Tonårsperioden är den tid som är mest brottsintensiv i livet. Det finns inget tydligt svar på varför just vissa tonåringar väljer att begå brott men det är klarlagt att det sociala samspelet har en inverkan på tonåringar och dess brottsbenägenhet. Syftet med studien var att undersöka om tonåringarnas anknytning till skola och familj påverkar ungdomsbrottsligheten samt om de föreligger könsskillnader i anknytning till skola och familj. Resultatet visar att det finns könsskillnader i anknytning till skola och familj och att anknytningen till skola och familj har en inverkan på ungdomsbrottslighet. / The teenage period is the most crime intensive time in life. There is no clear answer as to why certain teenagers choose to commit crimes, however, the social interaction has an impact on teenagers and their propensity to crime. The purpose of the study was to investigate whether teenagers’ connection to school and family affects juvenile delinquency and whether there are gender differences in connection to school and family. The results show that there are gender differences in connection with school and family and that the connection with school and family has an impact on youth crime.

<p>Under åren 1946-1962 förändras Sveriges obligatoriska skolväsende i grunden. Hur såg lärarna på de frågor som rörde disciplinen i skolan och hur menade de att problemen hade uppstått samt hur skulle problemen lösas på både kort och på lång sikt. Analysen tar upp vad folkskollärarna debatterar om disciplinproblemen under 1950-talet till och med 1964. Analysen görs utifrån folkskollärarnas tidning och lärartidningen.</p>

Under åren 1946-1962 förändras Sveriges obligatoriska skolväsende i grunden. Hur såg lärarna på de frågor som rörde disciplinen i skolan och hur menade de att problemen hade uppstått samt hur skulle problemen lösas på både kort och på lång sikt. Analysen tar upp vad folkskollärarna debatterar om disciplinproblemen under 1950-talet till och med 1964. Analysen görs utifrån folkskollärarnas tidning och lärartidningen.

Syftet med studien är att belysa hur unga fotbollsspelande tjejer upplever sin idrott.  - Vad vill unga fotbollstjejer att träningarna och verksamheten ska innehålla och hur ska den organiseras för att de ska upprätthålla sitt intresse och stanna kvar? - Vad är viktigt i ledarens agerande för att tjejerna ska trivas? Studien bygger på en kvalitativ metod och genomfördes med 17 tjejer i ett 14-års lag i fyra fokusgruppintervjuer. Resultatet visar att alla tjejer tycker att det roligaste med idrotten är att spela matcher och åka på cuper. De tycker att det är viktigt att vinna, men har de spelat bra och fått visa upp vad de lärt sig så kan de ta en förlust. Kompisarna är en viktig faktor och att ha roligt tillsammans är det som gör att de vill fortsätta att spela fotboll. De tycker att träningarna ska innehålla blandade övningar och att de även där får spela matcher i många olika varianter. Ledaren är en viktig person och hon/han ska peppa och pusha dem samt hjälpa dem så att de gör rätt. De tycker att  alla ska få vara med och spela, bli sedda och behandlas lika. Engströms prestations-, tränings- och upplevelselogiker blir här väldigt tydliga.

It is tragic that one can never be a child again. It is equally tragic to always remain a child. I see my work as a story. In this story, however, I don't want to say exactly how it is or how it was. Just how it feels. My work straddles the border between desire and material. I do whatever feels right and slowly from that, a setting, a landscape of materialized feelings and thoughts are painted into being. In Latin, "textere" means "to merge", which refers to both text and textile. "Merge" is a good word for my work. I don't particularly like to write, which is why I like to work with weaving and embroidery. Different paths, events, thoughts, threads and people are woven together and form a context, a story. The various objects are merged into sentences, timing and punchlines.

