<p>Vår vardag är präglad av skönhetsideal och kroppsfixering och vi bryr oss mer om hur vi ser</p><p>ut utåt än hur vi mår inåt. Genom fysisk aktivitet kan man åstadkomma en harmoni som får</p><p>en att må bra med sig själv, vare sig det är att se bra ut eller må bra med sig själv.</p><p>Detta arbete behandlar frågorna: Hur ser den fysiska aktiviteten ut bland barn i årskurserna 45?</p><p>Om de inte är fysiskt aktiva, vad beror det då på? Vad är fysisk aktivitet för dessa barn och</p><p>hur ser de på sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa? Hur förhåller sig den fysiska</p><p>aktiviteten mellan pojkar och flickor?</p><p>Vi vill ta reda på hur verklighetens ser ut och om tidigare forskning stämmer då det påstås</p><p>att dagens ungdomar är mer inaktiva än någonsin. Vi vill även se vad som kan ligga bakom</p><p>denna inaktivitet och om barn kan sätta in fysisk aktivitet i ett hälsoperspektiv. Vi vill även se</p><p>om det är någon skillnad mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet.</p><p>Arbetsfördelningen mellan oss författare har varit lika fördelad under hela arbetets gång.</p><p>Vårt resultat visar på att dagens ungdomar är väldigt aktiva både i skolan och på rasterna. För</p><p>de som är inaktiva så är att de tycker att andra saker är roligare/viktigare en bidragande</p><p>orsaken. Hos både killarna så är det den tekniska utvecklingen som tar över deras vardag, hos</p><p>killarna TV-spel och hos tjejerna TV:n. Vårt resultat pekar på att våra respondenter kan sätta</p><p>in fysisk aktivitet på både fysisk-, psykisk- och social nivå.</p><p>Vi har använt oss aven enkätundersökning och kommer att inrikta oss på barn i årskurserna</p><p>4-5, då detta är vår framtida målgrupp som lärare.</p>

Vår vardag är präglad av skönhetsideal och kroppsfixering och vi bryr oss mer om hur vi ser ut utåt än hur vi mår inåt. Genom fysisk aktivitet kan man åstadkomma en harmoni som får en att må bra med sig själv, vare sig det är att se bra ut eller må bra med sig själv. Detta arbete behandlar frågorna: Hur ser den fysiska aktiviteten ut bland barn i årskurserna 45? Om de inte är fysiskt aktiva, vad beror det då på? Vad är fysisk aktivitet för dessa barn och hur ser de på sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa? Hur förhåller sig den fysiska aktiviteten mellan pojkar och flickor? Vi vill ta reda på hur verklighetens ser ut och om tidigare forskning stämmer då det påstås att dagens ungdomar är mer inaktiva än någonsin. Vi vill även se vad som kan ligga bakom denna inaktivitet och om barn kan sätta in fysisk aktivitet i ett hälsoperspektiv. Vi vill även se om det är någon skillnad mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet. Arbetsfördelningen mellan oss författare har varit lika fördelad under hela arbetets gång. Vårt resultat visar på att dagens ungdomar är väldigt aktiva både i skolan och på rasterna. För de som är inaktiva så är att de tycker att andra saker är roligare/viktigare en bidragande orsaken. Hos både killarna så är det den tekniska utvecklingen som tar över deras vardag, hos killarna TV-spel och hos tjejerna TV:n. Vårt resultat pekar på att våra respondenter kan sätta in fysisk aktivitet på både fysisk-, psykisk- och social nivå. Vi har använt oss aven enkätundersökning och kommer att inrikta oss på barn i årskurserna 4-5, då detta är vår framtida målgrupp som lärare.

Vad som motiverar ungdomar till fysisk aktivitet i skolan kan variera på grund av flera olika faktorer. Är det lektionsinnehållet, läraren, föräldrarna, betygen eller kompisarna som bestämmer om eleverna är fysiskt aktiva eller inte? Den här studien undersöker vad som motiverar både de aktiva och inaktiva eleverna till fysisk aktivitet i skolan samt hur lärare arbetar för att motivera sina elever.   Undersökningsmetoderna i studien har varit både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig på 49 ifyllda enkäter av både killar och tjejer från grundskolans senare år samt tre intervjuer med behöriga lärare inom ämnet Idrott och hälsa.   Studien visar att ungdomar motiveras till fysisk aktivitet i skolan mest för att det är roligt, de mår bra av det och för betygen. De inaktiva ungdomarna motiveras till fysisk aktivitet i skolan om de får mer möjlighet att påverka lektionsinnehållet och ett varierat utbud av aktiviteter. Lärarna belyser att deras arbeta är viktigt för att motivera sina elever och nämner bland annat social kompetens, respekt, förtroende, förståelse och kunskap som några kvalitéer som hjälper dem i deras arbete att motivera.

