Kostnader i samband med arbetsrelaterade skador är ett problem i samhället. Ett sätt att bedöma arbetsbelastning är genom att mäta hjärtfrekvensen, vilket kan göras med hjälp av olika mätmetoder. Syftet med denna studie var att jämföra mätning av hjärtfrekvens för två metoder – aktivitetsarmband (Fitbit Charge 2) och smarta kläder – med mätningar från ett pulsband (Zephyr HxM). Fysiska tester gjordes på 12 personer (tre kvinnor och nio män) med varierande åldrar och innebar simulering av fem olika yrkesgrupper: kontorsarbetare, målare, brevbärare, styckare och byggarbetare. Därtill bedömdes även arbetsaktiviteternas arbetsbelastning utifrån mätvärdena från pulsbandet.Resultatet visade på god korrelation och överrensstämmelse mellan smarta kläder och pulsbandet, medan aktivitetsarmbandets korrelation och överensstämmelse varierade med aktiviteternas intensitet där bäst resultat påträffades vid låg intensitet samt vid aktiviteter som inte involverade armrörelse. Arbetsbelastningen för kontorsarbete bedömdes som lätt arbete, måleri och styckning bedömdes som lätt till måttligt arbete medan brevbäring och byggarbete varierade från lätt till tungt arbete beroende på testperson.Slutligen konstaterades att aktivitetsarmbandet inte duger i syfte att bedöma arbetsbelastningen på arbetsplatser utan kompletterande metoder. Smarta kläder har däremot potential att på längre sikt kunna förebygga skador.

Aktivitetsarmband, bärbara enheter i grunden avsedda för loggande och mätning av fysisk aktivitet, är ett av många exempel på uppkopplade enheter som på kort tid har blivit en del av det vardagliga livet för en betydande andel av det svenska folket. Säkerheten kring dessa produkter varierar kraftigt och något sätt för den enskilda individen att avgöra vilken produkt som är säker att använda finns inte. Det huvudsakliga syfte med studien är att öka förståelsens kring konsumenters bild och uppfattning kopplat till aktivitetsarmband och den integritetsproblematik insamling, sammanställning och presentation av denna typ av personlig information innebär. De frågeställningar som studien behandlar fokuserar på huruvida en oro för integriteten kopplat till användandet av aktivitetsarmband kan identifieras bland konsumenter. Vidare ställs frågan om det finns något som tyder på skillnader i synen på användande av aktivitetsarmband sett från ett integritetsperspektiv. Denna studie behandlar även frågan hur konsumenter ställer sig till att betala mer för ett aktivitetsarmband som sett från ett integritetsperspektiv är att anse som säkrare. Studien bygger på en kombination utav kvantitativ och kvalitativ metod där en enkätundersökning har genomförts vilken sedan kompletterats med semi-strukturerade intervjuer. Avsikten med denna studie är inte att redogöra för den faktiska allmänna uppfattningen eller att besvara eller säkerställa hur framtagna ställda frågeställningar förhåller sig till den allmänna uppfattningen. Denna studie fokuserar på en för produkten intressant kategori individer och studiens syfte är endast att undersöka huruvida en oro för den personliga integriteten kan identifieras inom denna population. Avsikten med studiens resultat är snarare att det skall kunna utgöra grund för beslut om behov av vidare mer omfattande undersökningar. Denna studie ger i förhållande till dess undersöknings omfattning tydliga indikationer på en allmän oro bland konsumenter kopplat till användandet av aktivitetsarmband. Studien visar även indikationer på ett bland konsumenter utbrett intresse för produkter med en högre säkerhetsnivå. Studiens resultat pekar på ett tydligt behov av vidare studier inom området.

Det har skett en ökning av stillasittande beteenden, både på arbetet och i hemmet, och den vuxna befolkningen uppnår för lite fysisk aktivitet. Således är det betydelsefullt för människor att få kunskap om fysisk aktivitet och hälsa och känna till vilka olika hjälpmedel som finns. Bärbar teknologi är ett samlingsnamn för en rad tekniska uppkopplade enheter som bärs på kroppen och mäter allt från steg och distans till puls och sömn. Aktivitetsarmband är en sådan bärbar enhet som har kommit ut på marknaden och uppmärksammas i media som ett effektivt medel för att förbättra användarens aktivitetsnivå och hälsa. Denna uppsats syftar till att undersöka om det går att se en koppling mellan användning av bärbar teknologi i form av aktivitetsarmband och ökad medvetenhet om fysisk aktivitet, samt hur medias beskrivning av dessa produkter upplevs. Med ett kvalitativt forskningsperspektiv fick tre män från olika åldersgrupper under en veckas tid vardera använda ett aktivitetsarmband, och under tiden genomfördes intervjuer och dagboksstudier. Resultatet från uppsatsen indikerar ett samband mellan användning av aktivitetsarmband och medvetenhet om fysisk aktivitet då två av tre informanter ansåg att aktivitetsarmbandet ökade medvetenheten om deras fysiska aktivitet. Ingen av informanterna upplevde att medias information beträffande hälsa kopplat till produkter som aktivitetsarmband har haft någon påverkan på deras aktivitet eller hälsomedvetenhet. / Sedentary behavior is increasing both at home and in the workplace, and the adult population is not getting enough of physical activity. Thus it is important that people learn more about physical activity and health and about the different tools that are available to prevent inactivity. Wearable technology is a group of technical devices that are worn on your body and measures a variety of things like steps, distance, pulse and sleeping patterns. The activity tracker is a type of wearable device that is worn on your wrist and it is displayed in the media as an effective tool to improve your activity level and health. The purpose of this paper is to examine whether the use of wearable technology in the form of activity trackers leads to increased awareness of one’s physical activity, and how media’s description of these products is perceived by the public. Three men from different age groups got to wear an activity tracker for one week each. Interviews and diary studies with a qualitative research perspective were conducted during the process. The results indicate an association between the use of activity trackers and awareness of physical activity since two out of the three men experienced that the activity tracker increased their awareness. None of the men were under the impression that media’s information concerning health related to products like activity trackers has had any impact on their activity level or health awareness.