Studiens syfte var att beskriva orsaker till korttidssjukfrånvaro 1-7 dagar hos kommun-anställda. Vidare undersöktes om det fanns någon skillnad av angiven orsak mellan två perioder samt om det fanns någon skillnad mellan kön, ålder och förvaltning när det gäller sjukanmälningsorsak dag 1-7. Studiegruppen bestod av anställda inom en västsvensk kommun med 1910 anställda. Metoden var en kvantitativ tvärsnittstudie med deskriptiv design. Datainsamlingen skedde med hjälp av registrering angående sjukanmälningsorsak via telefonkontakt med företagshälsovården. I studien deltog 452 individer, svarsfrekvensen låg på 87 %. Resultatet från studien visade att övre luftvägssjukdom var den klart vanligaste orsaken till sjukanmälan oavsett period. Tillsammans med obehag från mage/tarm bidrog dessa två orsaker till flest sjukanmälningar. Studieresultatet uppvisade ingen skillnad mellan ålder eller förvaltningstillhörighet ifråga om sjukfrånvaroorsaker. När det gällde kön och sjukfrånvaroorsak gick detta inte att studera statistiskt då antalet män var för få i förhållande till antalet sjukfrånvaroorsaker. Dock framkom det en signifikant skillnad med fler sjukanmälningar från anställda inom Barn- och utbildningsförvaltning gällande obehag från mage/tarm under period 1 jämfört med period 2. Signifikant skillnad fanns även gällande sjukdomsorsaker och antal sjukdagar där anställda med övre luftvägsinfektion och psykisk ohälsa hade flest antal sjukdagar per sjukdomstillfälle medan huvudvärk stod för lägst antal sjukfrånvarodagar per sjukanmälningstillfälle. När det gällde sjukfrånvarodagar och perioder framkom det en signifikant skillnad då individerna under period 1 hade i genomsnitt tre sjukfrånvarodagar medan man under period 2 hade två sjukfrånvarodagar i genomsnitt.

<p><strong>Bakgrund: Då sjuknärvaro kan ge konsekvenser för framtida ohälsa och sjukfrånvaro är det ett viktigt område att undersöka. <strong>Syfte: Att klarlägga vilka faktorer som var avgörande för val av sjuknärvaro vid ett av Försäkringskassans lokala- och nationella försäkringscenter, samt att belysa frekvens och jämföra orsak till val av sjuknärvaro mellan de två kontoren. <strong>Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ enkätundersökning. Urvalskriteriet var en anställningstid på minst 12 månader. Detta resulterade i 176 respondenter varav 116 stycken svarade. <strong>Resultat: Frekvensen av sjuknärvaro var hög då mer än varannan respondent angav att de varit sjuknärvarande vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna. Som främsta skäl angavs hög arbetsbelastning, lojalitet mot kollegor samt ekonomiska skäl. Vid jämförelse mellan kontoren blev resultatet i stort sett detsamma gällande frekvens. Däremot skiljde sig skälen något, då hög arbetsbelastning angavs som främsta skäl vid det lokala försäkringscentret och lojalitet mot kollegor vid det nationella försäkringscentret. <strong>Slutsats: Då frekvensen av sjuknärvaro är hög vid den undersökta Försäkringskassan är det angeläget att uppmärksamma fenomenet för att undvika framtida ohälsa och sjukfrånvaro. </strong></strong></strong></strong></strong></p>

<p><p>Tendensen i samhället är att sjukfrånvaron minskar, detta sker i vissa fall på bekostnad av en högre sjuknärvaro. Företagare tar i allmänhet ut mindre sjukfrånvaro än anställda, det samma gäller för personer som arbetar i små företag. Intresset i denna artikel ligger hos företagaren i det lilla företaget. Dessa kan, utifrån hypotesen att låg sjukfrånvaro leder till högre sjuknärvaro, identifieras som en möjlig riskgrupp vad det gäller sjuknärvaro. De har både en företagsledanderoll samt påverkas av beroendesituationen i ett mycket litet företag, båda faktorer som påverkar sjukfrånvarotalet i en positiv riktning. Är mikroföretagare friskare än andra människor eller är den låga sjukfrånvaron en följd av hög sjuknärvaro? Vad motiverar mikroföretagare att i vissa givna situationer gå till arbetet trots bristande hälsa? Detta är frågor som belyses i denna artikel.</p></p>

