<p>Mellan 30 000 till 40 000 inducerade aborter per år har i Sverige genomförts de senaste åren. Detta innebär att en stor del av sjukvårdens patienter har genomgått eller kommit i kontakt med en abort i sitt liv. Det är därför viktigt att allmänsjuksköterskan har god kunskap om hur en inducerad abort kan påverka kvinnan och hennes omvärld. Allmänsjuksköterskans roll i abortprocessen har också ökat. Därmed genomfördes en litteraturstudie på både kvalitativa och kvantitativa artiklar med syftet att belysa hur kvinnans subjektiva hälsa påverkas, över längre tid, som följd av inducerad abort. Resultatet visar att många kvinnor upplever den inducerade aborten som en livshändelse som får till följd ett spektrum av känslor av både positiv och negativ art så som lättnad, inre mognad, säkerhet i sitt beslut men också sorg, skam, skuld och ensamhet. Att integrera denna livshändelse ses vara en balansgång och en process som återkommer och som påverkar kvinnans möjlighet att skapa sundhet, friskhet och välbefinnande i sitt liv. Dels visar resultatet känslor och tankar som berör henne inombords. Vidare ser hon påverkan som relateras till hennes relationer och slutligen visar sig objektiva tecken på hälsa och ohälsa när hon och andra ser henne utifrån. Mer forskning behövs på fler kvinnor över längre tid efter ingreppet och på mannens hälsa efter partners inducerade abort.</p>

Mellan 30 000 till 40 000 inducerade aborter per år har i Sverige genomförts de senaste åren. Detta innebär att en stor del av sjukvårdens patienter har genomgått eller kommit i kontakt med en abort i sitt liv. Det är därför viktigt att allmänsjuksköterskan har god kunskap om hur en inducerad abort kan påverka kvinnan och hennes omvärld. Allmänsjuksköterskans roll i abortprocessen har också ökat. Därmed genomfördes en litteraturstudie på både kvalitativa och kvantitativa artiklar med syftet att belysa hur kvinnans subjektiva hälsa påverkas, över längre tid, som följd av inducerad abort. Resultatet visar att många kvinnor upplever den inducerade aborten som en livshändelse som får till följd ett spektrum av känslor av både positiv och negativ art så som lättnad, inre mognad, säkerhet i sitt beslut men också sorg, skam, skuld och ensamhet. Att integrera denna livshändelse ses vara en balansgång och en process som återkommer och som påverkar kvinnans möjlighet att skapa sundhet, friskhet och välbefinnande i sitt liv. Dels visar resultatet känslor och tankar som berör henne inombords. Vidare ser hon påverkan som relateras till hennes relationer och slutligen visar sig objektiva tecken på hälsa och ohälsa när hon och andra ser henne utifrån. Mer forskning behövs på fler kvinnor över längre tid efter ingreppet och på mannens hälsa efter partners inducerade abort.