Diabetes Mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som medför drastiska livsstilsförändringar samt kräver ständig planering och anpassning i vardagen för att optimera god egenvård och förebygga kort- samt långsiktiga komplikationer. Det är således av intresse att utforska barn och unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1 under den redan utmanande tidpunkten i livet som utgörs av tiden mellan barndom och vuxenliv. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa barn och unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Vald metod för följande studie är en litteraturöversikt med kvalitativ design som utgångspunkt för data. Funnet resultat belyser att barn och unga vuxna med diabetes typ 1 upplever utmaningar med psykisk ohälsa relaterat till ångest och oro samt rädsla för komplikationer. Likaså synliggörs omgivningens påverkan på individens egenvårdsförmåga, orsakat av stigmatisering och okunskap gällande diabetes typ 1. Fortsättningsvis belyser resultatet hur relationer i olika former kan påverka egenvårdsförmågan genom upplevelsen av emotionellt och praktiskt stöd samt adekvat informationsgivande. Slutligen visar resultatet hur acceptans och integrering av diabetes typ 1 i livet påverkar tillvarons samtliga aspekter; från identitet, följsamhet och ansvar, till inverkan på vardag, relationer och framtidsplanering. Under diskussionen tillkommer reflektioner om de subjektiva upplevelserna av att leva med diabetes typ 1, utgjort av egenvårdsförmåga, synen på sig själv samt relationen till omgivningen och andra, samt en reflekterande metoddiskussion om litteraturstudiens vetenskapliga kvalitet och etiska medvetenhet. / Diabetes Mellitus type 1 (T1D) is a chronic disease that entails drastic lifestyle changes and requires constant planning and adaptation in everyday life to optimize good self-care and prevent short- and long-term complications. It is therefore of interest to explore children's and young adults' experiences of living with T1D during the already challenging time between childhood and adulthood. The purpose of this literature study is to shed light on children and young adults' experiences of living with diabetes type 1. The chosen method for the following study is a literature review with a qualitative design. The results highlight that children and young adults with T1D experience challenges with mental illness related to anxiety and worry as well as fear of complications. Likewise, the influence of the environment on the individual's self-care ability is made visible, caused by stigmatization and ignorance regarding type 1 diabetes. The result further highlights how relationships in various forms can affect self-care ability through the experience of emotional and practical support as well as adequate information provision. Finally, the results show how acceptance and integration of T1D affects all aspects of life; from identity, compliance and responsibility, to the impact on everyday life, relationships and future planning. During the discussion, reflections are added on the subjective experiences of living with T1D, consisting of self-care skills, the view of oneself and the relationship with the environment and others, as well as a reflective methodological discussion on the scientific quality and ethical awareness of this literature study.