Bakgrund: Då sjuknärvaro kan ge konsekvenser för framtida ohälsa och sjukfrånvaro är det ett viktigt område att undersöka. Syfte: Att klarlägga vilka faktorer som var avgörande för val av sjuknärvaro vid ett av Försäkringskassans lokala- och nationella försäkringscenter, samt att belysa frekvens och jämföra orsak till val av sjuknärvaro mellan de två kontoren. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ enkätundersökning. Urvalskriteriet var en anställningstid på minst 12 månader. Detta resulterade i 176 respondenter varav 116 stycken svarade. Resultat: Frekvensen av sjuknärvaro var hög då mer än varannan respondent angav att de varit sjuknärvarande vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna. Som främsta skäl angavs hög arbetsbelastning, lojalitet mot kollegor samt ekonomiska skäl. Vid jämförelse mellan kontoren blev resultatet i stort sett detsamma gällande frekvens. Däremot skiljde sig skälen något, då hög arbetsbelastning angavs som främsta skäl vid det lokala försäkringscentret och lojalitet mot kollegor vid det nationella försäkringscentret. Slutsats: Då frekvensen av sjuknärvaro är hög vid den undersökta Försäkringskassan är det angeläget att uppmärksamma fenomenet för att undvika framtida ohälsa och sjukfrånvaro.

Tendensen i samhället är att sjukfrånvaron minskar, detta sker i vissa fall på bekostnad av en högre sjuknärvaro. Företagare tar i allmänhet ut mindre sjukfrånvaro än anställda, det samma gäller för personer som arbetar i små företag. Intresset i denna artikel ligger hos företagaren i det lilla företaget. Dessa kan, utifrån hypotesen att låg sjukfrånvaro leder till högre sjuknärvaro, identifieras som en möjlig riskgrupp vad det gäller sjuknärvaro. De har både en företagsledanderoll samt påverkas av beroendesituationen i ett mycket litet företag, båda faktorer som påverkar sjukfrånvarotalet i en positiv riktning. Är mikroföretagare friskare än andra människor eller är den låga sjukfrånvaron en följd av hög sjuknärvaro? Vad motiverar mikroföretagare att i vissa givna situationer gå till arbetet trots bristande hälsa? Detta är frågor som belyses i denna artikel.

Forskare är överens om en medföljande problematik angående anställda i kontorslandskap, då i synnerhet bland kvinnor. Föreliggande studie väljer att göra en ansats att undersöka ifall det förekommer diskrepans i upplevelser av denna kontorsdesign med avseende på kön samt undersöka könsskillnader i sjukfrånvaro. Upplevelser analyserades utifrån psykosocial arbetsmiljö främst i termer av arbetsuppgifter men även med avseende på samarbete, avskildhet och stress. Tre större organisationer deltog, varav två teknikföretag och ett bankkontor. Enkäter besvarades av 73 män och 62 kvinnor. Sex hypoteser prövades med hjälp av chi2-analys, t-test samt tvåvägs ANOVA. Individernas inflytande över de egna arbetsuppgifterna, visar att kvinnor har lägre inflytande. Kvinnor upplever mer socialt stöd, men uppvisar en högre korttidssjukfrånvaro än män.  Skillnaderna mellan män och kvinnor visade sig vara relativt liten, vilket kan tyda på en överdriven tro på könsskillnader.