Syfte: Att undersöka om pass med fysisk aktivitet i Värnamo kommuns hälsoutbildning ger någon effekt på deltagarnas senare aktivitetsnivå och subjektiva hälsa samt om deltagarnas syreupptagningsförmåga förändrats sedan utbildningen och om detta i så fall kan kopplas till den sänkta sjukfrånvaron. Metod: En enkätundersökning till samtliga individer som gått utbildningen och som fortfarande arbetar i någon av kommunens förvaltningar samt ett cykelkonditionstest som genomfördes av en mindre del av utbildningens deltagare. Resultat: Ingen korrelation kunde ses mellan vilket år utbildningen genomfördes (och därmed om fysisk aktivitet ingick praktiskt i utbildningen) och den subjektiva hälsan. Ett statistiskt signifikant samband kunde ses mellan utbildningsår och om deltagaren helt eller delvis nådde rekommendationerna för fysisk aktivitet. På gruppnivå kunde ingen effekt på syreupptagningsförmågan identifieras mellan något av de tre testtillfällena och inget samband kunde ses med den sänkta sjukfrånvaron. Slutsats: Studien kunde inte visa att tillägg av fysisk aktivitet i utbildningen ger någon effekt på deltagarnas senare aktivitetsnivå eller subjektiva hälsa. Vad deltagarnas minskade sjukfrånvaro beror på går inte att utläsa från denna studie. Den subjektiva hälsan och den fysiska aktiviteten, i den mån dessa faktorer kunde utläsas, samt syreupptagningsförmågan verkar inte vara anledningen. / Aims: To examine if sessions of physical activity in Värnamo Municipality health education has any effect on the participant´s subsequent activity level and subjective health, and if the participants oxygen uptake changed after the education and if so, can this be linked to the reduced absenteeism. Methods: A questionnaire to all individuals who have taken the course and who still work in any of the municipal administrations and a cycle ergometer test conducted by a small group of the participants of the education. Results: No correlation was seen between the year the education was conducted (and thus if physical activity was included practicaly in the education) and the subjective health. A statistical significant association could be seen between education year and if the participant fully or partially reached the recommendations for physical activity. No influence on oxygen uptake could be identified at group level between any of the three test sessions and no correlation could be seen with the reduced sick leave. Conclusion: The study could not show that the adding of physical activity to the education gives any effect to the participants subsequent activity level or subjective health. What the participants reduced sick leave depends on can not be determined from this study. The perceived health and physical activity, to the extent that these factors could be evaluated, and oxygen uptake does not seem to be the reason.

No description available.

Syftet med examensarbetet är att få en ökad förståelse för hur vuxna personer i Sverige upplever att deras aktivitetsmönster påverkas av Covid-19 och dess restriktioner i vardagen. Metoden är kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Ett snöbollsurval användes för rekrytering av 10 informanter, i åldrarna 30–49 år. Datamaterialet transkriberades ordagrant och en kvalitativ innehållsanalys användes för bearbetning och analysering av data. Resultatet visade att de allra flesta delar i vuxnas aktivitetsmönster i en stor utsträckning påverkats av Covid-19. Temat tolkades som att Upplevda begränsningar i vardagen kan skapa nya möjligheter. Fyra kategorier identifierades; skötselaktiviteter, arbetsaktiviteter, intressen och social miljö. Varje kategori bestod av tre underkategorier. Slutsatsen är att många vuxna personer upplever en begränsning i sin sociala miljö. Flera av vardagens aktiviteter har anpassats, blivit inställda eller begränsade. Många aktiviteter utförs istället utomhus eller digitalt jämfört med innan Covid-19. På detta sätt har begräsningarna i vardagen bidragit till nya möjligheter för personerna. Aktivitetsbaserade interventioner kan behövas för att hitta hälsosamma aktivitetsmönster och värdeupplevelser som påverkats till följd av Covid-19.

Denna studie behandlar relationen mellan jämställdhet på samhällsnivå och individuell subjektiv hälsa genom att korrelera data från 23 europeiska länder. Materialet erhålles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utsträckning individuell hälsa i allmänhet och de olika könen i synnerhet påverkas av samhällets jämställdhetsgrad utförs linjär sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hänsyn till andra tänkbara komponenter som kan tänkas påverka relationen där emellan. Med tidigare forskning som stöd formuleras hypotesen att jämställdhet i det omgivande samhället påverkar såväl kvinnors som mäns hälsa positivt. Hypotesen får stöd kontrollerat för faktorer på individnivå. När mått på socialt och materiellt välstånd förs in i analysen försvinner emellertid sambandet, något som delvis kan förklaras av att mer jämställda samhällen också tenderar att präglas av högre nivåer av välfärd. När hänsyn tas till förekomsten av en interaktionseffekt, där ökad jämställdhet påverkar kvinnors och mäns hälsa i olika utsträckning, blir sambandet mellan jämställdhet och hälsa av negativ karaktär. Resultaten tyder på att den negativa effekten på hälsa är större för män än kvinnor vilket kan föras tillbaka på mäns förluster av tidigare samhällsprivilegier parallellt med en fortsatt hälsovådlig livsstil. Att också kvinnors hälsa i viss mån påverkas negativt kan bero på att kvinnor i takt med ökat arbetsdeltagande tar sig an traditionellt maskulina hälsobeteenden samtidigt som de fortfarande har det huvudsakliga ansvaret för hem- och barnomsorg. Samband av detta slag är komplexa, för att vidare utröna på vilka sätt individuell hälsa och jämställdhet mellan könen samverkar fordras mer forskning på området.

