Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om regelbunden löpskolning har någon effekt på löpekonomin hos löpvana män och kvinnor. Studiens tre frågeställningar var: (1) Finns det skillnader i förändringen av syreupptagning mellan försöksgrupperna på en given löphastighet efter interventionen? (2) Finns det skillnader i förändringen av blodets laktatnivå mellan försöksgrupperna på en given löphastighet efter interventionen? (3) Finns det några skillnader i förändringen av självskattad ansträngning mellan försöksgrupperna på en given löphastighet efter interventionen?   Metod En kvantitativ interventionsstudie genomfördes med 13 försökspersoner bestående av åtta män och fem kvinnor. De blev slumpmässigt uppdelade i två grupper där försöksgruppen fick utföra regelbunden löpskolning under sex veckor. Såväl före som efter interventionen fick samtliga försökspersoner genomföra ett ramptest på löpband. Det relativa syreupptaget, laktatnivåerna i blodet samt skattad ansträngning på Borg RPE-20 mättes under dessa två test som skedde under samma förhållanden. Därmed kunde skillnader av förändringar av dessa parametrar mellan de två grupperna undersökas.   Resultat Resultatet visade vid sammanvägningen av samtliga ramper ingen signifikant skillnad mellan kontrollgruppen och försöksgruppen. I vidare analys av de enskilda ramperna upptäcktes däremot att försöksgruppen sänkt sin syreförbrukning mer än kontrollgruppen vid ramp 2, 4 och 5. Gällande laktatvärden och skattad ansträngning på Borg RPE-20 sågs inga signifikanta skillnader mellan grupperna över tid.   Slutsats Regelbunden löpskolning medförde förbättrad löpekonomi vid ett flertal submaximala belastningar hos löpvana män och kvinnor. Löpskolning bör således ingå i ett långsiktigt träningsprogram för löpare.

Nikotin är världens tredje mest använda drog efter koffein och alkohol. Rökning utgör en av de absolut främsta orsakerna till en för tidig död i hela världen. Minst 10 000 svenskar dör varje år i förtid på grund av rökning. Syftet med denna studie var att jämföra skillnaden i lungfunktion, muskelstyrka och arbetsförmåga mellan rökare och icke-rökare. Till studien rekryterades totalt 20 frivilliga försökspersoner i åldrarna 27-56 år varav 10 var rökare och 10 icke-rökare. Mätning av lungfunktion genomfördes med en spirometer, där både VC och flöde-volym mätningar (FEV1, FEV % och PEF) registrerades. Muskelstyrkan mättes med en handdynamometer. Vid mätning av VO2max fick deltagarna utföra ett maxtest på en ergometercykel som kopplades till mätutrustningen Oxycon Pro-Jaeger. Resultatet visade att det fanns skillnad i lungfunktion mellan rökare och icke-rökare. VC, FEV1, FEV % och PEF var signifikant lägre hos rökare jämfört med icke-rökare (p < 0.05). Eftersom de flesta av testpersonerna inte uppnådde sitt VO2max användes istället peak VO2 vid jämförelsen. Det fanns ingen signifikant skillnad i peak VO2 och handstyrka mellan rökare och icke-rökare (p= 0.40 respektive 0.38). Det förelåg en signifikant korrelation mellan FEV1 och peak VO2 hos alla deltagare (p=0.0042). Däremot fanns det ingen korrelation mellan FEV1 och handstyrkan (p=0.579). Denna studie visar på att rökning påverkar lungfunktionen, att rökare har lägre lungfunktion än icke-rökare. Muskelstyrkan och arbetskapaciteten mätt som peak VO2 skiljde sig inte åt mellan rökare och icke-rökare men det krävs ett större testmaterial för att kunna dra några säkra slutsatser.

