har intervjuats och de faktorer som har identifierats är kunskap, engagemang, tid, förtroende, påverkan utifrån och ekonomi. De mest betydande aspekterna som lantbrukarna nämnde var att verksamheten inte är relevant för Greppa Näringen (kunskap), att lantbrukarna har prioriterat annat inom verksamheten (engagemang och tid) samt att lantbrukarna inte tar till sig den informationen som Greppa Näringen ger ut (engagemang). Faktorerna ekonomi och påverkan utifrån har endast nämnts av en lantbrukare. / n order to strive for a sustainable development and hand over a good environment to the next generation, a coordinated work requires on the point- sources that has great impact on nature and the environment. The agriculture is a sector which has great impact on nature and the environment through its leaching of nutrients to soil and water. To reduce the leakage of nutrients, a set of instruments is required. Instruments, which aim to improve the efficiency of a more sustainable agriculture. Greppa Näringen is an instrument in Sweden that started as a project to mainly stop the leaching of nitrogen from Swedish arable land. A better understanding of what is behind farmers' decision not to participate in Greppa Näringen is crucial to be able to design the most ideal program adapted for the farmers. This study has been conducted from qualitative interviews to identify the factors and underlying aspects that explain why farmers choose not to participate in Greppa Näringen. Five farmers were interviewed and the factors that have been identified are, knowledge, commitment, time, trust, influence from the society and economy. The most commonly mentioned aspects were; that the farm is not of relevance for Greppa Näringen (knowledge), that farmers have prioritized other things within the farm (commitment and time) and also that farmers do not adopt information from Greppa Näringen, even though it is presented to them (commitment). The factors economy and influence from the society has only been mentioned by one of the farmers.
|
24 |
Akupressurbehandling vid utmattningssyndrom : en kvalitativ studieLindqvist, Birgitta January 2007 (has links)
Den psykiska ohälsan ökar mest i storstadsområdena, men ökar i alla regioner och i samtliga sociala grupper. Andelen stressrelaterade sjukskrivningar ökar, främst bland unga människor och kvinnor. Utmattningssyndrom tycks mest förekomma i s k välfärdsyrken; service, vård, skola och myndighetsutövande. Vid sekelskiftet 1900 uppvisades likartade symtom med fysisk och mental trötthet. Syftet var att beskriva hur personer med utmattningssyndrom upplever sin livssituation och effekterna av akupressurbehandling. Studien är kvalitativ, inspirerad av fenomenologi. Datainsamling har skett genom halvstrukturerade intervjuer med åtta kvinnor. Variation eftersträvades i urvalet. Genom analysen utkristalliserades sex huvudkategorier: symtombild – när orken tryter, emotioner vid utmattningsyndrom, det sociala samspelet, arbete – på gott och ont, vård och socialt skyddsnät samt akupressur och vägen tillbaka till livet. Resultatet visar att livssituationen kraftigt påverkas av sjukdomen. Sjukskrivningslängd liksom bemötande från arbetsgivare, sjukvård och försäkringskassa varierar. Såväl yrkesliv, familjeliv som socialt liv störs. Känslor av skam, skuld och värdelöshet är vanliga. Stöd från familjer, vänner och myndigheter påverkar rehabiliteringen i positiv riktning. Informanterna anser att akupressurbehandlingarna varit det som mest bidragit till att de återfått hälsan. Ytterligare studier av akupressurens effekter vid utmattningssyndrom behöver göras. / Mental disorders are increasing in all areas and in all social groups. Stress disorders are increasing, mostly among young people and women. Stress causes physical and mental illness. Employees in the service sector, the education field and in authorities are vulnerable groups. In 1900 there was also a physical and mental exhaustion. The aim of the study is to describe how burnout persons experience their life and the effects of acupressure treatment. It is a qualitative study, inspired by phenomenology. Data acquisition has been made through semi structured interviews with eight women. The analysis gave six main categories; symptoms – total fatigue, burnout emotions, social context, work – for good or for worse, care and social protection, acupressure and the way back to life. The result shows strongly influenced living conditions. Time on sick-leave, treatment from employers, health care system and regional social insurance offices vary. Working life, family life and social life are disrupted. Shame, guilt and feeling worthless are common feelings. Support from family, friends and authorities is essential for rehabilitation. The informants declare that acupressure has been essential for their recovery. Further studies of acupressure and burnout are needed.
