Introduktion: Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar. Karaktäristiskt vid hemipares till följd av en stroke är ett asymmetriskt gångmönster och en nedsatt gånghastighet jämfört med friska individer. Tidigare studier har visat att gångträning på löpband med body weight support (BWS) som utförs genom en progressiv ökning av hastigheten bidrar till ett förbättrat gångmönster. Gångträning på löpband med BWS på en snabb hastighet har även visat sig förbättra gånghastigheten hos strokedrabbade. Forcerad gångträning innebär en hastighet över individens självvalda bekväma gånghastighet. I nuläget finns det ingen litteraturöversikt som specifikt undersöker detta samt vilka effekter det har på gångmönster och gånghastighet. Syftet var att göra en litteraturöversikt om effekten av forcerad gångträning på löpband för personer med hemipares till följd av en stroke, i den subakuta respektive kroniska fasen. Metod: För att hitta artiklarna användes databaserna; PubMed, AMED och CINAHL. För sökningen användes MeSH-termer; stroke, hemiplegia, walking och gait, samt sökordet treadmill för att precisera sökningen. Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes utifrån en egen modifierad version av Fribergs granskningsmodell. Först lästes artiklarnas titlar och abstrakt, därefter lästes relevanta artiklar i fulltext. Totalt sex artiklar inkluderades. Resultat: Forcerad gångträning bidrar till en ökad gånghastighet men inte till ett mer symmetriskt gångmönster. Konklusion: När gånghastigheten är målet med rehabiliteringen så är forcerad gångträning på löpband en fördelaktig träningsmetod för individer med hemipares till följd av en stroke. Dessa slutsatser är utifrån sex studier och för att helt klarställa klinisk relevans krävs mer forskning inom området.

Bakgrund Löpning har blivit en allt mer populär motionsform. Skillnader mellan vilka löpförhållanden man springer i finns dock. Löpning utomhus på plant underlag genererar större energiutgifter jämfört med löpning på löpband i samma hastigheter. Det krävs en justering på löpband för att kompensera för den minskade energiåtgången. Syfte Syftet med undersökningen är att kunna ange en lutningsprocent eller en viss hastighetsökning vid löpning på löpbandet för att kompensera för de minskade energiutgifterna jämfört med plattmarkslöpning utomhus. Metod En experimentell studie på 20 vana löpare som deltog i 11 olika löptester i olika förhållanden, utomhus och på löpband. De testades i olika hastigheter och i olika lutningar för att kunna jämföra pulsfrekvens från testerna. Löpbandstesterna jämfördes sedan med löpningen utomhus för att få fram det förhållandet som bäst överensstämmer med plattmarkslöpning. Resultat Resultatet visar att mellan 0.5 % och 1.0 % lutning på bandet bäst kompenserar energiutgifterna jämfört med plattmarkslöpning. 0.5 % lutning är mer överensstämmande för kvinnor, medan 1.0 % passar bäst för män. Samtidigt genom en hastighetsökning på 1 km/h (från 12km/h till 13km/h) kompenseras den minskade energiåtgång vid löpbandslöpningen bäst. Diskussion Resultatet stärker det faktum att löpning på löpband måste kompenseras för att innebära samma energiutgifter som vid löpning utomhus. Att höja hastigheten ger tack vare det linjära sambandet mellan pulsfrekvens och syrekonsumtion en bättre jämförelse mellan de olika förhållandena, vilket även ses vid en ökad lutning. Dock involveras andra muskelgrupper där muskelaktivitet, fotnedsättning, stegfrekvens och rörelsemönster skiljer sig. Det skiljer sig både mellan löpstilarna men också mellan könen vilket innebär att för den tävlingsinriktade löparen är kompensation för energiutgifterna inte det väsentliga och skillnaden mellan stilarna kan leda till att kroppen inte tränas efter rätt ändamål. Justeringar på löpbandet vare sig det handlar om lutning eller hastighetsökning ger en kompensation för de förlorade energiutgifterna vid löpbandslöpning. / Background Running has become an increasingly popular form of exercise. Differences between the running styles you run in exist. Running outdoors on a flat surface generates greater energy expenditure compared to running on a treadmill at the same speed. It requires an adjustment on the treadmill to compensate for the reduced energy consumption. In this experimental study I try to identify a slope percentage or a certain speed boost when running on the treadmill to compensate up for the reduction in energy expenditure compared to flat ground outdoor running Method An experimental study of 20 experienced runners took part in 11 different running tests in various conditions, outdoors and on the treadmill. They were tested at different speeds and in different inclinations in order to compare the pulse rate from the tests. Treadmill tests were then compared with the outdoor run. Results The results show that between 0.5 % and 1.0 % incline on the treadmill best compensates energy expenditure compared with flat ground running. 