Syfte: Att undersöka om pass med fysisk aktivitet i Värnamo kommuns hälsoutbildning ger någon effekt på deltagarnas senare aktivitetsnivå och subjektiva hälsa samt om deltagarnas syreupptagningsförmåga förändrats sedan utbildningen och om detta i så fall kan kopplas till den sänkta sjukfrånvaron. Metod: En enkätundersökning till samtliga individer som gått utbildningen och som fortfarande arbetar i någon av kommunens förvaltningar samt ett cykelkonditionstest som genomfördes av en mindre del av utbildningens deltagare. Resultat: Ingen korrelation kunde ses mellan vilket år utbildningen genomfördes (och därmed om fysisk aktivitet ingick praktiskt i utbildningen) och den subjektiva hälsan. Ett statistiskt signifikant samband kunde ses mellan utbildningsår och om deltagaren helt eller delvis nådde rekommendationerna för fysisk aktivitet. På gruppnivå kunde ingen effekt på syreupptagningsförmågan identifieras mellan något av de tre testtillfällena och inget samband kunde ses med den sänkta sjukfrånvaron. Slutsats: Studien kunde inte visa att tillägg av fysisk aktivitet i utbildningen ger någon effekt på deltagarnas senare aktivitetsnivå eller subjektiva hälsa. Vad deltagarnas minskade sjukfrånvaro beror på går inte att utläsa från denna studie. Den subjektiva hälsan och den fysiska aktiviteten, i den mån dessa faktorer kunde utläsas, samt syreupptagningsförmågan verkar inte vara anledningen. / Aims: To examine if sessions of physical activity in Värnamo Municipality health education has any effect on the participant´s subsequent activity level and subjective health, and if the participants oxygen uptake changed after the education and if so, can this be linked to the reduced absenteeism. Methods: A questionnaire to all individuals who have taken the course and who still work in any of the municipal administrations and a cycle ergometer test conducted by a small group of the participants of the education. Results: No correlation was seen between the year the education was conducted (and thus if physical activity was included practicaly in the education) and the subjective health. A statistical significant association could be seen between education year and if the participant fully or partially reached the recommendations for physical activity. No influence on oxygen uptake could be identified at group level between any of the three test sessions and no correlation could be seen with the reduced sick leave. Conclusion: The study could not show that the adding of physical activity to the education gives any effect to the participants subsequent activity level or subjective health. What the participants reduced sick leave depends on can not be determined from this study. The perceived health and physical activity, to the extent that these factors could be evaluated, and oxygen uptake does not seem to be the reason.

Bakgrund: Det finns en korrelation, främst hos uthållighetsidrottare, mellan prestationsförmåga och maximal syreupptagningsförmåga. Tillskott av rödbetsjuice har i tidigare studier gett ökad prestation och minskad syreförbrukning vid submaximalt arbete. Det finns däremot få studier som undersöker ifall relativt otränade individer eventuellt påverkas av ett nitrattillskott i form av koncentrerad rödbetsjuice. Studiens syfte är att undersöka ifall den akuta effekten av nitrat i rödbetsjuice kan påverka syreförbrukningen vid ett submaximalt arbete hos individer som ej uppnår FYSS rekommendationer för fysisk aktivitet.Metod: En enkelblindad cross-over studiedesign har använts, där 11 stycken deltagare fick cykla ett Åstrands cykelergometertest vid två separata tillfällen. Vid testtillfälle nummer ett fick de förtära placebo i form av 140 ml koncentrerad svartvinbärsaft och vid testtillfälle två fick de förtära 140 ml koncentrerad rödbetsjuice som innehåller cirka 600 mg nitrat. Resultat: Ett Wilcoxon teckenrangtest genomfördes på variabeln Borg-skala och ett Parat t-test genomfördes på variabeln VO2max L/min. Resultatet från Wilcoxon teckenrangtestet med variabeln Borg-skala visade på p=0,621 där medianvärdet vid testtillfälle ett var 14 och kvartilavståndet 3,62 och vid testtillfälle två var medianvärdet 13,5 och kvartilavståndet 4. Resultatet från det Parade t-testet på variabeln VO2max L/min visade på p=0,096 där medelvärde på testtillfälle ett var 2,947±0,88 och vid testtillfälle två var det 3,158±1,11. Slutsats: Då studien ej har fått några signifikanta resultat utan kan endast tyda på eventuella trender, anser vi att rödbetsjuice inte kan påverka syreförbrukningen vid ett submaximalt test.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om syreupptagningsförmågan kan öka och arbetspulsen kan minska genom låg till moderat träning två gånger per vecka i åtta veckor.</p><p>Studien baserades på en grupp personer med lätt utvecklingsstörning. Vidare genomfördes intervjuer innan och efter studien med personalen på gruppboendet för att undersöka om personalen upplevt någon förändring i aktivitetsnivå, initiativförmåga/självständighet och motivation hos deltagarna. Antalet deltagare var fyra stycken män i åldrarna 25 till 45 år. Syreupptagningsförmågan mättes med Åstrands submaximala cykeltest (Åstrand & Ryhming, 1954). Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide utformad av författarna bestående av förberedda öppna frågor. Resultatet av studien visade att två av deltagarna ökat syreupptagningsförmågan och en deltagare uppmätte en oförändrad syreupptagningsförmåga. En av deltagarna valde att inte genomföra eftertestet. Deltagarna som förbättrat syreupptagningsförmågan hade sänkt arbetspulsen vid eftertestet, medan deltagaren som uppmätte en oförändrad syreupptagningsförmåga fick en oförändrad arbetspuls. Resultatet av andra intervjutillfället visade att personalen inte upplevt någon förändring angående deltagarnas aktivitetsnivå eller initiativförmåga/självständighet. Personalen upplevde dock en ökning av deltagarnas motivation till att utföra organiserad fysisk aktivitet.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka om syreupptagningsförmågan kan öka och arbetspulsen kan minska genom låg till moderat träning två gånger per vecka i åtta veckor. Studien baserades på en grupp personer med lätt utvecklingsstörning. Vidare genomfördes intervjuer innan och efter studien med personalen på gruppboendet för att undersöka om personalen upplevt någon förändring i aktivitetsnivå, initiativförmåga/självständighet och motivation hos deltagarna. Antalet deltagare var fyra stycken män i åldrarna 25 till 45 år. Syreupptagningsförmågan mättes med Åstrands submaximala cykeltest (Åstrand & Ryhming, 1954). Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide utformad av författarna bestående av förberedda öppna frågor. Resultatet av studien visade att två av deltagarna ökat syreupptagningsförmågan och en deltagare uppmätte en oförändrad syreupptagningsförmåga. En av deltagarna valde att inte genomföra eftertestet. Deltagarna som förbättrat syreupptagningsförmågan hade sänkt arbetspulsen vid eftertestet, medan deltagaren som uppmätte en oförändrad syreupptagningsförmåga fick en oförändrad arbetspuls. Resultatet av andra intervjutillfället visade att personalen inte upplevt någon förändring angående deltagarnas aktivitetsnivå eller initiativförmåga/självständighet. Personalen upplevde dock en ökning av deltagarnas motivation till att utföra organiserad fysisk aktivitet.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att undersöka resultat vid och korrelationen mellan fem-minuters pyramidtest (5MPT) och maximalt syreupptagningstest (VO2max) på löpband på yngre friska individer. Vi ville även studera om det förelåg någon skillnad, inlärningseffekt, för de två testmetoderna vid en upprepad testomgång. Metod. I studien deltog 32 personer, 18 män och 14 kvinnor, i åldrarna 15–28 år. Deltagarna var inskrivna på utbildningar med inriktning mot fysisk aktivitet på antingen Värmdö gymnasium eller Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Testpersonerna utförde två 5MPT och två VO2max-test på löpband. Således utfördes totalt fyra tester, alla vid olika tillfällen med minst 48 timmar mellan. VO2max-testet på löpband är en direkt metod för bestämning av syreupptagningsförmågan med en given stegring av belastning enligt ett, för studien, utformat protokoll för hastighet och lutning. Utandningsluften analyseras via en on-line-utrustning, Oxycon Pro, vilket är en tillförlitlig metod för att mäta VO2max. 5MPT är ett test där individen under fem minuter från golvnivå så snabbt som möjligt förflyttar sig fram och tillbaka på en uppmätt sträcka på 5,50 meter med en centralt placerad pyramidformad trappramp, där högsta centrala höjd är 0,62 meter. Power (W) vid 5MPT räknas ut enligt en formel utifrån bland annat antal vändor och kroppsvikt. Resultat. En stark signifikant korrelation (r = 0,91) framkom mellan power vid 5MPT och VO2max på löpband. Vidare sågs en signifikant inlärningseffekt vid 5MPT med en förbättring på 2 procent, och vid VO2max-test på löpband med 1 procent, mellan första och andra testtillfället. I arbetet återfinns två framtagna ekvationer som är baserade på sambandet mellan uppmätt VO2max-värde på löpband och powervärdet vid 5MPT. Den ena ekvationen är beräknad på data från första testomgången och den andra ekvationen på data från den andra testomgången. Slutsats. Studiens resultat på yngre vuxna indikerar att 5MPT kan användas för att uppskatta en individs VO2max-värde, samt att en förbättring skedde mellan första och andra testtillfället i 5MPT och VO2max-test på löpband. Detta motiverar till att den framtagna ekvationen tillämpas för första testtillfället när endast ett 5MPT genomförs, samt att vid upprepad testning används ekvationen baserad på andra testtillfället. Resultaten är av stort värde då de visar att det, genom enklare medel och mindre kostsamma metoder, går att få ett mått på konditionsnivå som är av betydelse i olika hälsosammanhang. / Abstract Aim. The purpose of this study was to investigate the results in and the correlation between