Denna studie behandlar relationen mellan jämställdhet på samhällsnivå och individuell subjektiv hälsa genom att korrelera data från 23 europeiska länder. Materialet erhålles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utsträckning individuell hälsa i allmänhet och de olika könen i synnerhet påverkas av samhällets jämställdhetsgrad utförs linjär sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hänsyn till andra tänkbara komponenter som kan tänkas påverka relationen där emellan. Med tidigare forskning som stöd formuleras hypotesen att jämställdhet i det omgivande samhället påverkar såväl kvinnors som mäns hälsa positivt. Hypotesen får stöd kontrollerat för faktorer på individnivå. När mått på socialt och materiellt välstånd förs in i analysen försvinner emellertid sambandet, något som delvis kan förklaras av att mer jämställda samhällen också tenderar att präglas av högre nivåer av välfärd. När hänsyn tas till förekomsten av en interaktionseffekt, där ökad jämställdhet påverkar kvinnors och mäns hälsa i olika utsträckning, blir sambandet mellan jämställdhet och hälsa av negativ karaktär. Resultaten tyder på att den negativa effekten på hälsa är större för män än kvinnor vilket kan föras tillbaka på mäns förluster av tidigare samhällsprivilegier parallellt med en fortsatt hälsovådlig livsstil. Att också kvinnors hälsa i viss mån påverkas negativt kan bero på att kvinnor i takt med ökat arbetsdeltagande tar sig an traditionellt maskulina hälsobeteenden samtidigt som de fortfarande har det huvudsakliga ansvaret för hem- och barnomsorg. Samband av detta slag är komplexa, för att vidare utröna på vilka sätt individuell hälsa och jämställdhet mellan könen samverkar fordras mer forskning på området.

Episodic memory (EM) displays the most prominent age-related decline. However, this decline could possibly be minimized by engaging in a physically active and cognitively stimulating lifestyle. A way to measure the self-perceived ability to engage in such a lifestyle is with subjective health estimations, which have been associated with objective health. The Subjective Health Horizon Questionnaire (SHH-Q) measures estimated individual maximum age to engage in activities in relation to four lifestyle dimensions: Novelty, Body, Work and Life Goals. Among these, Novelty is suggested to be associated with EM performance. Thus, in this study, the first aim is to corroborate that the SHH-Q items align according to the hypothesized dimensions. The second aim is to assess whether any of the dimensions are associated with EM. In this cross-sectional study 129 Swedish participants, aged 69-73, were evaluated with the SHH-Q and three EM tests. Statistical analyses included Principal Component Analysis (PCA) for aim 1 along with a correlation- and linear regression analysis for aim 2. The results showed that the SHH-Q items aligned with the four dimensions as expected, but that the linear regression model with the SHH-Q in relation to EM was not significant. However, a significant positive zero-order correlation between Novelty and EM (r(90) = .19, p = .04) was found. The association between Novelty and EM highlights the possibility that engaging in novelty-oriented exploration, such as new experiences and environments, may be associated with preserved EM performance at older ages. Future research should investigate the neural correlates of this association. / Episodminnet har visat en stark åldersrelaterad försämring. Denna nedgång skulle möjligen kunna minimeras med en fysiskt aktiv och kognitivt stimulerande livsstil. Ett sätt att mäta den självupplevda förmågan att engagera sig i en sådan livsstil är med subjektiva hälsomått, som även har associerats med objektiv hälsa. Subjective Health Horizon Questionnaire (SHH-Q) mäter uppskattad individuell maxålder för engagemang i aktiviteter i relation till fyra dimensioner av livsstil: Novelty, Body, Work och Life Goals. Bland dessa föreslås Novelty vara associerad med episodminnesprestation. Det första målet med denna studie är att korroborera att frågorna i SHH-Q kan delas in i de tidigare föreslagna dimensionerna. Det andra målet är att bedöma om någon av dimensionerna är förknippade med episodminnet. I denna tvärsnittsstudie utvärderades 129 svenska deltagare i åldern 69-73, med SHH-Q och tre EM-tester. Statistiska analyser inkluderar principiell komponentanalys för mål 1 tillsammans med en korrelations- och linjär regressionsanalys för mål 2. Resultatet visade att SHH-Q frågorna kan delas in i de fyra dimensionerna som förväntat, men den linjära regressionsmodellen med SHH-Q i relation till episodminne var inte signifikant. Däremot fanns en signifikant positiv korrelation mellan Novelty och episodminne (r(90) = .19, p = .04). Associationen mellan Novelty och episodminne betonar möjligheten att engagemang i novelty-orienterat utforskande, såsom nya erfarenheter och miljöer, kan vara associerat med bevarad episodminnesprestation vid högre ålder. Framtida forskning bör utforska de neurala korrelaten av denna association.

