Denna uppsats tar upp hur information om sexuellt överförbara sjukdomar kan förebyggas hos nyanlända som inte har tillräckligt med information om hur man skyddar sig.

Syftet med studien är att visa hur lärare förhåller sig till undervisningsuppdraget gällande sex- och samlevnadsundervisningen i naturorienterande ämnen för årskurs 4-6. I studien intervjuades fyra lärare för att undersöka hur de planerar undervisning av sex- och samlevnad i årskurs 4-6 samt vilka förutsättningar de anser krävs för en fungerande undervisning. Resultatet visar att flertalet lärare samplanerade sex- och samlevnadsundervisningen med ämneskollegor, kollegor i andra ämnen eller skolsköterska och skolkurator. Lärarna la stor vikt vid elevinflytande vid val av ämnesinnehåll. Det valda undervisningsmaterialet var elevernas läroböcker, material på internet och filmer. Att nå alla elever i elevgruppen och att de ska känna tillit till läraren var två viktiga förutsättningar för en fungerande undervisning. Resultatet visar även att lärarna upplever undervisning som dynamisk då elevgrupperna kan ha olika intresseområden inom sex- och samlevnadsundervisningen från år till år. Därmed är det betydelsefullt enligt lärarna att vara lyhörda på elevernas önskemål och försöka svara på så många frågor som möjligt.

This work is inspired from the new curriculum for sex education that will be implemented in the autumn of 2022. My project has resulted in the parlour game SEXKAMPEN, which has as a goal to open up the discussion about sexuality, the body and relationships, especially for secondary school students.  A large part of sex education deals with feelings, morals and other phenomena for which there are no concrete answers. Nevertheless, there is a lot of factual knowledge that is fundamental to sex education. Sexuality, relationships and the body are so much more than pure facts, it is largely about how one as a human being views sex- uality, gender and expression. With the help of my game, one can gain basic knowledge of concepts, events, laws and history. Know- ledge from which valuable conversations can be created.Conversa- tions about norms, values and opinions. I think that sex education should largely be about how one treats other people and how one should feel respected, safe and secure. Discussions about, among other things, sexuality and identity can contribute to the meeting between people being better and more respectful.  Topics that are with floating can be difficult to get into and discuss with classes and school students, and that teachers can be uncomfortable. But if one uses knowledge as a basis, it can be a tool for more difficult subjects.  Pornography is one such example that is not a pure factual knowledge that one can learn. It is a topic with many layers and perceptions. The spectrum of not being ashamed, being able to have a positive view and affirming sexuality but also being able to have a porn-critical perspective, both sides are important to discuss. Porn is something that occurs in people’s everyday lives and people are aware of its existence, but one must talk to young people about the subject if one is to move forward, even though it can be difficult to talk about.  The project will include themes such as norms, sexuality, LGBTQIA +, pornography and sexual abuse. I know far from much, probably not even a fraction. I am not inclusive in my way of life, language and life in general. I’m one in the crowd. But there are so many who know so much about this subject and who are passionate about it. I ́ve done this project with help from them and national and international statistics and enquiries.

This is a study with the purpose to examine how Secondary school teacher studentsconduct themselves towards their education within the subject sexual education and theirfuture roles as teachers. Another purpose is to research how the instructor reasons aboutthe subject regarding the development of the educational program. The empirical studyconsists of semi-structured interviews with student teachers and an instructor. There wasalso an observation of the course in sexual education for the student teachers. To analyzethe data from the empirical study the Social Constructivism theory was used.The results from the study showed that the opinions regarding the importance of thesubject were high and that the teacher students considered the subject difficult. Insecurityfor future teaching was present, whereas the teacher students had wishes for furthereducation and practical guidance. Introduction of new terminology made the teacherstudents experience an obstacle in comprehending, which furthermore could yield towithdrawal and teaching in a traditional anatomic and a preventive way.Both the teacher students and the instructors meant that the school should beresponsible for the sexual education. However, there is a risk of biased teaching since theteacher’s opinions might not agree with the policy documents.The teacher students were critical to gender separation among pupils. Although theirinsecurity, they felt ready to start teaching the subject. The instructor desired to create anorm critical reasoning and deciphered that too much practical guidance would be toodictated and constricting.The conclusion is that the seat of learning would endeavor turning sexual educationinto an all-embracing subject. In consequence, the whole education will be critical tonorms and the teacher students would develop a habit of having a critical reasoninginstead of secluding it into a specific course.

