Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

Mitt syfte med det här examensarbetet var att undersöka varför en del tjejer tappar intresset för ämnet idrott och hälsa i skolan. Syftet var även att försöka ta reda på vad det beror på och när det sker. Arbetet består av en litteratur studie och en intervjudel. I litteraturen har jag forskat om kvinnors idrottshistoria, tjejers pubertet, rörelsens betydelse, självuppfattning och styrdokument. I min forskning har jag kommit fram till att tjejer förlorar sitt intresse för skolämnet idrott bl a när det börjas ställas mer krav på dem, när bollsporter tar över de roliga lekarna och när eleverna får betyg. Av de intervjuade tyckte de flesta att skolidrotten var roligare när de var mindre. Majoriteten är emot betyg i ämnet idrott, de anser sig inte ha någon nytta av dem senare i livet. Att tjejer tappar intresset för idrotten beror även på att deras kroppar förändras under puberteten.

<p>Mitt syfte med det här examensarbetet var att undersöka varför en del tjejer tappar intresset för ämnet idrott och hälsa i skolan. </p><p>Syftet var även att försöka ta reda på vad det beror på och när det sker. </p><p>Arbetet består av en litteratur studie och en intervjudel. I litteraturen har jag forskat om kvinnors idrottshistoria, tjejers pubertet, rörelsens betydelse, självuppfattning och styrdokument.</p><p>I min forskning har jag kommit fram till att tjejer förlorar sitt intresse för skolämnet idrott bl a när det börjas ställas mer krav på dem, när bollsporter tar över de roliga lekarna och när eleverna får betyg. Av de intervjuade tyckte de flesta att skolidrotten var roligare när de var mindre. </p><p>Majoriteten är emot betyg i ämnet idrott, de anser sig inte ha någon nytta av dem senare i livet. Att tjejer tappar intresset för idrotten beror även på att deras kroppar förändras under puberteten.</p>

No description available.

<p>Denna naturvetenskapliga studie är skriven med ett perspektiv riktat mot skolan. Den utförs med ett övergripande syfte inför framtida lektioner inom sex och samlevnadsundervisningen. Detta mål nås genom att dels studera ett komplext ämne och dels genom att undersöka olika förhållningssätt på skolor. I litteraturstudien fokuserar jag på det hormonella systemet och dess samspel med kroppens organ. Informationen från skolor samlades in via intervjuer med ansvariga biologilärare på de skolor som givit gensvar på min förfrågan. Den biologiska genomgången och fältstudien relateras till den aktuella forskning som finns omkring ungdomars situation när det gäller sex och samlevnad. Debuten för ett aktivt sexuellt liv har sjunkit i ålder och samtidigt har smittsamma könssjukdomar ökat i samhället. På grund av skolans ansvar som kunskapsförmedlare och dess roll att skapa en god miljö under ungdomsåren har det medfört en strävan efter mer forskning i ämnet och tydligare riktlinjer inom skolan. Resultatet av min litteraturstudie och fältstudien medför att det komplexa i ämnet blir synbart och därigenom bidrar arbetet till en ökad förståelse av utvecklingen under puberteten samt ger fler infallsvinklar i ämnet.</p>

<p>Under åren 1946-1962 förändras Sveriges obligatoriska skolväsende i grunden. Hur såg lärarna på de frågor som rörde disciplinen i skolan och hur menade de att problemen hade uppstått samt hur skulle problemen lösas på både kort och på lång sikt. Analysen tar upp vad folkskollärarna debatterar om disciplinproblemen under 1950-talet till och med 1964. Analysen görs utifrån folkskollärarnas tidning och lärartidningen.</p>

Denna naturvetenskapliga studie är skriven med ett perspektiv riktat mot skolan. Den utförs med ett övergripande syfte inför framtida lektioner inom sex och samlevnadsundervisningen. Detta mål nås genom att dels studera ett komplext ämne och dels genom att undersöka olika förhållningssätt på skolor. I litteraturstudien fokuserar jag på det hormonella systemet och dess samspel med kroppens organ. Informationen från skolor samlades in via intervjuer med ansvariga biologilärare på de skolor som givit gensvar på min förfrågan. Den biologiska genomgången och fältstudien relateras till den aktuella forskning som finns omkring ungdomars situation när det gäller sex och samlevnad. Debuten för ett aktivt sexuellt liv har sjunkit i ålder och samtidigt har smittsamma könssjukdomar ökat i samhället. På grund av skolans ansvar som kunskapsförmedlare och dess roll att skapa en god miljö under ungdomsåren har det medfört en strävan efter mer forskning i ämnet och tydligare riktlinjer inom skolan. Resultatet av min litteraturstudie och fältstudien medför att det komplexa i ämnet blir synbart och därigenom bidrar arbetet till en ökad förståelse av utvecklingen under puberteten samt ger fler infallsvinklar i ämnet.