<p>This report is about how important physical activity is to get good health.</p><p>In today’s modern society our work does not demand much physical activity, mostly</p><p>sitting down. Instead we have to take our on responsibility to be physical active in our spear time in order to maintain our health. The amount of people who are physical inactive increases. That leads to obesity and that increases the risk of cardio-vascular disease. The purpose of this study was to examine if there is a connection between how people estimate there health and the amount of there physical activity, through an inquiry investigation and relevant literature. We chose tree workplaces in Hudiksvall. Our hypothesis was that physical activity is good for your health. Even though we could not ensure our result statistically with a Chi-Square test, we found indication that supported our hypothesis.</p> / <p>Rapporten handlar om hur viktigt det är med fysik aktivitet för att man skall få en bra hälsa. I dagens industri- och data samhälle så är jobben ofta stillasittande och det kräver att man tar ett eget ansvar på fritiden att motionera och vara fysiskt aktiv för att upprätthålla en bra hälsa men inaktiviteten ökar. Detta leder till att en stor del av befolkningen är överviktiga. Är man överviktig och inaktiv ökar risken markant för att drabbas av bl.a. hjärt- kärlsjukdomar. Syftet med studien var att undersöka om det fanns eventuella samband mellan den självskattade hälsan och fysisk aktivitet. Detta gjorde vi genom en enkätundersökning och genom läsning av relevant litteratur. Vi valde ut tre arbetsplatser på en liten, mellan och stor ort i Hudiksvalls kommun. Från början hade vi en hypotes om att fysisk aktivitet främjar hälsan och välmående. Vi fick indikationer på att det kunde vara så men vi kunde inte säkerställa resultatet statistisk genom ett Chi- Square test.</p>

This report is about how important physical activity is to get good health. In today’s modern society our work does not demand much physical activity, mostly sitting down. Instead we have to take our on responsibility to be physical active in our spear time in order to maintain our health. The amount of people who are physical inactive increases. That leads to obesity and that increases the risk of cardio-vascular disease. The purpose of this study was to examine if there is a connection between how people estimate there health and the amount of there physical activity, through an inquiry investigation and relevant literature. We chose tree workplaces in Hudiksvall. Our hypothesis was that physical activity is good for your health. Even though we could not ensure our result statistically with a Chi-Square test, we found indication that supported our hypothesis. / Rapporten handlar om hur viktigt det är med fysik aktivitet för att man skall få en bra hälsa. I dagens industri- och data samhälle så är jobben ofta stillasittande och det kräver att man tar ett eget ansvar på fritiden att motionera och vara fysiskt aktiv för att upprätthålla en bra hälsa men inaktiviteten ökar. Detta leder till att en stor del av befolkningen är överviktiga. Är man överviktig och inaktiv ökar risken markant för att drabbas av bl.a. hjärt- kärlsjukdomar. Syftet med studien var att undersöka om det fanns eventuella samband mellan den självskattade hälsan och fysisk aktivitet. Detta gjorde vi genom en enkätundersökning och genom läsning av relevant litteratur. Vi valde ut tre arbetsplatser på en liten, mellan och stor ort i Hudiksvalls kommun. Från början hade vi en hypotes om att fysisk aktivitet främjar hälsan och välmående. Vi fick indikationer på att det kunde vara så men vi kunde inte säkerställa resultatet statistisk genom ett Chi- Square test.

Vårt syfte med studien var att undersöka hurvida skolgården användes av elever med hänsyn till fysisk aktivitet och lek. Vi ville även försöka synliggöra vilka fenomen som låg till grund för hur eleverna använde skolgården samt att få förståelse för hur lärare och elever tänkte kring sin skolgård. Vår valda metod grundade sig i fenomenografin och datainsamlingen genomfördes genom observationer och intervjuer av elever i årskurs 4-6 samt deras lärare. Vårt resultat visade att många elever tyvärr inte är så aktiva på rasten som de skulle kunna vara. Många elever var stillastående eller utförde aktiviteter som definieras som lågintensiva. Ett intressant resultat var också att eleverna själva ansåg att de var aktiva under rasten men observationen visade det motsatta.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för vilka faktorer som kan ligga bakom en fysisk aktiv livsstil och en fysisk inaktiv livsstil och att öka förståelsen för varför vissa människor känner sig mer motiverade till att behålla ett hälsosamt beteende och andra inte. I studien deltog sex kvinnor där tre av dem hade en fysiskt aktiv livsstil och tre av dem hade en fysiskt inaktiv livsstil. De sex kvinnorna intervjuades med hjälp av en intervjuguide som baserades på teorierna Health Belief Model, Self-determination Theory, Social Cognitive Theory och tidigare forskning. Materialet analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultatet diskuterades i relation tidigare forskning och visade att motivationen, den egna inställningen och omgivningen är tre bakomliggande påverkbara faktorer som kan leda till en fysisk aktiv livsstil eller en fysisk inaktiv livsstil.

