No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund Laktattröskeltest för att fastställa den anaeroba laktattröskeln (AnT) vid löpning utförs i de flesta fall på löpband medan den största delen av träning och tävling utförs på fast underlag. För att kunna ge adekvata tränings- eller tävlingsrekommendationer baserat på AnT måste laktatnivån vid uppmätt arbetsintensitet vid AnT vara lika mellan underlagen. Utifrån detta perspektiv var syftet med den aktuella studien att jämföra upplevd ansträngningsgrad, hastighet, stegfrekvens (SF) och laktatnivå vid två tröskelträningspass, ett på fast underlag och det andra på löpband, där intensiteten styrdes efter hjärtfrekvensen (HF) vid AnT som fastställdes vid ett tröskeltest på löpband. Metod Sex vältränade långdistanslöpare, tre män och tre kvinnor (29.0 ± 6.3 år), genomförde två löpträningspass (5 x 1000m, 60 sekunder vila), ett på löpband och ett på en 200-meters inomhusbana. Intensiteten anpassades efter HF vid den individuella AnT (IAnT) som fastställdes genom ett laktattröskeltest på löpband. Innan start och efter varje intervall togs ett kapillärt blodlaktatprov och ansträngningsgraden självskattades av löparna med hjälp av Borg’s RPE-skala®. HF, hastighet och SF registrerades kontinuerligt med pulsklocka. Resultat Ingen signifikant skillnad i laktatnivå eller löphastighet upptäcktes men däremot var SF signifikant högre (p=0.015) på bana medan skattad ansträngningsgrad var högre på löpband (p=0.042). Löphastighet och blodlaktatnivåer sjönk på de senare intervallerna på båda underlagen. Slutsats Vältränade löpare visar ingen signifikant skillnad vad gäller blodlaktatnivå eller hastighet mellan intervallträning på ett löpband och en inomhusbana när intensiteten styrs utifrån uppmätt HF vid IAnT-test på löpband. Vid laktattröskelträning styrd efter HF måste ökad HF tillåtas i en senare del av passet för att inte träningsbelastningen ska sjunka.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka och kvantifiera ungdomars pulsvariation och undersöka blodlaktatkoncentration under matchspel innebandy. Fråge-ställningen berör i vilken pulszon spenderar manliga innebandyspelande tonåringar mest tid under matchspel och finns det skillnader i tid spenderad i olika pulszoner beroende på position? Hur varierar blodlaktatkoncentration under matchspel och finns det skillnader mellan positioner (backar, centrar och forwards)? Metod: Försökspersonerna i denna studie bestod av 15st manliga (medelvärde ± SD: Ålder 14,5 ± 0,5 år, Längd 174,3 ± 12cm, Vikt 66,8 ± 24 kg, VO2max 45,9 ± 2,0 (ml*kg-1*min-1), Maximal hjärtfrekvens 199,3 ± 2,5 slag per minut) innebandyspelare under 4st matcher i Stock-holms Innebandyförbund, serietillhörighet medelnivå mörkröd. Under varje match registrerades 11-13 spelares hjärtfrekvens (medelvärdet i % utav HFmax) samt att det togs blodprover på två spelare innan, under, vid paus och efter matchspel för mätning av blodlaktatskoncentration. Resultat: Gemensamma medelvärdet av hjärtfrekvens hos spelarna var 74 ± 4,68% utav HRmax under matcherna. Spelarna spenderade signifikant mer tid i pulszoner 2 (60-70% av HFmax) och 3 (70-80% av HFmax) än resterande pulzoner. Backar spenderade signifikant mer tid i pulszon 4 (80-90% av HFmax) än forwards. Målvakter spenderade signifikant lägre tid i pulszon 3 jämfört med övriga spelarpositioner. Målvakter spenderade även signifikant lägre tid i pulszon 5 (&gt;90%) jämfört med forwards och centrar. Blodlaktatskoncetrat visade ett medelvärdet för samtliga positioner över 7 provtagningar var 7,45 ± 2,49 mmol/L. Vid sammanlagt medelvärdet av laktatkoncentration vid 4 matcher visades signifikant skillnad mellan prover tagna innan match (2,693 ± 0,72 mmol/L) och efter match (5,49 ± 2,16). Slutsats: I denna studie befann sig majoriteten av tiden i 70-100% av maximal hjärtfrekvens. Det framkommer även i denna studie att laktatkoncentrationen hos utespelarna stiger fort och är konsekvent relativt hög under matchspel. Där av bör såväl toleransträning som produktions-träning ingå för att förbereda ungdomar för matchspel i innebandy. