<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag hanterar personalens korttidsfrånvaro, det vill säga den frånvaro som inte beror på sjukdom. En jämförelse kommer göras mellan tre olika organisationer för att se eventuella likheter/skillnader samt i förhållande till teorin. Författarna anser att en jämförelse av tre helt olika organisationer är intressant då de antar att problemen med kortidsfrånvaro generellt är densamma. Det vill säga att problem med frånvaro finns i alla organisationer, men hur hanteringen av den kan skilja sig åt mellan företagen.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag hanterar personalens korttidsfrånvaro, det vill säga den frånvaro som inte beror på sjukdom. En jämförelse kommer göras mellan tre olika organisationer för att se eventuella likheter/skillnader samt i förhållande till teorin. Författarna anser att en jämförelse av tre helt olika organisationer är intressant då de antar att problemen med kortidsfrånvaro generellt är densamma. Det vill säga att problem med frånvaro finns i alla organisationer, men hur hanteringen av den kan skilja sig åt mellan företagen.

Studiens syfte var att beskriva orsaker till korttidssjukfrånvaro 1-7 dagar hos kommun-anställda. Vidare undersöktes om det fanns någon skillnad av angiven orsak mellan två perioder samt om det fanns någon skillnad mellan kön, ålder och förvaltning när det gäller sjukanmälningsorsak dag 1-7. Studiegruppen bestod av anställda inom en västsvensk kommun med 1910 anställda. Metoden var en kvantitativ tvärsnittstudie med deskriptiv design. Datainsamlingen skedde med hjälp av registrering angående sjukanmälningsorsak via telefonkontakt med företagshälsovården. I studien deltog 452 individer, svarsfrekvensen låg på 87 %. Resultatet från studien visade att övre luftvägssjukdom var den klart vanligaste orsaken till sjukanmälan oavsett period. Tillsammans med obehag från mage/tarm bidrog dessa två orsaker till flest sjukanmälningar. Studieresultatet uppvisade ingen skillnad mellan ålder eller förvaltningstillhörighet ifråga om sjukfrånvaroorsaker. När det gällde kön och sjukfrånvaroorsak gick detta inte att studera statistiskt då antalet män var för få i förhållande till antalet sjukfrånvaroorsaker. Dock framkom det en signifikant skillnad med fler sjukanmälningar från anställda inom Barn- och utbildningsförvaltning gällande obehag från mage/tarm under period 1 jämfört med period 2. Signifikant skillnad fanns även gällande sjukdomsorsaker och antal sjukdagar där anställda med övre luftvägsinfektion och psykisk ohälsa hade flest antal sjukdagar per sjukdomstillfälle medan huvudvärk stod för lägst antal sjukfrånvarodagar per sjukanmälningstillfälle. När det gällde sjukfrånvarodagar och perioder framkom det en signifikant skillnad då individerna under period 1 hade i genomsnitt tre sjukfrånvarodagar medan man under period 2 hade två sjukfrånvarodagar i genomsnitt.