Background Adolescent subjective health and mental problems have become a public health concern not only in Sweden but worldwide. The overall aim of this thesis is to deepen and widen the understanding of young peoples’ subjective health, psychosomatic and stress-related problems. A special focus is put on experienced stress among adolescent girls and young women. The study setting is one youth health centre, and three upper secondary schools in Umeå, a university town in northern Sweden. The research design combines qualitative and quantitative methods with the main focus on qualitative methods. An interdisciplinary theoretical synthesis is utilised, primarily based on bio-psycho-social, phenomenological, and social constructionist approaches. The three qualitative papers (I-III) are based on the same sample of 40 young women who had sought help at the youth health centre because of their stress-related problems. Paper I explores the stressors experienced by the young women, whereas Paper II explores the lived experiences of stress. Paper III examines the young women’s experiences of living in a violent partner relationship as young teenagers, and how this has affected their lives and health over time. Paper IV investigates perceived stress and subjective health complaints among older adolescents in upper secondary school.   Methods Data was derived from: a) a qualitative interview study with 40 adolescent girls and young women, aged between 16–25 years, who had sought help at the youth health centre for stress problems. Qualitative content analysis was used in combination with discourse-orientated analysis (Paper I); a phenomenological approach (Paper II), and narrative method (Paper III); b) a school-based survey with a sample of 16–18-year-old boys and girls (n=1027), in upper secondary school, grades 1 and 2, from different educational programs at three schools. Perceived stress, self-rated health, subjective health complaints, anxiety, and depression, were measured with a questionnaire including a set of instruments. Statistical analyses were descriptive and analytical.   Results Paper I identified multiple stressors of modernity, gender orders and youth. Contextual factors, including social constructions and practices of gender, played an important role for the stress experienced by these young women. The results revealed that multiple and intersecting stressors and demands connected to essential life spheres, contributed not only to experiences of distress but also to feelings of constraint. Moreover, the roles of excessive taking of responsibility and failing adult support were revealed. Paper II illuminated multidimensional lived and embodied experiences of distress. ‘Living close to the edge’ emerged as the common theme running through all of the interviews and captured the young women’s sometimes unbearable situations. The theme contains dimensions of physical, emotional, cognitive, social, and existential distress, as well as dimensions of distrust and disempowerment. Paper III examined two Swedish adolescent girls’ experiences of living in a violent relationship as teenagers, and how this has affected their lives and health over time. The analysis revealed violation, stress, trauma, coping, and agency during adolescence and the transition into adulthood. Paper IV showed a high level of perceived stress, and subjective health and stress complaints among boys and girls. High pressure and excessive demands from school were experienced by a majority of boys and girls. Perceived stress was correlated with subjective health and stress complaints and anxiety. There was a clear gender difference: two to three times as many girls than boys reported subjective health complaints, e.g. headaches, tiredness and sleeping difficulties, musculoskeletal pain, sadness and anxiety.   Conclusion Several issues of relevance to public health were raised throughout the thesis. According to the interview results, the young women face multiple and intersecting stressors of modernity, gender orders and being young, which correspond to their multidimensional experiences of ‘living close to the edge’. Their experiences of stress are multidimensional, and include physical, emotional, cognitive, social and existential dimensions. Findings from the qualitative study were also mirrored in the findings from the larger group of adolescents in the school survey, where a high proportion of older adolescents, particularly girls, reported perceptions of stress. Moreover, perceived stress correlated to a variety of subjective health complaints and anxiety. The results can be understood and explained from a variety of perspectives. The experience of ‘managing alone’ indicated perceptions of inadequate social support. The overall results indicated a risk of more negative health development, particularly among adolescent girls and young women. Stressors of modernity, gender orders and youth were prominent. The continuation and normalisation of oppression and violence are also discussed as a severe gendered stressor in young women’s lives. This calls for a broad contextualised and gender-sensitive approach to young people’s stress and health problems. In conclusion, the age and gender gap in adolescent health needs to be further explored, and processes of distress, distrust and disempowerment have to be taken more seriously. / Under det senaste decenniet har medier och flertalet nationella forskningsrapporter informerat om ökande psykisk ohälsa och stress bland barn och unga i Sverige. Denna avhandlings syfte är att med hjälp av en utforskande och tvärvetenskaplig ansats fördjupa förståelsen av subjektiva ohälsoproblem och upplevd stress bland unga i Sverige, med speciellt fokus på flickors och unga kvinnors upplevda stressproblem. Avhandlingen har en explorativ och flexibel studiedesign som kombinerar kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder med särskild tyngdpunkt på de kvalitativa metoderna. Datainsamling har genomförts med a) kvalitativa forskningsintervjuer med en grupp flickor och unga kvinnor (16–25 år) som sökt hjälp för stressrelaterade problem på en ungdomshälsomottagning i Umeå, och b) en skolbaserad enkätunder-sökning med totalt 1027 pojkar och flickor, 16–18 år, i åk 1–2 på tre kommunala gymnasieskolor i Umeå. Forskningsintervjuerna har huvudsakligen analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen har i de olika delarbetena sedan kombinerats med diskursorienterad analys (Artikel I), med fenomenologisk ansats (Artikel II) och med narrativ metod (Artikel III). Skolenkäten har analyserats med deskriptiva och analytiska statistiska metoder (Artikel IV). Resultaten från den kvalitativa intervjuundersökningen med unga kvinnor belyser a) multipla stressorer som kan hänföras till flera parallella områden i livet – men även till samhälleliga diskurser: modernitetens stressorer, genusordningarnas stressorer och ungdoms-årens stressorer, b) multidimensionella, levda och förkroppsligade erfarenheter av stress och ”att leva på gränsen” som innefattar fysiska, emotionella, kognitiva, sociala och existentiella dimensioner och c) erfarenheter av våld och kontroll i partnerrelationer samt deras konsekvenser. Resultaten från enkätundersökningen med gymnasielever visar att en stor andel av ungdomarna rapporterar subjektiva hälso- och stressbesvär av olika slag inklusive oro och ångest. Jämfört med pojkarna så är det två till tre gånger fler flickor som rapporterar besvär och denna skillnad är signifikant. En majoritet av ungdomarna håller ett högt tempo och upplever sig också pressade av krav från skolan samt av egna inre krav. Upplevelserna av stress i form av högt tempo och höga krav korrelerar med de subjektiva hälso- och stressbesvären samt med ångest.   Sammanfattningsvis visar avhandlingen att ungas stressrelaterade och subjektiva hälsobesvär bör förstås i ett vidare socialt sammanhang som inkluderar ett genusperspektiv. Kontext- och genusspecifika interventionsmodeller behöver utvecklas för att möta dessa hälsoproblem, men stress bland unga behöver också diskuteras och studeras vidare i relation till hur samhällsutvecklingen och dess värdegrunder påverkar unga av idag.