|
25 |
Uppfattningar om bålstabilitet samt upplevelse av att träna bålstabilitet i grupp hos personer med ländryggssmärta / Experience of the Concept Corestability and of Training Corestability in a Group in People with Low Back PainPettersson, Anna January 2016 (has links)
Bakgrund: Ländryggssmärta är vanligt förekommande och ger konsekvenser både på individ- och samhällsnivå. För individen kan ländryggssmärta leda till begränsning i funktion och aktivitet samt är ofta relaterad till olika grad av rörelserädsla. Kliniska riktlinjer för ländryggssmärta rekommenderar bland annat individanpassad träning samt att relevant information och förklaringsmodeller ges till patienten. Det finns tidigare studier som kvantitativt utvärderar träning riktad mot bålstabilitet och motorisk kontroll och som visar på effekt på utfallsmått som smärta och funktion. Den här studien ger en kvalitativ beskrivning av hur patienter upplever begreppet bålstabilitet och bålstabiltetsträning i grupp. Syfte: Att beskriva hur personer med ländryggsmärta uppfattar begreppet bålstabilitet samt deras upplevelse av att träna bålstabilitet i grupp. Metod: För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod. Tio personer som deltagit i bålstabiliserande träning i grupp intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med innehållsanalys. Resultat: Informanternas upplevelse av begreppet bålstabilitet är att ha bra och starka muskler i rygg och mage och framför allt att man även har bra kontroll på de inre små magmusklerna. Det leder till förbättrad förmåga posturalt och i rörelse och aktivitet samt kan förebygga eller behandla smärta. Studien visar att träning i en grupp där det finns en engagerad ledare som ger individanpassad introduktion och feedback och som ser alla deltagare är positivt för upplevelsen av träning och ger ökad motivation. För att gruppdeltagarna ska uppnå egen kunskap om träningen och hur den ska genomföras önskar deltagarna individanpassad feedback på rätt nivå under hela inlärningsprocessen. Bålstabiliserande träning i grupp ger upplevelse av förbättring och ökad medvetenhet och tillit till sin rygg och sin förmåga. Konklusion: Studien bekräftar klinisk erfarenhet om det positiva med att träna i grupp och visar att gruppträning är tillämpbart trots att bålstabilitetsträning kräver individanpassad feedback. / Background: Low back pain is a common problem with consecuences for both comunity and individual. For the individual the pain can give limitations i function and activity and is often correlated with different levels of fear of movement. Clinical guidelines for low back pain recommends individualized exercise and that relevant explainations are given to the patient. There are previous studies that quantitatively evaluates training directed towards corestability and motor control and these show that the interventions gives effects on outcomemeasures such as pain and function. This study provides a qualitative description of how patients experience the concept of corestability and training of corestability in a group. Aim: To describe how people with low back pain experience the concept of corestability and their experience to train corestability in a group. Methodology: To answer the purpose a qualitative method was chosen. Ten people whom had participated in a corestabilizing traininggroup were interviewed. The interviewmaterial was analyzed using content analysis. Results: The informants experience of the concept of corestability is to have good strong muscles in the back and abdomen and also good control over the local small abdominal muscles. This leads to improved ability in postural- and movementactivities and can prevent or treat pain. This study shows that training in a group where there is a committed leader that provides individualized introduction and feedback and that notice all participants is positive for the experience of training and provides increased motivation. For the participants to achieve their own knowledge about the training they wish for individualized feedback throughout the learningprocess. Corestabilitytraining in a group gives an experience of improvement and increased awareness and trust in ones back and ones ability. Conclusion: The study confirms clinical experience of positive impact of groupexercise and shows that groupexercise is applicable although stabilitytraining requires individualised feedback.