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka om hjärtfrekvensen (HF) hos elever uppvisar könsskillnader vid traditionellt feminina och traditionellt maskulina aktiviteter. Vilken HF uppmäts för flickor och pojkar i årskurs 7 och 8 i maskulina respektive feminina moment? Hur skiljer sig den uppmätta HF mellan flickor och pojkar i årskurs 7 och 8 i maskulina respektive feminina moment? Metod Utifrån forskning om vad som anses manligt och kvinnligt genomfördes en och samma lektion på tre klasser i årskurs 7 och 8. Lektionen innehöll ett maskulint moment och ett feminint moment. I varje klass undersöktes 4-7 elever av varje kön, dessa valdes ut slumpmässigt. De utvalda eleverna bar pulsband och deras HF registrerades och jämfördes. Resultat Resultatet visar att pojkar har en något högre medel- och maximal HF än flickor under båda momenten, dessa skillnader är emellertid inte signifikanta. Det visar också att såväl pojkar som flickor har en högre uppmätt HF under det maskulina momentet än under det feminina momentet. Slutsats Det finns ingen signifikant skillnad mellan pojkar och flickors uppmätta HF under maskulint och feminint klassade moment. Det finns således ingen större utmaning i att tillgodose såväl pojkars som flickors behov och förutsättningar när en lektion i idrott och hälsa konstrueras. Om syftet med lektionen är att uppnå en högre nivå i HF för att få större hälsoeffekter, är maskulina aktiviteter att föredra då både pojkar och flickor hade en högre uppmätt HF under detta moment. Detta är ett område med utvecklingspotential där arbetet att finna ”de rätta” övningarna blir en process för att skapa en bra lektion i idrott och hälsa som stimulerar elever till fysisk aktivitet.

Idrottares mående och prestationsförmåga påverkas av en rad faktorer. Att idrottare påverkas psykologiskt och fysiologiskt av ökad press i tävlingssituationer är erkänt, men exakt vilka underliggande mekanismer som påverkar detta är ej klarlagt. Ett behov av att bredda förståelsen för hur emotioner och anspänning under pressade situationer påverkar idrottare är relevant inom flera sporter. Att utöva elektronisk sport (E- sport) innebär en större psykologisk påfrestning snarare än fysisk, där förhöjd hjärtfrekvens kan härledas till anspänning och emotioner i den pressade situationen snarare än fysisk ansträngning. I denna studie undersöktes relationen mellan prestation, emotioner samt anspänning (hjärtfrekvens) hos E- sportare under tränings- och tävlingssituation. I tillägg undersöktes om psykologisk flexibilitet har något samband med dessa variabler. De undersökta emotionerna var känsla av kontroll, förnöjsamhet, ilska, tävlingsängslan och nervositet. Data samlades in genom ett webbaserat självskattningsformulär som deltagarna (N=10) fyllde i före, under och efter match. Hjärtfrekvens mättes under match med hjälp av pulsband. Resultaten visar på vissa statistiskt signifikanta samband där negativa emotioner skiljer sig mellan tränings- och tävlingssituationerna. Hur detta i sin tur påverkade spelarnas prestation förefaller oklart.Med anledning av få deltagare kan inga slutsatser dras utifrån dessa fynd, men området är intressant för framtida studier.