the five-minute pyramid test (5MPT) and a maximal oxygen uptake test (VO2max) on a treadmill in young adults. We also wanted to investigate whether there was any difference in the two test methods when each test session was repeated. Method. The study enrolled 32 individuals, 18 men and 14 women, aged 15-28 years. The participants were students at Värmdö gymnasium or at the Swedish School of Sport and Health Sciences, both schools with a focus on physical activity. The participants performed two 5MPT and two VO2max test on a treadmill. Thus, a total of four tests were conducted, all at different occasions. VO2max test on a treadmill is a direct method for the determination of oxygen uptake. A designed protocol for increased speed and angle was produced. An on-line equipment, Oxycon Pro, was used for analyzing the exhaled air. This is a reliable method to measure VO2max. 5MPT is a test where the subject during five minutes as quickly as possible moves back and forth from floor level at a measured distance of 5.50 meters with a central pyramid-shaped stair ramp, with maximum central height 0.62 meters. Power (W) at 5MPT is calculated according to a formula based on, among other things, the number of laps and body weight. Results. A strong significant correlation (r = 0.91) was found between the power at 5MPT and maximal oxygen uptake on a treadmill, both at the first and the second test occasion. A significant improvement was seen at 5MPT by 2 percent, and maximum oxygen uptake test on a treadmill, by 1 percent, between the first and second test occasion. In the study we developed two equations that are based on the correlation between measured VO2max value on the treadmill and the power value at 5MPT. The first formula is based on data from the first test and the second equation on data from the second test. Conclusion. The results on younger adults indicate that 5MPT can be used to estimate the VO2max value for individuals. Due to the improvement, between the first and second test in 5MPT and in VO2max test on a treadmill, one can utilize the developed equation for the first time of testing when only one 5MPT test is performed, whereas during a repeat of the test one may use the formula based on the second test. The results are of great value because they show that you can measure the level of aerobic fitness with easy and less costly and time-consuming methods, which is of importance in various health contexts.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att undersöka om 12 veckors regelbunden fysisk aktivitet, i form av kondition- och styrketräning, gav effekt på syreupptagningsförmåga hos personer med nydebuterad psykossjukdom. Frågeställningar: (1) Kan 12 veckor regelbunden kondition och styrketräning förbättra syreupptagningsförmågan hos personer med nydebuterad psykossjukdom? (2) Finns det någon skillnad mellan könen och syreupptagningsförmåga efter 12 veckors regelbunden fysisk aktivitet? Metod. Fit for life är ett forskningssamarbete mellan Karolinska Institutet, Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) och Stockholms Läns Landsting vars syfte var att använda fysisk aktivitet som ett verktyg för att öka autonomi, kognitiva funktioner och kroppsfunktioner hos personer med nydebuterad psykossjukdom. Datainsamling till denna studie kom att göras utifrån Fit for life. I studien inkluderades 17 personer med nydebuterad psykossjukdom där medelvärdet för gruppens ålder var 29 ± 6,9 (år). Ett förtest utfördes följt av ett eftertest efter en träningsperiod på 12 veckor där deltagarna uppmuntrades att träna 3 gånger i veckan. Under testerna genomfördes ett submaximalt ergometercykeltest och deltagarnas maximala syreupptag uppskattades. Resultat. Bortfallet var stort, 52,7%, och det var endast två kvinnor som slutförde studien. Inga signifikanta förbättringar påträffades. En ökning i VO2max skedde hos 41,2 % av deltagarna, en minskning skedde hos 35,2%, samt hos 23,5 % var VO2max oförändrad. Av de som deltog i den organiserade träningen totalt 12 eller fler gånger ökade 57,1% sin VO2max och 42,9 % minskade sin VO2max. Gruppens medelvärde för absolut VO2max ökade med 4,1% och för det relativa VO2max med 6,3%. För de deltagare som tränade 12 gånger eller fler har medelvärdet för absolut VO2max ökat med 7,6% och för relativa VO2max med 7,8%. Dessa resultat är ej signifikanta. En av kvinnorna ökade sitt absoluta VO2max med 27,2% och det relativa VO2max med 21,8%. Den andra kvinnan ökade sitt absoluta VO2max med 8,3 % respektive det relativa med 3,7%. Hos männen ökade 33,3% sitt VO2max och 40% minskade i VO2max, samt hos 26,7% var VO2max oförändrad. Slutsats.Underlaget för denna studie var för litet och ingen slutsats kan dras då inga signifikanta förbättringar kunde ses och därmed var det inte möjligt att svara på frågeställningarna. Ett intressant fynd var däremot att när det kommer till personer med nydebuterad psykossjukdom är det viktigt att höja motivationen, stötta dem till regelbunden träning samt minska bortfallet.