|
26 |
Patienten och den nyutexaminerade sjuksköterskan : - förutsättningar och hinder för en vårdande relation i somatisk slutenvårdArons, Elin, Slagarp, My January 2017 (has links)
Bakgrund: Genom en vårdande relation vinner sjuksköterskan patientens tillit. Skapandet av denna relation ser olika ut varje gång och kräver anpassning efter patient och situation. Syfte: Undersöka förutsättningar samt hinder för en vårdande relation mellan patienten och den nyutexaminerade sjuksköterskan i somatisk slutenvård. Metod: Studien är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie, med semi-strukturerade intervjuer som följde en intervjuguide. Åtta sjuksköterskor rekryterades via snöbollsurval. Datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förutsättningarna för att en vårdande relation skulle skapas var bland annat att det fanns tillräckligt med tid, att sjuksköterskan hade en empatisk personlighet, ett personcentrerat förhållningssätt och att patienten hade intresse av att bygga en relation. Det som kunde förhindra den vårdande relationen var bristande kontinuitet, stressig miljö, bristande kommunikation, bristande förtroende från patienten eller om patienten var instabil eller kognitivt nedsatt. Slutsats: Brist på erfarenhet gjorde det svårt för sjuksköterskorna att skapa vårdande relationer. Då sjuksköterskorna upplevde att de hade stöd från kollegor minskade stressen, vilket gjorde det lättare att tidigare lära sig skapa vårdande relationer. Vidare forskning behövs för att undersöka vad för stöd nyutexaminerade behöver för att underlätta skapandet av vårdande relationer i början av sina yrkesliv. / Background: Nurses gains patients trust through caring relationships. The relation-building process is different each time and demand adjustments to the patient and the situation. Aim: To explore the preconditions and barriers to create caring relationships, among newly graduated nurses in somatic inpatient. Methods: The study is a qualitative descriptive interview study, with semi-structured interviews, following an interview guide. Eight nurses were recruited through snowball selection. Data was analysed with qualitative content analysis. Results: Conditions needed to create caring relationships were, among others, the access of time, that the nurse had an empathetic personality, a person-centered approach and that the patient had an interest in the relationship. Factors that challenged the caring relationship were lack of continuity, stressful environment, lack of communication, lack of trust from the patient or if the patient were instable or had a cognitive impairment. Conclusions: Lack of experience made it difficult to establish caring relationships. God support from colleges decreased stress among the nurses, which made it easier to create caring relationships. Further research of what kind of support that is needed among newly examined nurses to facilitate caring relationships is needed.
|
27 |
”Middag med vargar” och ”a walk in the park” : En kvalitativ intervjustudie om högstadie- och gymnasielärares tankar kring och erfarenheter av arbetsplatsrelaterat våld i skolanKarplund, Katja, Sundberg, Cecilia January 2016 (has links)
Syftet med vår studie var att undersöka hur lärare i grundskolan och gymnasiet förhåller sig till våld i skolan. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med fem lärare. Lärare såg våld riktat mot lärare i första hand som fysiska handlingar och menade att den egna utsattheten för våld var låg. Samtidigt föreföll psykiskt våld vara vanligt förekommande. Lärarnas strategier för att hantera våld formades av deras konstruktion av den egna yrkesrollen. Särskilt framträdande var lärares motstånd mot att definiera sig som offer. De framställde sig själva som starka och kapabla att hantera våldet och lyfte fram att upprätthålla ordningen i klassrummet som en nyckelfråga för att undvika att bli utsatta för våld. En annan nyckelfråga var goda relationer mellan lärare och elever.De av lärarna föreslagna åtgärderna för att minska våld i skolan innefattade ökade resurser för att förebygga att elever far illa och därigenom undvika att risksituationer uppstår. / The aim of our study was to examine how teachers in the senior level of the 'grundskola' (högstadiet) and upper secondary school (gymnasiet) relate to violence in school. In order to examine this, we have done qualitative interviews with five teachers. The teachers defined violence against them mostly as physical acts and considered their own victimization to be low. The teachers though expressed that exposure to psychological violence was common. Their strategies to cope with violence were formed by the construction of their profession. The teachers were diffident about defining themselves as victims. They held themselves as strong and capable of coping with violence and pointed out maintaining order in class as a key point to avoid victimization. Another key point was good relations between teachers and student. Suggested measures against school violence consisted of increased resources in order to prevent students failure and thereby reduce risk situations.