Kostnader i samband med arbetsrelaterade skador är ett problem i samhället. Ett sätt att bedöma arbetsbelastning är genom att mäta hjärtfrekvensen, vilket kan göras med hjälp av olika mätmetoder. Syftet med denna studie var att jämföra mätning av hjärtfrekvens för två metoder – aktivitetsarmband (Fitbit Charge 2) och smarta kläder – med mätningar från ett pulsband (Zephyr HxM). Fysiska tester gjordes på 12 personer (tre kvinnor och nio män) med varierande åldrar och innebar simulering av fem olika yrkesgrupper: kontorsarbetare, målare, brevbärare, styckare och byggarbetare. Därtill bedömdes även arbetsaktiviteternas arbetsbelastning utifrån mätvärdena från pulsbandet.Resultatet visade på god korrelation och överrensstämmelse mellan smarta kläder och pulsbandet, medan aktivitetsarmbandets korrelation och överensstämmelse varierade med aktiviteternas intensitet där bäst resultat påträffades vid låg intensitet samt vid aktiviteter som inte involverade armrörelse. Arbetsbelastningen för kontorsarbete bedömdes som lätt arbete, måleri och styckning bedömdes som lätt till måttligt arbete medan brevbäring och byggarbete varierade från lätt till tungt arbete beroende på testperson.Slutligen konstaterades att aktivitetsarmbandet inte duger i syfte att bedöma arbetsbelastningen på arbetsplatser utan kompletterande metoder. Smarta kläder har däremot potential att på längre sikt kunna förebygga skador.

Syfte Syftet med studien var att undersöka om sprint- och uthållighetsförmåga vid löpning samt relativ arbetsintensitet under fotbollsmatch, enskilt eller tillsammans, har ett samband med löpdistans i olika intensitetszoner under fotbollsmatch för elitflickfotbollsspelare. Metod Studiens datainsamling delades upp i två delar, första delen syftade till att bestämma individernas sprint- och uthållighetsförmåga utifrån ett 30 m sprinttest och ett Beep-test. Under Beep-testet bestämdes individernas maximala hjärtfrekvens (HFmax) samt antal genomförda 20 m-sträckor, vilka låg till grund för beräkning av den maximala syreupptagningsförmågan (V̇O2max). Den andra delen av datainsamlingen gjordes under en fotbollsmatch, där den relativa arbetsintensiteten i form av medelhjärtfrekvensen (HFmed) registrerades. Under matchen analyserades spelarnas löpdistans i olika hastighetszoner, 0-11 kmtim-1 (LDlåg); 11-21 kmtim-1 (LDmod); &gt; 21 kmtim-1 (LDhög), genom användning av ett videobaserat analysprogram. Resultat Det fanns ett signifikant samband mellan individernas HFmed och LDmod (r = 0,81; p = 0,049). För att öka förklaringsgraden av LDmod gjordes en multipel linjär regression där HFmed användes som utgångsvariabel och kombinerades med V̇O2max. HFmed och V̇O2max bidrog signifikant till prediktionsmodellen och modellen förklarade 93,9% av variationen i LDmod. Slutsatser Genom fastställandet av en elitflickfotbollsspelares uthållighetsförmåga samt dennes relativa arbetsintensitet under match, så kan spelarens löpdistans i hastighetsintervallet 11-21 kmtim-1 förutsägas med god precision utan att kostsam analysutrustning behöver användas.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien var att undersöka den aeroba fysiska aktivitetsnivån hos gymnasieungdomar på Bygg- och anläggningsprogrammet under skoldagar som innehöll teorilektioner, praktiska lektioner, idrottslektioner och raster. Frågan som ställdes var: Hur ser den fysiska aktivitetsnivån ut under teorilektioner, praktiska lektioner och lektioner i idrott och hälsa samt under raster hos gymnasieelever på Bygg- och anläggningsprogrammet. Metod I studien deltog 9 pojkar i åldern 16 år, längd 174-192cm och vikt 51-91kg. Den test som genomförts är 5 Minuters Pyramid Test (5MPT) och registrering av aerob fysisk belastning gjordes med hjärtfrekvensmätningar. 