<p>Personalstödsprojektets grundläggande idé är att en arbetslös matchas med en sjukskriven som vill och har möjlighet att återkomma till sitt arbete, eller med någon som ligger i riskzonen för sjukskrivning. Den arbetslöse funge-rar då som stödjare åt den anställde under en tid för att den anställde ska kunna komma tillbaka till arbetet utan stress. Den anställde fungerar i sin tur som en handledare för stödjaren som därmed ökar sin chans att komma ut på arbetsmarknaden. Syftet med studien är att beskriva och analysera några deltagares upplevelse av Personalstödsprojektet ur två olika perspektiv: ar-betsgivarens och medarbetarens, samt diskutera projektets fördelar och nackdelar ur rehabiliteringssynpunkt. Fyra intervjuer genomfördes. Slutsat-serna av studien är att de intervjuade medarbetarna upplevde Personalstöds-projektet som positivt, medan de intervjuade arbetsledarna såg en del svag-heter i projektet. Personalstödsprojektet har potential att utvecklas till ett utmärkt rehabiliteringsverktyg, men ur ett rehabiliteringsvetenskapligt per-spektiv anser jag att projektet i sin nuvarande form inte är helt lyckat. Grundidén är god, men arbetslivsinriktad rehabilitering av sjukskrivna är en viktig process som inte ska användas för att uppfylla andra mål än indivi-dens återgång till arbete.</p>

<p>Detta arbete analyserar vilket samband det finns mellan kostnaderna för sjukskrivning och motivation utifrån en undersökning av företaget Pacwire. I dagens samhälle blir sjukfrånvaro allt vanligare och har fått stora konsekvenser på företagens ekonomi och anställda. Vid genomförande av denna studie har jag använt mig av metoden deduktion då jag utifrån teorin har bildat mig teorier som i sin tur har undersökts. Vad jag kom fram till är att det fanns ett samband mellan motivation och sjukfrånvaro och rekommenderar därför Pacwire att öka personalens motivation genom att till exempel ha mer varierande arbetsuppgifter.</p>

Personalstödsprojektets grundläggande idé är att en arbetslös matchas med en sjukskriven som vill och har möjlighet att återkomma till sitt arbete, eller med någon som ligger i riskzonen för sjukskrivning. Den arbetslöse funge-rar då som stödjare åt den anställde under en tid för att den anställde ska kunna komma tillbaka till arbetet utan stress. Den anställde fungerar i sin tur som en handledare för stödjaren som därmed ökar sin chans att komma ut på arbetsmarknaden. Syftet med studien är att beskriva och analysera några deltagares upplevelse av Personalstödsprojektet ur två olika perspektiv: ar-betsgivarens och medarbetarens, samt diskutera projektets fördelar och nackdelar ur rehabiliteringssynpunkt. Fyra intervjuer genomfördes. Slutsat-serna av studien är att de intervjuade medarbetarna upplevde Personalstöds-projektet som positivt, medan de intervjuade arbetsledarna såg en del svag-heter i projektet. Personalstödsprojektet har potential att utvecklas till ett utmärkt rehabiliteringsverktyg, men ur ett rehabiliteringsvetenskapligt per-spektiv anser jag att projektet i sin nuvarande form inte är helt lyckat. Grundidén är god, men arbetslivsinriktad rehabilitering av sjukskrivna är en viktig process som inte ska användas för att uppfylla andra mål än indivi-dens återgång till arbete.

Detta arbete analyserar vilket samband det finns mellan kostnaderna för sjukskrivning och motivation utifrån en undersökning av företaget Pacwire. I dagens samhälle blir sjukfrånvaro allt vanligare och har fått stora konsekvenser på företagens ekonomi och anställda. Vid genomförande av denna studie har jag använt mig av metoden deduktion då jag utifrån teorin har bildat mig teorier som i sin tur har undersökts. Vad jag kom fram till är att det fanns ett samband mellan motivation och sjukfrånvaro och rekommenderar därför Pacwire att öka personalens motivation genom att till exempel ha mer varierande arbetsuppgifter.