|
28 |
Aspectos psicológicos de pacientes com câncer em cuidados paliativos / Psychological Aspects of Patients with cancer in palliative careRangel, Carolline Mara Veloso 09 October 2014 (has links)
Cuidados paliativos são definidos como uma abordagem que visa a melhorar a qualidade de vida de doentes que enfrentam problemas decorrentes de uma doença incurável e/ou com prognóstico limitado. Autores afirmam que a morte se faz velada e interdita no contemporâneo e apontam para o sofrimento do morrer frente ao isolamento e solidão, quando o paciente não é ouvido pela família em seus desejos e necessidades. O objetivo geral desta pesquisa qualitativa é compreender os aspectos psicológicos de pessoas com câncer em cuidados paliativos em um Hospital Universitário, no interior de São Paulo. Foram entrevistados sete pacientes com câncer em cuidados paliativos, em um contexto ambulatorial de um hospital, maiores de 18 anos e que aceitaram participar voluntariamente do estudo, formalizado por um Termo de Consentimento Livre e Esclarecido. As entrevistas foram audiogravadas e, posteriormente, transcritas na íntegra. O material transcrito foi submetido à análise qualitativa de conteúdo. Os resultados obtidos possibilitaram a elaboração de três categorias, sendo estas: a) As origens da doença e seus significados para cada um: relações entre o uso de álcool e a origem do câncer; categoria que aponta algumas crenças dos pacientes relacionadas ao uso excessivo de álcool como causa do adoecimento; b) Convivendo com o câncer: mudanças na rotina; categoria que abrange as perdas vivenciadas pelos pacientes em relação a atividades e funções perdidas após o diagnóstico; as mudanças na comunicação com a família e a presença do desejo de autonomia nos discursos; e finalmente, c)A esperança na cura e o significado de cuidados paliativos; categoria que demonstra que todos os pacientes entrevistados acreditam na cura, seja esta pela medicina ou pela fé e, apesar de afirmarem não saber o que são os cuidados paliativos onde fazem acompanhamento, o sabem na prática: para eles, percebem cuidados paliativos como sendo uma equipe acolhedora, um local em que são escutados; onde a dor é diminuída e sentem-se acolhidos. É importante enfatizar que o estudo possui limites, já que considerou uma amostra de pacientes com retornos ambulatoriais espaçados que permitiram à pesquisadora a realização de uma só entrevista com cada um dos participantes; porém espera- se que o trabalho realizado possa contribuir para a compreensão de importantes vivências dos pacientes supracitados, bem como iluminar alguns aspectos psicológicos velados, conferindo aos pacientes espaço e voz para se expressarem nesse momento da vida / Palliative Care are defined as an approach that aims to improve the quality of life of sick people that go through problems that comes from an n incurable and / or with limited disease prognosis. Authors claim that death is veiled and banned in contemporary and point to the suffering of the dying against isolation and loneliness, when the patient is not heard by the family in their desires and needs. The general objective of this qualitative research is understand the psychological aspects of people with cancer in palliative care in an Hospital from the University in the state of São Paulo. Seven patients were interviewed, they had cancer, were in palliative care, more than 18 years old, and accepeted to participate of the study as voluntareers, upon consent. The interviews were audio recorded and later transcribed. The data collected were subjected to content analysis according to clinical-qualitative method. It was found that: a) the origins of the illness and their meanings for each one: relations among the use of alcohol and the origins of cancer; that brings some beliefs from the patients related to the abuse of alcohol as a cause for their illness; b) living with cancer: changes in the routine, category that shows the loss lived by the patients in relation to the activities and functions lost after the diagnosis, changes in the communication with the family and the presence of autonomy in the speeches; and finally c) hope in the cure and the meaning of palliative care; that shows that all the patients interviewed believe in cure, this being by medicine or by faith, and, thought they affirm not knowing what palliative care are, they know it as a warm health team, a place where they can be heard, where their pain is reduced and where they feel protected. It is important to emphasize that this study has limits, considering that is was made with patients were interviewed once, but it is hoped that this research can contribute to the comprehension of important experiences of the patients, also give light to some psychological aspects not showed so easily, giving the patients space and voice to express themselves in this moment of life
|
29 |