5MPT är ett skytteltest som är fem minuter långt, där försökspersonen tar sig fram och tillbaka mellan två stolpar och så snabbt som möjligt passerarfram och tillbaka över en vertikal pyramidformad trappramp (sträcka 5,5 meter). Antalet vändor, skattad ansträngning samt hjärtfrekvens (HF) registrerades. Utvecklad power (effekt) erhölls genom produkten av kroppsmassa, gravitation, antal vändor, höjd på högsta plinten (0,53 m) dividerat med total tiden i 5MPT. Utifrån 5MPT kunde beräknad VO2 max samt Power/kg (W/kg) beräknas för försökspersonen. Testet med hjärtfrekvensregistrering gick till så att eleverna under en skolvecka hela skoldagen bar en pulsklocka med förtejpad urtavla och ett elektrodbälte. De tryckte på händelsemarkering vid rast och när lektionen startade igen. Eleverna förde dagbok där de beskrev vad de gjort under dagen.  Resultat För samtliga försökspersoner kan man se en genomgående trend avseende fysisk belastningsnivå uttryckt som hjärtfrekvens vilket syns i följande resultat. Den högsta pulsen uppnåddes under idrottslektionerna med en genomsnittlig hjärtfrekvens på ca 140 slag/min, den näst högsta under de praktiska lektionerna med 94 slag/min. Därnäst följde rasterna med 83 slag/min och lägst utslag visades under teorilektionerna med en genomsnittlig hjärtfrekvens på ca 80 slag/min. Försökspersonerna utnyttjade ca 30 % av sin maximala syreupptagningsförmåga under de praktiska lektionerna. Slutsats Den här studien har visat att det är under undervisningen i idrott och hälsa och delvis på de praktiska lektionerna som en högre aktivitetsnivå mätt i hjärtfrekvens kan noteras hos försökspersonerna. Studien indikerar också att försökspersonerna utsätts för relativt hög fysisk belastning. Ca 30 % av den maximala syreupptagningsförmågan utnyttjas vid en skoldag med praktiska lektioner. / Aim The aim of the study was to investigate the aerobic physical activity level of high school students who study to become building workers during school days which consist of theory classes, practical classes, physical education classes and pauses. The question to be answered was: How was the aerobic physical activity level during theory classes, practical classes, physical education classes and pauses for high school students in a program for building workers. Method In this study participated 9 boys aged 16, length 174-192 cm and weight 51-91 kg. The test that has been carried out was 5 Minutes Pyramid Test (5MPT). In addition heart rate was measured during the school day. The 5MPT is a 5-minute-shuttle test, in which the participant moves back and forth in a short interval (5.5 m) over boxes (highest height 0.53 m) formed like a pyramid. Power in the pyramid test (5MPT POWER) was calculated as the product of numbers of laps, body mass, gravity and highest box level divided by time. From 5 MPT VO2 max and Power/kg (W/kg) were calculated for the participants. The participant’s heart rates were measured during a week the whole school day by means of a heart monitor with the monitor display taped over and an electrode belt. They pushed a button on the clock to mark when they had pauses and when the classes started again. The participants wrote in a diary what they had done during each day. Results The results show that for each of the participants the same trend considering aerobic physical load level expressed in heart rate in the following results. The highest pulse rate was obtained during the physical education lessons 140 beats/min followed by practical lessons 94 beats/min, pauses 83 beats/min and theory lessons 80 beats/min. The participants are using approximately 30 % of their maximal oxygen uptake during a day with practical lessons. Conclusions This study shows that it is during physical education lessons and to some extent during practical lessons in building construction, a higher activity level measured in heart rate can be noticed in the participants. The study indicates that the participants are exposed to a relative high physical workload. Roughly 30 % of maximal oxygen uptake is used during a day of practical lessons.