Background Adolescent subjective health and mental problems have become a public health concern not only in Sweden but worldwide. The overall aim of this thesis is to deepen and widen the understanding of young peoples’ subjective health, psychosomatic and stress-related problems. A special focus is put on experienced stress among adolescent girls and young women. The study setting is one youth health centre, and three upper secondary schools in Umeå, a university town in northern Sweden. The research design combines qualitative and quantitative methods with the main focus on qualitative methods. An interdisciplinary theoretical synthesis is utilised, primarily based on bio-psycho-social, phenomenological, and social constructionist approaches. The three qualitative papers (I-III) are based on the same sample of 40 young women who had sought help at the youth health centre because of their stress-related problems. Paper I explores the stressors experienced by the young women, whereas Paper II explores the lived experiences of stress. Paper III examines the young women’s experiences of living in a violent partner relationship as young teenagers, and how this has affected their lives and health over time. Paper IV investigates perceived stress and subjective health complaints among older adolescents in upper secondary school.   Methods Data was derived from: a) a qualitative interview study with 40 adolescent girls and young women, aged between 16–25 years, who had sought help at the youth health centre for stress problems. Qualitative content analysis was used in combination with discourse-orientated analysis (Paper I); a phenomenological approach (Paper II), and narrative method (Paper III); b) a school-based survey with a sample of 16–18-year-old boys and girls (n=1027), in upper secondary school, grades 1 and 2, from different educational programs at three schools. Perceived stress, self-rated health, subjective health complaints, anxiety, and depression, were measured with a questionnaire including a set of instruments. Statistical analyses were descriptive and analytical.   Results Paper I identified multiple stressors of modernity, gender orders and youth. Contextual factors, including social constructions and practices of gender, played an important role for the stress experienced by these young women. The results revealed that multiple and intersecting stressors and demands connected to essential life spheres, contributed not only to experiences of distress but also to feelings of constraint. Moreover, the roles of excessive taking of responsibility and failing adult support were revealed. Paper II illuminated multidimensional lived and embodied experiences of distress. ‘Living close to the edge’ emerged as the common theme running through all of the interviews and captured the young women’s sometimes unbearable situations. The theme contains dimensions of physical, emotional, cognitive, social, and existential distress, as well as dimensions of distrust and disempowerment. Paper III examined two Swedish adolescent girls’ experiences of living in a violent relationship as teenagers, and how this has affected their lives and health over time. The analysis revealed violation, stress, trauma, coping, and agency during adolescence and the transition into adulthood. Paper IV showed a high level of perceived stress, and subjective health and stress complaints among boys and girls. High pressure and excessive demands from school were experienced by a majority of boys and girls. Perceived stress was correlated with subjective health and stress complaints and anxiety. There was a clear gender difference: two to three times as many girls than boys reported subjective health complaints, e.g. headaches, tiredness and sleeping difficulties, musculoskeletal pain, sadness and anxiety.   