Sammanfattning Introduktion: I dagens arbetsliv och samhälle har individen blivit allt mer stillasittande och minskat mängden motion med risk för sämre kondition trots att detta är en känd riskfaktor för sjukdom och nedsatt arbetsförmåga. Syftet med denna studie var att studera konditionsnivån hos kontorsanställda i förhållande till BMI, kön och ålder. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie har genomförts baserad på data från hälsoundersökning där BMI, kön, ålder och konditionstal undersöktes. 100 personer deltog i studien, varav 33 kvinnor och 67 män i åldern 25-63 år. Resultat: De kontorsanställda hade en god syreupptagningsförmåga på i genomsnitt 37,3 ml/(kg x min) och låg över det rekommenderade konditionstalet 35 ml/(kg x min) för kontorsarbetare. Kvinnorna i gruppen hade bättre konditionstal än männen. Medelålders kvinnor (41-50 år) hade något lägre konditionstal än yngre (25-40 år)och äldre kvinnor (51-63 år). Männen med högt BMI hade ett sämre konditionstal än dem med ett lägre BMI. Konklusion: Trots stillasittande arbete hade de kontorsanställda en god kondition och det ger förutsättningar att prestera ett bra resultat i arbetet. Kvinnorna hade ett bättre konditionstal än männen och högre BMI förknippades med lägre konditionstal. Företagssköterskan och företagshälsovården kan spela en viktig roll för att medverka till förbättrad kondition och lägre vikt bland anställda, vilket skulle gynna hälsan och arbetsförmågan. Nyckelord: BMI, konditionstal, kontorsanställda, syreupptagningsförmåga och ålder. / Summary Introduction: In modern working life and society, individual have become more and more sedentary and physical activity has decreased affecting the fitness level. This has occurred despite the common knowledge that a sedentary lifestyle is a risk factor associated with illness and decreased ability to work. The aim of the study was to study the fitness level of office workers in relation to BMI, sex, and gender. Method: A quantitative cross-sectional study has been done which included data from health checks including BMI, gender, age, and capacity of absorption of oxygen, which was expressed as fitness level (1-5). One hundred office workers participated in the study, 33 females and 67 males aged 25-63 years. Result: The office employees had a good capacity of absorption of oxygen, on average 37.3 ml/(kg x min), which was over the recommended fitness level 35 ml/(kg x min) for office employees. The females had a better fitness level than the males. Middle aged (41-50 years) women had somewhat lower fitness level than younger (25-40 years) and older (51-63 years)females. Men with high BMI had a lower fitness level than men with low BMI. Conclusion: The office employees had a good fitness level in spite of sedentary work and this gives conditions of performing well at work. The females had a better fitness level than the males and higher BMI was associated with lower fitness level. The company nurse and the occupational health service may play an important role in contributing to better fitness level and lower weight among office employees, which would promote health and working capacity. Keywords: Age, BMI, fitness level, office employees and oxygen uptake.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien var att undersöka den aeroba fysiska aktivitetsnivån hos gymnasieungdomar på Bygg- och anläggningsprogrammet under skoldagar som innehöll teorilektioner, praktiska lektioner, idrottslektioner och raster. Frågan som ställdes var: Hur ser den fysiska aktivitetsnivån ut under teorilektioner, praktiska lektioner och lektioner i idrott och hälsa samt under raster hos gymnasieelever på Bygg- och anläggningsprogrammet. Metod I studien deltog 9 pojkar i åldern 16 år, längd 174-192cm och vikt 51-91kg. Den test som genomförts är 5 Minuters Pyramid Test (5MPT) och registrering av aerob fysisk belastning gjordes med hjärtfrekvensmätningar. 