Sexualkunskapen i skolan är viktig för att guida ungdomar framåt i livet, där vissa skolor lyckas bättre med denna uppgift än andra. Forskning kring resultat av sexualundervisningen finns, men studier som undersöker ungdomarnas uppfattning är mer sällsynt. Denna fenomenologiska studie ämnar bidra till att synliggöra elevernas åsikter och önskemål. Studien baseras på elva semistrukturerade intervjuer där 18-åriga ungdomar fått möjlighet att utvärdera och kommentera sexualkunskapen i skolan. I resultaten av den tematiska analysen framträdde tre tydliga teman: lärarens insats och påverkan, undervisningens innehåll och upplägg samt tid som ägnas åt ämnet. Det övergripande resultat som återfinns i samtliga intervjuer är besvikelse/missnöje, vilket även präglar resultaten av analysen. Ett oväntat resultat var att flertalet informanter var nöjda med sexualundervisningen i mellanstadiet, men att den blev sämre i högstadiet. Studiens resultat ger förståelse för att eleverna upplevt sexualkunskapen som knapphändig, ytlig och gammaldags samt att de önskar en uppdaterad undervisning som möter deras behov. Vidare önskas lärare som är trygga inom ämnet och därmed påvisar en säkerhet i rollen som sexualkunskapslärare, samt mer lektionstid för sexualkunskap. Studien utgör därmed ett bidrag till utvecklingen av dagens sexualundervisning. / Sexual education in school is important to provide a guideline forward in adolescents' lives, where some schools seem to accomplish this mission in a better way than others. Research in these results in education is available, but studies that examine adolescents' perception are rare. This phenomenological study aims to make visible the opinions and wishes of the students. The study is based upon semi-structured interviews in which eleven 18-year-olds had the opportunity to evaluate and comment on their sexual education in school. In the results of the thematic analyses three themes emerged; the teachers' contribution and impact, content and arrangement of the tuition, and time dedicated to the subject. The overall result that was found in all interviews was discontentment and disappointment, which also incuse the results of the analyses. An unexpected finding was that a majority of the informants were more satisfied with the sexual education at lower grades, but that it got worse at higher grades. The results of this study provides an understanding that the students perceive the sexual education as scanty, shallow and old fashioned and that they wish for a more updated tuition that meet their needs in a better way. Furthermore, there is a desire for teachers that are confident in the topic which leads to a confidence in their role as sexual educators, as well as more time in class for sexual education. The study thereby constitutes a contribution to the vega development of the contemporary sexual education.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs på gymnasiesärskolan, hur lärare arbetar med elevernas kvinno- och mansroller, samt att ställa undervisningen i relation till de av Skolverket uppsatta nationella målen för sex- och samlevnadsundervisning. Metoden för undersökningen är kvalitativa intervjuer av lärare. Resultatet av undersökningen visar att sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut beroende på elevgruppens sammansättning. Lärarna ser sex- och samlevnadsundervisningen som viktig och värdefull. Undersökningen visar att de utvidgar ämnet till att behandla stärkandet av elevernas självkänsla och självbestämmande samt att ge eleverna grunderna för att känna trygghet i sina kvinno- och mansroller. Lärarna lägger stor vikt vid diskussioner kring accepterade sexuella beteenden och uttryck samt vad som inte kan antas vara accepterat, hos eleverna själva och personer i olika ställningar eleverna möter i livet. Undersökningen visar att lärarna är engagerade och vinnlägger sig om att få en varierad undervisning med inslag där eleverna efter egen förmåga kan finna kunskap att ta till sig. Resultatet pekar på att de nationella målen för sex- och samlevnadskunskap är för allmänt hållna och svåra att bedriva ett kvalitetsarbete kring. Målen för vad en elev bör kunna efter avslutad skolgång är inte anpassade efter gymnasiesärskoleelevernas varierade utvecklings- och mognadsnivåer.</p>

<p>Denna naturvetenskapliga studie är skriven med ett perspektiv riktat mot skolan. Den utförs med ett övergripande syfte inför framtida lektioner inom sex och samlevnadsundervisningen. Detta mål nås genom att dels studera ett komplext ämne och dels genom att undersöka olika förhållningssätt på skolor. I litteraturstudien fokuserar jag på det hormonella systemet och dess samspel med kroppens organ. Informationen från skolor samlades in via intervjuer med ansvariga biologilärare på de skolor som givit gensvar på min förfrågan. Den biologiska genomgången och fältstudien relateras till den aktuella forskning som finns omkring ungdomars situation när det gäller sex och samlevnad. Debuten för ett aktivt sexuellt liv har sjunkit i ålder och samtidigt har smittsamma könssjukdomar ökat i samhället. På grund av skolans ansvar som kunskapsförmedlare och dess roll att skapa en god miljö under ungdomsåren har det medfört en strävan efter mer forskning i ämnet och tydligare riktlinjer inom skolan. Resultatet av min litteraturstudie och fältstudien medför att det komplexa i ämnet blir synbart och därigenom bidrar arbetet till en ökad förståelse av utvecklingen under puberteten samt ger fler infallsvinklar i ämnet.</p>