Conclusion Several issues of relevance to public health were raised throughout the thesis. According to the interview results, the young women face multiple and intersecting stressors of modernity, gender orders and being young, which correspond to their multidimensional experiences of ‘living close to the edge’. Their experiences of stress are multidimensional, and include physical, emotional, cognitive, social and existential dimensions. Findings from the qualitative study were also mirrored in the findings from the larger group of adolescents in the school survey, where a high proportion of older adolescents, particularly girls, reported perceptions of stress. Moreover, perceived stress correlated to a variety of subjective health complaints and anxiety. The results can be understood and explained from a variety of perspectives. The experience of ‘managing alone’ indicated perceptions of inadequate social support. The overall results indicated a risk of more negative health development, particularly among adolescent girls and young women. Stressors of modernity, gender orders and youth were prominent. The continuation and normalisation of oppression and violence are also discussed as a severe gendered stressor in young women’s lives. This calls for a broad contextualised and gender-sensitive approach to young people’s stress and health problems. In conclusion, the age and gender gap in adolescent health needs to be further explored, and processes of distress, distrust and disempowerment have to be taken more seriously. / Under det senaste decenniet har medier och flertalet nationella forskningsrapporter informerat om ökande psykisk ohälsa och stress bland barn och unga i Sverige. Denna avhandlings syfte är att med hjälp av en utforskande och tvärvetenskaplig ansats fördjupa förståelsen av subjektiva ohälsoproblem och upplevd stress bland unga i Sverige, med speciellt fokus på flickors och unga kvinnors upplevda stressproblem. Avhandlingen har en explorativ och flexibel studiedesign som kombinerar kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder med särskild tyngdpunkt på de kvalitativa metoderna. Datainsamling har genomförts med a) kvalitativa forskningsintervjuer med en grupp flickor och unga kvinnor (16–25 år) som sökt hjälp för stressrelaterade problem på en ungdomshälsomottagning i Umeå, och b) en skolbaserad enkätunder-sökning med totalt 1027 pojkar och flickor, 16–18 år, i åk 1–2 på tre kommunala gymnasieskolor i Umeå. Forskningsintervjuerna har huvudsakligen analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen har i de olika delarbetena sedan kombinerats med diskursorienterad analys (Artikel I), med fenomenologisk ansats (Artikel II) och med narrativ metod (Artikel III). Skolenkäten har analyserats med deskriptiva och analytiska statistiska metoder (Artikel IV). Resultaten från den kvalitativa intervjuundersökningen med unga kvinnor belyser a) multipla stressorer som kan hänföras till flera parallella områden i livet – men även till samhälleliga diskurser: modernitetens stressorer, genusordningarnas stressorer och ungdoms-årens stressorer, b) multidimensionella, levda och förkroppsligade erfarenheter av stress och ”att leva på gränsen” som innefattar fysiska, emotionella, kognitiva, sociala och existentiella dimensioner och c) erfarenheter av våld och kontroll i partnerrelationer samt deras konsekvenser. Resultaten från enkätundersökningen med gymnasielever visar att en stor andel av ungdomarna rapporterar subjektiva hälso- och stressbesvär av olika slag inklusive oro och ångest. Jämfört med pojkarna så är det två till tre gånger fler flickor som rapporterar besvär och denna skillnad är signifikant. En majoritet av ungdomarna håller ett högt tempo och upplever sig också pressade av krav från skolan samt av egna inre krav. Upplevelserna av stress i form av högt tempo och höga krav korrelerar med de subjektiva hälso- och stressbesvären samt med ångest.   Sammanfattningsvis visar avhandlingen att ungas stressrelaterade och subjektiva hälsobesvär bör förstås i ett vidare socialt sammanhang som inkluderar ett genusperspektiv. Kontext- och genusspecifika interventionsmodeller behöver utvecklas för att möta dessa hälsoproblem, men stress bland unga behöver också diskuteras och studeras vidare i relation till hur samhällsutvecklingen och dess värdegrunder påverkar unga av idag.