Bakgrunden till arbetet bygger på inaktiviteten i dagens samhälle, med fokus på barnen. Samt den fysiska aktivitetens betydelse för elevernas hälsa, både fysiskt, psykiskt, socialt och hur eleverna lär sig med hela kroppen. Huvudsyftet i detta arbete är att undersöka varför några av dagens pedagoger arbetar med fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna i skolan. För att få svar på arbetets syfte och frågeställningar har vi använt oss av hermeneutiken som inspirationskälla. Där vi samlat in delar, vår förförståelse samt de intervjuades förförståelse, har satt cirkeln i snurrning, som slutligen fångats till en horisontsammansmältning. De data som samlats in har gjorts via intervjuer med pedagoger som är idrottsintresserade, klasslärare samt ansvariga för ämnet idrott och hälsa. Det material vi fått in i form av litteraturgenomgång och intervjuer har sammanställts, analyserats och tolkats. Resultatet som framkommit är att fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna är en viktig del i arbetet för de intervjuade pedagogerna. Fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna har betydelse för elevernas hälsa, koncentration, lärande och utveckling. Ett annat resultat i arbetet är att klassrumsklimatet förbättras och samspelet mellan eleverna blir bättre vilket bidrar till en bättre stämning i klassrummet. Nackdelar som framkommit är att tiden inte räcker till och det råder osäkerhet i att utöva fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna. Resultatet visar att samhället har påverkan på skolan och på hur pedagogerna arbetar med fysisk aktivitet. Målfokuseringen i samhället har lett till att en del elever avstår från att vara fysiskt aktiva på fritiden vilket har lett till att skolans idrottstimmar är deras enda väg till fysisk aktivitet. Resultatet påvisar att pedagogerna måste ta till sig det nya, som olika media verktyg men samtidigt inte glömma bort den fysiska aktiviteten.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers uppfattningar och intresse för fysisk aktivitet i skolan.I dagens samhälle kan vi i media läsa larmraporter om att barn och ungas vikt ökar samtidigt som den fysiska aktiviteten minskar. Aldrig förr sägs barn tillbringat så mycket tid framför datorn som nu. Skolan har en viktig roll i att förmedla en värdegrund som eleverna sedan kan ta med sig i sin ryggsäck inför livets alla prövningar. I Sverige är dock antalet idrottstimmar få och kring detta har en del kritiska röster höjts. För studien användes en kvantitativ metod i form av en enkät. Enkäten bestod av 11 frågor som totalt 64 elever svarade på. Två olika skolor deltog i undersökningen. Eleverna gick i årskurs 3 och årskurs 6. Resultatet visade på att de tillfrågade eleverna hade en positiv inställning till ämnet idrott och hälsa i skolan, de ansåg sig själva förstå syftet med idrott och hälsa i skolan och majoriteten svarade att de ville ha fler idrottstimmar i skolan. Elevernas fritid visade i resultatet på att de oftare och under längre tid satt framför datorn under helgen än under vardagarna. Dock angav alla svarande i undersökningen att de mer eller mindre var fysiskt aktiva under fritiden.

<p>Syfte</p><p>Syftet med studien var att försöka finna bakomliggande faktorer till varför elever inte vill vara med på lektionerna i ämnet Idrott och Hälsa.</p><p>Metod</p><p>Studien var kvalitativ och strävade efter att få en djupare insikt i elevers attityder och förhållningssätt till idrott. Studien utfördes i en mindre ort i södra Sverige. De intervjuade bestod av nio elever i årskurs åtta, fem pojkar och fyra flickor, alla med negativ inställning till ämnet Idrott och Hälsa. För att finna dessa elever användes enkäter som urvalsmetod. Själva intervjuerna utfördes enskilda, en och en, i ungefär i 15-20 minuter. Allt bandades och skrevs ut ordagrant för att sedan bearbetas och analyseras. Intervjufrågorna bestod av öppna frågor, utan redan givna svarsalternativ. Detta för att på bästa sätt hitta de olika orsaker som kan tänkas finnas för att inte vilja vara med på skolidrotten.</p><p>Resultat och slutsats</p><p>Orsaker till varför eleverna upplevde ämnet Idrott och Hälsa tråkigt, var bland annat att variationen på lektionernas innehåll var för litet. Eleverna upplevde sig ha ett lågt inflytande på lektionerna. Oftast är det lärarna själva som bestämmer innehållet. Lektionerna upplevdes för tävlingsbetonade samt att de dominerades av för många olika sorters bollsporter. Lärarna ansågs lägga sig på fel nivå samtidigt som kunskapskraven ansågs högre och mer betungande än i tidigare åldrar. Vissa moment på idrottslektionerna upplevdes obehagliga att utföra eftersom eleverna kände sig utsatta och utpekade av klasskamraterna. Flera av de intervjuade har svårt att se att de har någon nytta av ämnet Idrott och Hälsa, vare sig nu eller i framtiden. Resultatet av denna studie bör vara av intresse för idrottslärare såväl som andra ledare. Med en ökad förståelse för varför vissa elever inte tycker om ämnet Idrott och Hälsa är idrottsläraren bättre utrustad för att försöka aktivera de barn och ungdomar som idag inte deltar i fysisk aktivitet.</p>