Denna naturvetenskapliga studie är skriven med ett perspektiv riktat mot skolan. Den utförs med ett övergripande syfte inför framtida lektioner inom sex och samlevnadsundervisningen. Detta mål nås genom att dels studera ett komplext ämne och dels genom att undersöka olika förhållningssätt på skolor. I litteraturstudien fokuserar jag på det hormonella systemet och dess samspel med kroppens organ. Informationen från skolor samlades in via intervjuer med ansvariga biologilärare på de skolor som givit gensvar på min förfrågan. Den biologiska genomgången och fältstudien relateras till den aktuella forskning som finns omkring ungdomars situation när det gäller sex och samlevnad. Debuten för ett aktivt sexuellt liv har sjunkit i ålder och samtidigt har smittsamma könssjukdomar ökat i samhället. På grund av skolans ansvar som kunskapsförmedlare och dess roll att skapa en god miljö under ungdomsåren har det medfört en strävan efter mer forskning i ämnet och tydligare riktlinjer inom skolan. Resultatet av min litteraturstudie och fältstudien medför att det komplexa i ämnet blir synbart och därigenom bidrar arbetet till en ökad förståelse av utvecklingen under puberteten samt ger fler infallsvinklar i ämnet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs på gymnasiesärskolan, hur lärare arbetar med elevernas kvinno- och mansroller, samt att ställa undervisningen i relation till de av Skolverket uppsatta nationella målen för sex- och samlevnadsundervisning. Metoden för undersökningen är kvalitativa intervjuer av lärare. Resultatet av undersökningen visar att sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut beroende på elevgruppens sammansättning. Lärarna ser sex- och samlevnadsundervisningen som viktig och värdefull. Undersökningen visar att de utvidgar ämnet till att behandla stärkandet av elevernas självkänsla och självbestämmande samt att ge eleverna grunderna för att känna trygghet i sina kvinno- och mansroller. Lärarna lägger stor vikt vid diskussioner kring accepterade sexuella beteenden och uttryck samt vad som inte kan antas vara accepterat, hos eleverna själva och personer i olika ställningar eleverna möter i livet. Undersökningen visar att lärarna är engagerade och vinnlägger sig om att få en varierad undervisning med inslag där eleverna efter egen förmåga kan finna kunskap att ta till sig. Resultatet pekar på att de nationella målen för sex- och samlevnadskunskap är för allmänt hållna och svåra att bedriva ett kvalitetsarbete kring. Målen för vad en elev bör kunna efter avslutad skolgång är inte anpassade efter gymnasiesärskoleelevernas varierade utvecklings- och mognadsnivåer.

Med vår litteraturstudie eftersträvar vi möjligheten att ge lärarstudenter och lärare en inblick i klassrumsundervisning om sexualitet och samlevnad, eftersom det inte behandlas i lärarutbildningen. Syftet med studien är att lyfta fram de utmaningar och möjligheter som förekommer i religionskunskapsundervisning om sexualitet och samlevnad. Genom att granska forskning inom området har vi besvarat en frågeställning anpassad till vårt syfte. Vidare följer en bakgrundsbeskrivning till området som läsaren kan välja att ta del av för att få ökad förståelse för det framställda resultatet. Fortsättningsvis presenteras det tillvägagångsätt vi har använt oss av för att ta fram och analysera material. I resultatet redovisas vetenskaplig forskning om utmaningar och möjligheter för lärare i undervisning om sexualitet och samlevnad. En av de utmaningar som är mest framstående är den dominerande heteronormen som skildras i klassrummen. Vidare skapar det medvetet eller omedvetet grupperingar mellan exempelvis heterosexuella och homosexuella där vi fördelar in oss i grupper om ’vi’ och ’dem’. Därför står lärare inför utmaningar gällande val av metoder i undervisningen för att inkludera alla. Att bli personlig i undervisning om sexualitet och samlevnad visar sig vara en utmaning då det är svårt att förhålla sig mellan det privata och personliga. Samtidigt kan det även ses som en möjlighet då det främjar öppenhet i diskussioner och samtal mellan lärare och elever. För att skapa möjligheter till givande diskussioner är den interpersonella kunskapen en viktig faktor för god undervisning. I litteraturstudiens sista avsnitt kan man avläsa vår diskussion utefter egna erfarenheter i relation till det framställda resultatet.