5MPT är ett skytteltest som är fem minuter långt, där försökspersonen tar sig fram och tillbaka mellan två stolpar och så snabbt som möjligt passerarfram och tillbaka över en vertikal pyramidformad trappramp (sträcka 5,5 meter). Antalet vändor, skattad ansträngning samt hjärtfrekvens (HF) registrerades. Utvecklad power (effekt) erhölls genom produkten av kroppsmassa, gravitation, antal vändor, höjd på högsta plinten (0,53 m) dividerat med total tiden i 5MPT. Utifrån 5MPT kunde beräknad VO2 max samt Power/kg (W/kg) beräknas för försökspersonen. Testet med hjärtfrekvensregistrering gick till så att eleverna under en skolvecka hela skoldagen bar en pulsklocka med förtejpad urtavla och ett elektrodbälte. De tryckte på händelsemarkering vid rast och när lektionen startade igen. Eleverna förde dagbok där de beskrev vad de gjort under dagen.  Resultat För samtliga försökspersoner kan man se en genomgående trend avseende fysisk belastningsnivå uttryckt som hjärtfrekvens vilket syns i följande resultat. Den högsta pulsen uppnåddes under idrottslektionerna med en genomsnittlig hjärtfrekvens på ca 140 slag/min, den näst högsta under de praktiska lektionerna med 94 slag/min. Därnäst följde rasterna med 83 slag/min och lägst utslag visades under teorilektionerna med en genomsnittlig hjärtfrekvens på ca 80 slag/min. Försökspersonerna utnyttjade ca 30 % av sin maximala syreupptagningsförmåga under de praktiska lektionerna. Slutsats Den här studien har visat att det är under undervisningen i idrott och hälsa och delvis på de praktiska lektionerna som en högre aktivitetsnivå mätt i hjärtfrekvens kan noteras hos försökspersonerna. Studien indikerar också att försökspersonerna utsätts för relativt hög fysisk belastning. Ca 30 % av den maximala syreupptagningsförmågan utnyttjas vid en skoldag med praktiska lektioner. / Aim The aim of the study was to investigate the aerobic physical activity level of high school students who study to become building workers during school days which consist of theory classes, practical classes, physical education classes and pauses. The question to be answered was: How was the aerobic physical activity level during theory classes, practical classes, physical education classes and pauses for high school students in a program for building workers. Method In this study participated 9 boys aged 16, length 174-192 cm and weight 51-91 kg. The test that has been carried out was 5 Minutes Pyramid Test (5MPT). In addition heart rate was measured during the school day. The 5MPT is a 5-minute-shuttle test, in which the participant moves back and forth in a short interval (5.5 m) over boxes (highest height 0.53 m) formed like a pyramid. Power in the pyramid test (5MPT POWER) was calculated as the product of numbers of laps, body mass, gravity and highest box level divided by time. From 5 MPT VO2 max and Power/kg (W/kg) were calculated for the participants. The participant’s heart rates were measured during a week the whole school day by means of a heart monitor with the monitor display taped over and an electrode belt. They pushed a button on the clock to mark when they had pauses and when the classes started again. The participants wrote in a diary what they had done during each day. Results The results show that for each of the participants the same trend considering aerobic physical load level expressed in heart rate in the following results. The highest pulse rate was obtained during the physical education lessons 140 beats/min followed by practical lessons 94 beats/min, pauses 83 beats/min and theory lessons 80 beats/min. The participants are using approximately 30 % of their maximal oxygen uptake during a day with practical lessons. Conclusions This study shows that it is during physical education lessons and to some extent during practical lessons in building construction, a higher activity level measured in heart rate can be noticed in the participants. The study indicates that the participants are exposed to a relative high physical workload. Roughly 30 % of maximal oxygen uptake is used during a day of practical lessons.