0.5 % grade is more consistent for women, while 1.0 % best fit for men. Simultaneously, an increase in speed of 1 km/h (from 12km/h to 13km/h) compensates the reduced energy consumption during treadmill running the best. Discussion The results reinforce the fact that running on a treadmill to be compensated for that mean the same energy expenditure during running outdoors. Raising speed gives thanks to the linear relationship between pulse rate and oxygen consumption a better comparison between the different conditions, as seen by an increased slope. However, the involvement of other muscle groups where muscle activity, foot reduction, cadence and movement patterns differ both between the running styles and equality which means that for the competitive runner is compensation for energy expenditure not the essence and the difference between the styles can lead to the body not being trained for the right purpose. But it provides adjustments on the treadmill whether it be on the slope or speed increase to compensate for the lost energy expenditure at treadmill running.

Bakgrund Laktattröskeltest för att fastställa den anaeroba laktattröskeln (AnT) vid löpning utförs i de flesta fall på löpband medan den största delen av träning och tävling utförs på fast underlag. För att kunna ge adekvata tränings- eller tävlingsrekommendationer baserat på AnT måste laktatnivån vid uppmätt arbetsintensitet vid AnT vara lika mellan underlagen. Utifrån detta perspektiv var syftet med den aktuella studien att jämföra upplevd ansträngningsgrad, hastighet, stegfrekvens (SF) och laktatnivå vid två tröskelträningspass, ett på fast underlag och det andra på löpband, där intensiteten styrdes efter hjärtfrekvensen (HF) vid AnT som fastställdes vid ett tröskeltest på löpband. Metod Sex vältränade långdistanslöpare, tre män och tre kvinnor (29.0 ± 6.3 år), genomförde två löpträningspass (5 x 1000m, 60 sekunder vila), ett på löpband och ett på en 200-meters inomhusbana. Intensiteten anpassades efter HF vid den individuella AnT (IAnT) som fastställdes genom ett laktattröskeltest på löpband. Innan start och efter varje intervall togs ett kapillärt blodlaktatprov och ansträngningsgraden självskattades av löparna med hjälp av Borg’s RPE-skala®. HF, hastighet och SF registrerades kontinuerligt med pulsklocka. Resultat Ingen signifikant skillnad i laktatnivå eller löphastighet upptäcktes men däremot var SF signifikant högre (p=0.015) på bana medan skattad ansträngningsgrad var högre på löpband (p=0.042). Löphastighet och blodlaktatnivåer sjönk på de senare intervallerna på båda underlagen. Slutsats Vältränade löpare visar ingen signifikant skillnad vad gäller blodlaktatnivå eller hastighet mellan intervallträning på ett löpband och en inomhusbana när intensiteten styrs utifrån uppmätt HF vid IAnT-test på löpband. Vid laktattröskelträning styrd efter HF måste ökad HF tillåtas i en senare del av passet för att inte träningsbelastningen ska sjunka.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att undersöka resultat vid och korrelationen mellan fem-minuters pyramidtest (5MPT) och maximalt syreupptagningstest (VO2max) på löpband på yngre friska individer. Vi ville även studera om det förelåg någon skillnad, inlärningseffekt, för de två testmetoderna vid en upprepad testomgång. Metod. I studien deltog 32 personer, 18 män och 14 kvinnor, i åldrarna 15–28 år. Deltagarna var inskrivna på utbildningar med inriktning mot fysisk aktivitet på antingen Värmdö gymnasium eller Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Testpersonerna utförde två 5MPT och två VO2max-test på löpband. Således utfördes totalt fyra tester, alla vid olika tillfällen med minst 48 timmar mellan. VO2max-testet på