Against a backdrop of feminist and social scientific research on sex, female embodiment, and normality this thesis aims to discern how young women, who in adolescence have learned that their bodies are developing in ways considered ‘atypical’ for the female sex, make sense of their bodies and their situation. In focus are the ways in which the women make sense of and negotiate female embodiment; how they, particularly in stories about their interactions with others, position their embodied selves; and how norms and beliefs about sexed embodiment, heterosexual practice, and in/fertility are strengthened and challenged in the interviewees’ sense-making. The data comprise 23 in-depth interviews with women who in adolescence have learned that they do not have a uterus and a vagina, or who have learned that they do not have two X chromosomes and have no, or non-functioning, ovaries. Through narrative and thematic analysis the thesis shows how the women’s sense-making can be obstructed by norms about female embodiment, heterosexual practice, and in/fertility, expressed through medical terminology and practice and in interaction with family, friends, and peers, as described by the interviewees. Concomitantly, as the thesis demonstrates, medical terminology can be experienced and function as a resource in the women’s sense-making. Diagnostic categories enable them to put the specificities of sex development into words and raise awareness about bodily variation. Furthermore, in their stories about others’ reactions to their bodies and about their experience and management of certain medical treatments, the women question norms about female embodiment, heterosexual practice, and in/fertility that were previously taken for granted. The complexity of the women’s sense-making is demonstrated through the ways in which the interviewees, on the one hand, align with norms about female embodiment, heterosexual practice, and in/fertility, and in which they, on the other hand, succeed in challenging the same. In this ‘juggling’ of reinforcement and resistance, the thesis argues, the women are found to expand rather than dismiss beliefs about female embodiment.  Thus, the thesis contributes with deepened knowledge about what it can be like to live with these specific conditions and with problematizations of how norms about female embodiment can be enacted and questioned. / Mot bakgrund av feministisk och samhällsvetenskaplig forskning kring kön, kvinnlig kroppslighet och normalitet syftar avhandlingen till att undersöka hur unga kvinnor, som i tonåren fått reda på att deras kropp utvecklas på ett sätt som anses ”otypiskt” för det kvinnliga könet söker förstå och skapa mening kring sin kropp och situation. Framförallt undersöks dessa kvinnors meningsskapande, hur de i sina berättelser positionerar sig i relation till andra, och hur normer och föreställningar om kvinnlig kroppslighet, heterosexuell praktik och in/fertilitet förstås, förhandlas, stärks och ifrågasätts i berättelserna. Materialet som undersöks utgörs av 23 djupintervjuer med kvinnor som i tonåren fått reda på att de antingen inte har någon livmoder och vagina eller att de inte har två X kromosomer och inga eller  icke-fungerade äggstockar. Genom narrativa och tematiska analyser visar avhandlingen hur kvinnornas meningskapande formas av normer kring kvinnlig kroppslighet, heterosexuell praktik och in/fertilitet, då de uttrycks i kvinnornas berättelser om sin situation i möten med andra och i relation till medicinsk praktik. Samtidigt, visar avhandlingen, kan medicinsk terminologi, specifikt diagnoser, och praktik utgöra resurser i kvinnornas meningsskapande som möjliggör för dem att sätta ord på och sprida kunskap om kroppslig variation. I kvinnornas berättelser om andras reaktioner på deras kroppar och om deras erfarenhet och hantering av specifika medicinska behandlingar utmanas vidare normer som kvinnorna tidigare har tagit för givet. Genom analysen framträder således komplexiteten i kvinnornas meningskapande då de å ena sidan anammar förgivettagna normer om kvinnlig kroppslighet, heterosexuell praktik och infertilitet och å andra sidan utmanar de samma. I detta ”jonglerande” av anpassning till normer och motstånd mot desammasyns kvinnorna expandera snarare än avfärda föreställningar om kvinnlig kroppslighet. Avhandlingen fördjupar därmed kunskapen om hur det kan vara att leva med dess specifika tillstånd och till att problematisera hur normer om kvinnlig kroppslighet kan ta sig uttryck och ifrågasättas.