Svenska ungdomars uppfattning av sexualkunskapen de får i skolan : En kvalitativ studie med fokus på upplevelser / Swedish adolescents' perception of the sexual education provided to them in school : a qualitative study focusing on experiencesForster, Sarah January 2019 (has links)
Sexualkunskapen i skolan är viktig för att guida ungdomar framåt i livet, där vissa skolor lyckas bättre med denna uppgift än andra. Forskning kring resultat av sexualundervisningen finns, men studier som undersöker ungdomarnas uppfattning är mer sällsynt. Denna fenomenologiska studie ämnar bidra till att synliggöra elevernas åsikter och önskemål. Studien baseras på elva semistrukturerade intervjuer där 18-åriga ungdomar fått möjlighet att utvärdera och kommentera sexualkunskapen i skolan. I resultaten av den tematiska analysen framträdde tre tydliga teman: lärarens insats och påverkan, undervisningens innehåll och upplägg samt tid som ägnas åt ämnet. Det övergripande resultat som återfinns i samtliga intervjuer är besvikelse/missnöje, vilket även präglar resultaten av analysen. Ett oväntat resultat var att flertalet informanter var nöjda med sexualundervisningen i mellanstadiet, men att den blev sämre i högstadiet. Studiens resultat ger förståelse för att eleverna upplevt sexualkunskapen som knapphändig, ytlig och gammaldags samt att de önskar en uppdaterad undervisning som möter deras behov. Vidare önskas lärare som är trygga inom ämnet och därmed påvisar en säkerhet i rollen som sexualkunskapslärare, samt mer lektionstid för sexualkunskap. Studien utgör därmed ett bidrag till utvecklingen av dagens sexualundervisning. / Sexual education in school is important to provide a guideline forward in adolescents' lives, where some schools seem to accomplish this mission in a better way than others. Research in these results in education is available, but studies that examine adolescents' perception are rare. This phenomenological study aims to make visible the opinions and wishes of the students. The study is based upon semi-structured interviews in which eleven 18-year-olds had the opportunity to evaluate and comment on their sexual education in school. In the results of the thematic analyses three themes emerged; the teachers' contribution and impact, content and arrangement of the tuition, and time dedicated to the subject. The overall result that was found in all interviews was discontentment and disappointment, which also incuse the results of the analyses. An unexpected finding was that a majority of the informants were more satisfied with the sexual education at lower grades, but that it got worse at higher grades. The results of this study provides an understanding that the students perceive the sexual education as scanty, shallow and old fashioned and that they wish for a more updated tuition that meet their needs in a better way. Furthermore, there is a desire for teachers that are confident in the topic which leads to a confidence in their role as sexual educators, as well as more time in class for sexual education. The study thereby constitutes a contribution to the vega development of the contemporary sexual education.
|
30 |
Vivências de familiares de pacientes com câncer em processo de terminalidade de vida: um estudo clínico-qualitativo / Experiences of relatives of patients with cancer in the process of life terminality: a clinical-qualitative study.Fonseca, Carolina Oliveira Serradela 31 August 2012 (has links)
O impacto de uma doença traz alterações significativas no núcleo familiar, sobretudo ao entrar em contato com a possibilidade de finitude, visto que os recursos e procedimentos utilizados já não são mais eficazes no combate ao câncer. Esta pesquisa qualitativa objetivou compreender os significados atribuídos à vivência da terminalidade por familiares de pacientes com câncer, no contexto domiciliar. Trata-se de um estudo clínico-qualitativo que tem como particularidade valorizar os seguintes aspectos: atitude existencialista, atitude clínica e atitude psicanalítica; elementos reconhecidos como pilares que sustentam o método escolhido. Foram realizadas sete entrevistas com familiares considerados como principais cuidadores de pacientes, sendo estes assistidos por entidades filantrópicas. A técnica utilizada para realizar a coleta de dados neste estudo foi a entrevista semidirigida com questões abertas. Mediante consentimento prévio foram audiogravadas e, posteriormente, transcritas na íntegra. Os dados coletados foram submetidos à análise de conteúdo, de acordo com o método clínico- qualitativo, utilizando-se para a discussão dos resultados conceitos extraídos da teoria psicanalítica e materiais encontrados na literatura da psicologia da saúde. Após as leituras flutuantes do conjunto de todas as entrevistas e subsequente análise, observou-se que vivenciar o processo de terminalidade revelou-se para os familiares como uma experiência densa, difícil e dolorosa. O modo como os familiares receberam