löpband är en direkt metod för bestämning av syreupptagningsförmågan med en given stegring av belastning enligt ett, för studien, utformat protokoll för hastighet och lutning. Utandningsluften analyseras via en on-line-utrustning, Oxycon Pro, vilket är en tillförlitlig metod för att mäta VO2max. 5MPT är ett test där individen under fem minuter från golvnivå så snabbt som möjligt förflyttar sig fram och tillbaka på en uppmätt sträcka på 5,50 meter med en centralt placerad pyramidformad trappramp, där högsta centrala höjd är 0,62 meter. Power (W) vid 5MPT räknas ut enligt en formel utifrån bland annat antal vändor och kroppsvikt. Resultat. En stark signifikant korrelation (r = 0,91) framkom mellan power vid 5MPT och VO2max på löpband. Vidare sågs en signifikant inlärningseffekt vid 5MPT med en förbättring på 2 procent, och vid VO2max-test på löpband med 1 procent, mellan första och andra testtillfället. I arbetet återfinns två framtagna ekvationer som är baserade på sambandet mellan uppmätt VO2max-värde på löpband och powervärdet vid 5MPT. Den ena ekvationen är beräknad på data från första testomgången och den andra ekvationen på data från den andra testomgången. Slutsats. Studiens resultat på yngre vuxna indikerar att 5MPT kan användas för att uppskatta en individs VO2max-värde, samt att en förbättring skedde mellan första och andra testtillfället i 5MPT och VO2max-test på löpband. Detta motiverar till att den framtagna ekvationen tillämpas för första testtillfället när endast ett 5MPT genomförs, samt att vid upprepad testning används ekvationen baserad på andra testtillfället. Resultaten är av stort värde då de visar att det, genom enklare medel och mindre kostsamma metoder, går att få ett mått på konditionsnivå som är av betydelse i olika hälsosammanhang. / Abstract Aim. The purpose of this study was to investigate the results in and the correlation between the five-minute pyramid test (5MPT) and a maximal oxygen uptake test (VO2max) on a treadmill in young adults. We also wanted to investigate whether there was any difference in the two test methods when each test session was repeated. Method. The study enrolled 32 individuals, 18 men and 14 women, aged 15-28 years. The participants were students at Värmdö gymnasium or at the Swedish School of Sport and Health Sciences, both schools with a focus on physical activity. The participants performed two 5MPT and two VO2max test on a treadmill. Thus, a total of four tests were conducted, all at different occasions. VO2max test on a treadmill is a direct method for the determination of oxygen uptake. A designed protocol for increased speed and angle was produced. An on-line equipment, Oxycon Pro, was used for analyzing the exhaled air. This is a reliable method to measure VO2max. 5MPT is a test where the subject during five minutes as quickly as possible moves back and forth from floor level at a measured distance of 5.50 meters with a central pyramid-shaped stair ramp, with maximum central height 0.62 meters. Power (W) at 5MPT is calculated according to a formula based on, among other things, the number of laps and body weight. Results. A strong significant correlation (r = 0.91) was found between the power at 5MPT and maximal oxygen uptake on a treadmill, both at the first and the second test occasion. A significant improvement was seen at 5MPT by 2 percent, and maximum oxygen uptake test on a treadmill, by 1 percent, between the first and second test occasion. In the study we developed two equations that are based on the correlation between measured VO2max value on the treadmill and the power value at 5MPT. The first formula is based on data from the first test and the second equation on data from the second test. Conclusion. The results on younger adults indicate that 5MPT can be used to estimate the VO2max value for individuals. Due to the improvement, between the first and second test in 5MPT and in VO2max test on a treadmill, one can utilize the developed equation for the first time of testing when only one 5MPT test is performed, whereas during a repeat of the test one may use the formula based on the second test. The results are of great value because they show that you can measure the level of aerobic fitness with easy and less costly and time-consuming methods, which is of importance in various health contexts.