Syfte: Att undersöka om pass med fysisk aktivitet i Värnamo kommuns hälsoutbildning ger någon effekt på deltagarnas senare aktivitetsnivå och subjektiva hälsa samt om deltagarnas syreupptagningsförmåga förändrats sedan utbildningen och om detta i så fall kan kopplas till den sänkta sjukfrånvaron. Metod: En enkätundersökning till samtliga individer som gått utbildningen och som fortfarande arbetar i någon av kommunens förvaltningar samt ett cykelkonditionstest som genomfördes av en mindre del av utbildningens deltagare. Resultat: Ingen korrelation kunde ses mellan vilket år utbildningen genomfördes (och därmed om fysisk aktivitet ingick praktiskt i utbildningen) och den subjektiva hälsan. Ett statistiskt signifikant samband kunde ses mellan utbildningsår och om deltagaren helt eller delvis nådde rekommendationerna för fysisk aktivitet. På gruppnivå kunde ingen effekt på syreupptagningsförmågan identifieras mellan något av de tre testtillfällena och inget samband kunde ses med den sänkta sjukfrånvaron. Slutsats: Studien kunde inte visa att tillägg av fysisk aktivitet i utbildningen ger någon effekt på deltagarnas senare aktivitetsnivå eller subjektiva hälsa. Vad deltagarnas minskade sjukfrånvaro beror på går inte att utläsa från denna studie. Den subjektiva hälsan och den fysiska aktiviteten, i den mån dessa faktorer kunde utläsas, samt syreupptagningsförmågan verkar inte vara anledningen. / Aims: To examine if sessions of physical activity in Värnamo Municipality health education has any effect on the participant´s subsequent activity level and subjective health, and if the participants oxygen uptake changed after the education and if so, can this be linked to the reduced absenteeism. Methods: A questionnaire to all individuals who have taken the course and who still work in any of the municipal administrations and a cycle ergometer test conducted by a small group of the participants of the education. Results: No correlation was seen between the year the education was conducted (and thus if physical activity was included practicaly in the education) and the subjective health. A statistical significant association could be seen between education year and if the participant fully or partially reached the recommendations for physical activity. No influence on oxygen uptake could be identified at group level between any of the three test sessions and no correlation could be seen with the reduced sick leave. Conclusion: The study could not show that the adding of physical activity to the education gives any effect to the participants subsequent activity level or subjective health. What the participants reduced sick leave depends on can not be determined from this study. The perceived health and physical activity, to the extent that these factors could be evaluated, and oxygen uptake does not seem to be the reason.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka faktorer kring hög korttidssjukfrånvaro (sjukfrånvaro dag 1-14) på Ekgårdens äldreboende i Vingåkers kommun. Metoderna som använts är granskning av frånvarostatistik, intervjuer med tre chefer och enkätundersökning bland de anställda (n=26). Den undersökta gruppen består nästan uteslutande av kvinnor med relativt låg inkomst och utbildning, faktorer som enligt tidigare forskning sammanfaller med hög sjukfrånvaro. Studien visar även att de anställda i den undersökta gruppen fått erfara täta omorganisationer och chefsbyten samt att de upplever vissa brister i den fysiska arbetsmiljön i form av tunga lyft, fysiskt ansträngande arbete och dålig luft samt i den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav och låg egenkontroll. Dessa faktorer kan vara bidragande orsaker till den höga korttidssjukfrånvaron.</p> / <p>The aim of this study is to investigate factors concerning high levels of short term sick leave (absence day 1-14) at the old people’s home of Ekgården in Vingåker. Methods used include statistics revision, interviews with three managers and questionnaire among employees (n=26). The group of employees consists almost exclusively of women with relatively low salaries and low level of educational attainment, which, according to previous research, coincide with high levels of sickness absence. The study shows that the group of employees during the last couple of years has had to endure quite a few reorganizations and changes in management. They also experience some shortages in their physical work environment like heavy lifting, physical demanding work and poor air ventilation and in their psychosocial work environment with high demands and low self control. These factors might be contributing to high levels of short term sick leave.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka faktorer kring hög korttidssjukfrånvaro (sjukfrånvaro dag 1-14) på Ekgårdens äldreboende i Vingåkers kommun. Metoderna som använts är granskning av frånvarostatistik, intervjuer med tre chefer och enkätundersökning bland de anställda (n=26). Den undersökta gruppen består nästan uteslutande av kvinnor med relativt låg inkomst och utbildning, faktorer som enligt tidigare forskning sammanfaller med hög sjukfrånvaro. Studien visar även att de anställda i den undersökta gruppen fått erfara täta omorganisationer och chefsbyten samt att de upplever vissa brister i den fysiska arbetsmiljön i form av tunga lyft, fysiskt ansträngande arbete och dålig luft samt i den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav och låg egenkontroll. Dessa faktorer kan vara bidragande orsaker till den höga korttidssjukfrånvaron. / The aim of this study is to investigate factors concerning high levels of short term sick leave (absence day 1-14) at the old people’s home of Ekgården in Vingåker. Methods used include statistics revision, interviews with three managers and questionnaire among employees (n=26). The group of employees consists almost exclusively of women with relatively low salaries and low level of educational attainment, which, according to previous research, coincide with high levels of sickness absence. The study shows that the group of employees during the last couple of years has had to endure quite a few reorganizations and changes in management. They also experience some shortages in their physical work environment like heavy lifting, physical demanding work and poor air ventilation and in their psychosocial work environment with high demands and low self control. These factors might be contributing to high levels of short term sick leave.

Bakgrund och problem: Långtidssjukfrånvaron har länge varit ett uppmärksammat problem och flertalet åtgärder har satts in för att minska denna. På senare tid har korttidssjukfrånvaron dock lyfts fram som ett ytterligare problem och erhållit en större uppmärksamhet i takt med dess ökning. Korttidssjukfrånvaro syns inte i offentlig statistik förrän efter den åttonde dagen och är därmed svår att studera. Likaså kan kostnaden för korttidssjukfrånvaron vara svår att fastställa eftersom korttidssjukfrånvaro består av både direkta- och indirekta kostnader. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förklara hur stora kostnaderna är för den korttidssjukfrånvarande socialsekreteraren på en enhet i Växjö kommun. Utifrån dessa kostnader ska sedan en metodik utformas för att kunna fastställa en standardkostnad för vad korttidssjukfrånvaro per timme kostar. Metod: Under studiens gång har en abduktiv forskningsansats, en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudie som undersökningsdesign nyttjats. Vidare har de metodologiska valen motiverats väl. Slutsats: Vi har i denna studie kommit fram till att kostnader för korttidssjukfrånvaro på berörd enhet består av kvarvarande lönekostnader och kostnader för överanställningar. / Background and Problem: Long-term sick leave has long been a recognized problem and several measures have been taken to reduce it. However more recently, short-term sick leave has been highlighted as an additional problem and received a greater attention in pace with its growth. Short-term sick-leave doesn’t appear in official statistics until after the eighth day and is therefore difficult to study. Similarly, the cost of short-term sick-leave is difficult to establish since it consists of both direct and indirect costs. Objective: The aim of this study is to describe and explain what the costs are for the short-term sick leave social worker at a unit in Växjö municipality. Based on these costs a methodology then will be designed to establish a standard cost for what short-term sick leave per hour costs. Method: During the study an abductive research approach, a qualitative research approach and a case study research design has been utilized. Furthermore, the methodological choices have been justified well. Conclusion: We have in this study concluded that the cost of short-term sick leave for the unit in question consists of the remaining wage costs and over employment costs.