inicialmente o diagnóstico da doença foi sentido como uma situação marcante envolvida de incertezas e dúvidas, dada a dificuldade na comunicação entre profissional de saúde e familiar. O encontro com a doença e ao mesmo tempo, em alguns casos, também com um prognóstico restrito e fechado foi descrito como uma realidade em que se viram sozinhos e desprovidos de suporte. Nas teias dos discursos, foram feitas algumas associações sobre o surgimento do câncer e sua gravidade, relacionadas a comportamentos dos pacientes julgados como \"inadequados\", como também atribuíram vivências de dificuldades emocionais para o aparecimento da enfermidade. À medida que tomavam contato com um tratamento não mais centrado na cura, mas baseado em intervenções paliativas, expressaram desespero e angústia pela possibilidade de morte do ente deixando de ser uma realidade distante, passando a figurar como possibilidade concreta. Os familiares trouxeram a experiência de terminalidade como um processo de dimensão ampla e profunda de perdas, evidenciada pela fragilidade e progressiva ausência de saúde dos entes, tendo de vivenciar um processo de luto anterior à morte dita concreta. Diante da vulnerabilidade de seus entes, os familiares, assumiram o papel de principal cuidador sentindo esta função como complexa e pontuada por muitas renúncias pela dedicação incondicional equivalente à relação entre mãe e filho. Nesse sentido, para os familiares, esta experiência mostrou-se como algo doloroso e ausente de acolhimento e de espaço para seu sofrimento. Desse modo, considera-se essencial que, nesse momento, profissionais de saúde possam oferecer assistência condizente com o processo no qual estão inseridos, abrindo com isso possibilidades de escutas sensíveis consoante com as ações e princípios preconizados nos cuidados paliativos. / The impact of a disease causes significant changes in the household, especially when in contact with the possibility of finiteness, since the resources and procedures used are no longer effective in fighting cancer. This qualitative research aimed to understand the meanings attributed to the experience of relatives of terminally ill cancer patients in the home context. This is a clinical-qualitative study with a point to valorize the following aspects: existentialist attitude, clinical attitude and psychoanalytic attitude - elements recognized as pillars that support the chosen method. Seven interviews were conducted with family considered as the primary caregiver of patients, who are assisted by charities. The technique used to perform data collection in this study was the semi structured interview with open questions. Upon consent, the interviews were audio recorded and later transcribed. The data collected were subjected to content analysis according to clinical-qualitative method, using the concepts from psychoanalytic theory and materials found in the literature of health psychology for result discussion. After the readings fluctuating set of all the interviews and subsequent analysis, it was found that experiencing the terminal process proved to be a dense, difficult and painful experience for the family. The way the family initially received the diagnosis was felt to be an involving situation marked by uncertainty and doubt, given the difficulty in communication between health professionals and family. Coming across with the disease while, in some cases, also with a closed and narrower prognosis is described as a situation in which they were alone and lacking support. In the webs of the speeches some assumptions were made about the emergence of cancer and its severity, related to patients\' behaviors which were judged as \"inadequate\", but also experiences of emotional difficulties were attributed to the raising of the disease. As they were coming into contact with a treatment no more focused on the cure, but based on palliative interventions, they expressed despair and anguish by the possibility of death of the entity that is no longer a distant reality, renumbered as possibility. The family brought the experience of finiteness as a process of deep and broad scale of loss evidenced by weakness and progressive lack of health of loved ones, having to experience a grieving process before real death. Given the vulnerability of their loved ones, family members, assumed the role of primary caregiver feeling this function as complex and marked by many sacrifices for the unconditional dedication equivalent to the relationship between mother and child. In this sense, for the family, this experience proved to be a painful thing missing host and space for their suffering. Thus, it is essential that at this time, health professionals could provide assistance consistent with the process in which they are inserted, creating possibilities for sensitive listening in sync with the actions and principles advocated in palliative care.
|
Page generated in 0.1041 seconds