Det finns ett behov av billiga löpband som reglerar hastighet automatiskt efter användarens steg. Behovet finns främst inom vården för rehabilitering av patienter med olika rörelse- eller balansproblem där nuvarande lösningar ofta är mycket dyra. Fördelar är att kunna förbättra behandling, öka tillgänglighet och öka säkerhet utan att kräva utrustning på användaren. För att lösa detta skapades ett system med löpband och sensorer som kan följa användarens position och kroppshållning och reglera löpbandets hastighet efter detta. Kroppshållning följs av en algoritm som identifierar risker som tecken på tappad balans eller fall och bandet bör saktas ner eller stoppas. En prototyp skapades under ett tidigare projekt men denna hade problem och svagheter. Problem med lasersensorn för avståndsmätning undersöktes och tröghet i löpbandets styrning testades. För att undvika trögheten gjordes försök att ta reda på löpbandets kommunikationsprotokoll för att uppnå närmare motorstyrning. Nya algoritmer för hastighetsreglering och riskdetektering skapades. Det ursprungliga systemet gjordes om för att lägga till nya funktioner och tester. Resultat visar att sensorproblemen berodde på elektromagnetisk interferens från löpbandet som störde sensorns I2C-protokoll. Jämförelse mellan laser och Kinect visar att lasern inte behövs och att Kinect-sensorn ger stabilare mätningar. Det nya systemets mjukvara ger en mer modulär testmiljö för algoritmer. Det kan vara svårt att anpassa löpband beroende på konstruktion utan att bygga om för att uppnå en mjuk hastighetsreglering. Systemet och algoritmerna kan med lämplig styrmetod uppnå reglering av hastighet efter användarens rörelse och ge ökad säkerhet. / Needs exist for cheap treadmills that control speed automatically according to the user's step. Needs are primarily in healthcare for rehab involving patients with different mobility and balance issues for which current solutions are very expensive. Pros are the ability to improve treatment, increase availability and safety without the need for equipment worn by the user. To solve this a system consisting of treadmill and sensors was created. The system can track the user's position and posture and control the treadmill's speed accordingly. Posture is tracked by an algorithm that identifies risks as signs of lost balance and fall indicating that the treadmill should slow down or stop. A prototype was created during an earlier project but it had problems and weaknesses. Issues with the laser sensor used for measuring distance were investigated and delay in the control of the treadmill's motor was tested. To avoid the delay attempts were made to identify the communication protocol used by the treadmill to achieve better speed control. New algorithms for speed control and risk detection were created. The original system was modified to add new functionality and tools for testing. Results show that the sensor issues were caused by electromagnetic interference from the treadmill interfering with the I2C-protocol used with the sensor. A comparison of the laser and kinect show that the laser is not needed and that the Kinect is more stable. The new system's software creates a more modular environment for testing algorithms. It can be difficult to adjust treadmills depending on their construction without rebuilding them to reach a smoother speed control. The system and algorithms can given an appropriate motor control scheme achieve the purpose.