Under åren 1946-1962 förändras Sveriges obligatoriska skolväsende i grunden. Hur såg lärarna på de frågor som rörde disciplinen i skolan och hur menade de att problemen hade uppstått samt hur skulle problemen lösas på både kort och på lång sikt. Analysen tar upp vad folkskollärarna debatterar om disciplinproblemen under 1950-talet till och med 1964. Analysen görs utifrån folkskollärarnas tidning och lärartidningen.

Sammanfattning Syfte: Finna forskningsbaserade underlag för hur fysisk barn- och ungdomsträning bör bedrivas, från nybörjarnivå som barn (ca sex år) till avancerad nivå som ung senior (ca 18 år) och koppla detta till innebandy. Frågeställningar: Finns det perioder under uppväxten då unga idrottare är extra mottagliga för en viss typ av träning? Hur bör träningen utformas under uppväxten uppdelat i delkapaciteterna: aerobt, anaerobt, styrka, rörlighet och koordination/teknik? Metod: Systematisk litteraturöversikt av befintlig forskning inom det valda problemområdet. Sökningar i databasen EBSCOhost har utförts. Från sammanlagt i 713 st. artiklar har tolv artiklar sållats fram som gick vidare till dataextraktion. Inklusionskriterierna för artiklarna var: peer reviewed artiklar, publicerade på engelska januari 2003 – oktober 2012, population: 6-18 års ålder av båda könen. Exklusionskriterierna var: någon form utav diagnos, skada eller sjukdom hos populationen. Under tiden tillkom fyra relevanta artiklar från referenslistor hos de redan inkluderade artiklarna. Resultat: Utav de 16 st artiklar som ingick i dataextraktionen säger tolv att det finns perioder under uppväxten då idrottare är extra mottagliga för en viss typ av träning och två säger att det generellt inte finns sådana perioder. Två utav artiklarna säger både ja och nej på frågan. Inom den aeroba delkapaciteten, styrka/snabbhet och koordination sker utvecklingen kontinuerligt under hela uppväxten samtidigt verkar det också finnas perioder där utvecklingstakten i dessa delkapaciteter accelereras. Inom den anaeroba delkapaciteten finns det en acceleration av förmågan i samband med den ökning i muskelmassa som sker efter tillväxtspurten. Det finns motsägningar och oklarheter i forskningen gällande utvecklingstakten inom de olika delkapaciteterna. Slutsats: Den aeroba delkapaciteten, styrka/snabbhet och koordination/teknik är viktiga inom innebandy och i dem sker utvecklingen kontinuerligt under hela uppväxten. Därför bör de också tränas och ibland prioriteras under hela uppväxten. Det verkar även finnas perioder där utvecklingstakten i dessa delkapaciteter accelereras och därför kan en viss fokusering av träningen motiveras under dessa perioder även om övriga delkapaciteter inte skall försummas. En fokusering av träningen mot den anaeroba delkapaciteten innan muskelmassan börjar utvecklas skulle förmodligen ge begränsade resultat. Problemområdet behöver utforskas ytterligare för att kunna ge mer specifika rekommendationer om vilka träningssätt som är mest effektiva för barn och ungdomar. Forskning speciellt riktad mot flickor eftersökes. Nyckelord: Träning, utveckling, barn, ungdomar, pubertet, innebandy.

Uppsatsen analyserar Clara Henrys bok Ja jag har mens, hurså? (2016), en bok som lyfter tabun kring menstruation, som ett möjligt läromedel i ämnet svenska. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Henrys bok kan användas i svenskundervisningen för årskurs 4-6. Uppsatsen undersöker tidigare forskning kopplat till vårt syfte indelat i tre frågeställningar. Den första frågeställningen undersöker bokens ämne och dess trovärdighet. Den andra frågeställningen undersöker hur ett läromedel kan vara utformat och huruvida Henrys bok kan användas som ett sådant. Den tredje och sista frågeställningen undersöker pedagogiska aspekter i undervisningen som läraren bör överväga, utöver bokens innehåll. Dessa frågeställningar besvaras och analyseras med hjälp av tidigare forskning som sökts via databaser och via sökord passande för syftet i denna uppsats. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att Henrys bok kan inkluderas i undervisningen kring 12-årsåldern och i alla delar av svenskundervisningen där eleverna gör övningar utifrån texter och utdrag. Om den används som ett kompletterande läromedel med fokus på bokens innehåll och följande diskussioner kring det kan Henrys bok Ja jag har mens, hurså? bidra till att eleverna når läroplanens övergripande mål och inte enbart kunskapskraven i svenskan.