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien är att, hos äldre personer, över 65 år, samt hos yngre vuxna, mellan 20-30 år, jämföra syreupptagningsförmågan med två olika metoder, fem-minuterspyramidtest (5MPT) samt VO2max-test på löpband. Vid båda mätmetoderna används direkt syrgasmätning. Metod. Totalt deltog 36 personer i studien, varav 17 äldre personer 65 till 85 år (9 kvinnor och 8 män) samt 19 yngre med en ålder mellan 20 till 35 år (10 kvinnor och 9 män). Deltagarnas syreupptagningsförmåga mättes under 5MPT vid två tillfällen som sedan jämfördes med VO2max mätt via ett maximalt test på löpband vid ett tillfälle. Således utfördes sammanlagt tre mätningar med direkt syrgasmätning, via andningsmask, under ett maximalt löpbandstest samt under två separata tester av 5MPT med minst 48 timmar mellan varje testtillfälle. Utandningsluften analyserades sedan, vid 5MPT för alla, via det trådlösa portabla systemet Jaeger Oxycon Mobile och vid test på löpband för testgruppen med yngre deltagare. För den testgrupp med äldre deltagare användes, vid testet på löpband, den fasta on-line-utrustningen Jaeger Oxycon Pro som är en liknande mätmetod för syreupptag. 5MPT är ett fem minuter långt test där individen från golvnivå, med högsta möjliga tempo, förflyttar sig fram och tillbaka på en 5,50 meter lång sträcka med en centralt placerad trappramp som är pyramidformad och med en högsta central höjd på 0,62 meter. Resultat. Det primära fyndet i studien var att en stark signifikant korrelation (r = 0,99) visade sig mellan direkt uppmätt VO2max under maximalt test på löpband gentemot syreupptagningsförmågan vid 5MPT då båda åldersgrupperna var sammanslagna, uppmätt i l·min–1. Slutsats. Då det i undersökningen visades en stark signifikant korrelation mellan direkt uppmätt VO2max vid 5MPT och ett maximalt test på löpband i l·min–1 för äldre och yngre vuxna ger det indikationer på att 5MPT kan används som en tillförlitlig metod vid undersökning och uppföljning av en persons aeroba förmåga. Fyndet kan vara av värde då det genom mindre kostsamma och enklare metoder går att få ett mått på en persons hälsa i form av aerob kapacitet, vilket är betydelsefullt ur flera hälsoaspekter på individ- och samhällsnivå. / Aim. The purpose of the study was to investigate the results and correlation between oxygen uptake levels (VO2max) at five-minute pyramid test (5MPT) against maximal oxygen uptake test (VO2max) on a treadmill test, both measured by direct oxygen measurement, in elderly people over 65 years and younger adults aged 20-30 years. Method. A total of 36 people participated in the study, 17 elderly people aged between 65 to 85 years (9 women and 8 men) and 19 younger adults aged between 20 to 35 years (10 women and 9 men). The participants' oxygen uptake was measured twice during 5MPT and then compared with VO2max measured by a maximal treadmill test at one occasion. Thus a total of three measurements with direct oxygen measurement, via the breathing mask, during a maximum treadmill test and two separate tests of 5MPT with at least 48 hours between each test. The exhaled air was analyzed at 5MPT for all, through the wireless portable system Jaeger Oxycon Mobile and also during the test on treadmill for the test group with younger participants. The test group of older participants, got their exhaled air analyzed through a stationary on-line equipment Jaeger Oxycon Pro instead of the portable system which is a similar reliable method to measure VO2max. 5MPT is a five minute test where the subjects from floor level, with the highest possible speed, moves back and forth at a measured distance of 5.50 meter with a central staircase ramp, which is pyramid-shaped, with a maximum center height of 0.62 meters. Results. The main finding of the study was that there was a strong significant correlation (r = 0.99) between directly measured VO2max during a maximum treadmill test compared to oxygen uptake at 5MPT when both the elderly people and the younger adults were combined, measured in l·min–1. Conclusion. The study showed a strong significant correlation between directly measured VO2max at 5MPT and a maximal treadmill testing l·min–1 for older and younger adults. This indicates that 5MPT can be used as a reliable method for investigation and monitoring a person’s aerobic capacity. This finding may be of value because it shows that less expensive and easier methods can be used to measure a person's health in terms of aerobic capacity, which is important from several aspects of health at both the individual and society level.