Relatively little is known regarding trait anxiety and its relationship with negative health risk behaviors such as alcohol consumption and physical inactivity in adults. This study aimed to examine whether negative health risk behaviors differ by sex and whether trait anxiety is associated with the negative health risk behaviors above and beyond sociodemographic factors and depression. Data used in the present study came from a published dataset from the Midlife in the United States 2 (MIDUS 2) study and include a sample of 1,054 adults whose age range from 34 to 84 years. There were significant sex differences in alcohol consumption, but not in physical inactivity. Age, sex, BMI, and depression were significantly associated with alcohol consumption or physical inactivity, whereas trait anxiety was not. These results suggest that sociodemographic variables and depression should be taken into consideration when studying negative health risk behaviors. / Det finns relativt lite kunskap om ångest och dess förhållande till negativa hälsobeteenden som alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet hos vuxna individer. Denna studie avsåg undersöka om negativa hälsobeteenden varierade beroende på kön och om ångest har en relation till negativa hälsobeteenden utöver sociodemografiska faktorer och depression. De data som användes i denna studie kommer från ett offentligt data-set från the Midlife in the United States 2-studien (MIDUS 2) som omfattar 1054 vuxna deltagare med en ålder mellan 34 och 84 år. Det påfanns signifikanta könsskillnader inom alkoholkonsumtion men inte inom fysisk inaktivitet. Variablerna ålder, kön, BMI och depression hade en signifikant koppling till alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet, men ett liknande samband kunde inte påfinnas mellan ångest och de två hälsobeteendena. Detta indikerar således att man bör studera sociodemografiska variabler och depression i relation till negativa hälsobeteenden då det verkar finnas en tydlig koppling.

Introduktion: I dagens samhälle är många människor fysiskt inaktiva och deras tillvaro präglas av ökad stress. Yoga kombinerar fysisk aktivitet med medvetenhet och mental balans. Idag förknippas yogan som en träningsform, en metod för avkoppling och en levnadsfilosofi. MediYoga är en kvalitetssäkrad yogaform som tillhör den implementerade yogan inom bland annat primärvården. En holistisk träning för ökad rörlighet, flexibilitet och styrka men som även lugnar sinnet. Konkreta metoder som dessa behövs för att förändra Sveriges största folkhälsa problem, stress. Syfte: Syftet med studien var att utforska om yoga kan minska stress, motivera till ökad fysisk aktivitet och därmed främja deltagarnas välbefinnande. Metod: För att besvara studiens forskningsfrågor och syfte har en deskriptiv analys tillämpats baserat på en kvalitativ inblick. Rekrytering av deltagare som sökt sig till primärvården på grund av stressrelaterad problematik intervjuades i syfte att analysera deras uttalanden. Målsättningen för studien är att genom intervjuer kartlägga respondenternas berättelser för att möjligen besvara om de upplever minskad stress och förbättrad fysisk aktivitet. Resultat: Övergripande upplevde deltagarna att deras stressnivåer reducerats, dels under pågående MediYoga program, dels efter avslutad tidsperiod. Det framkom att respondenterna upplevde sig ha förbättrat sin fysiska styrka, vilket finns stöd i MediYogans koncept, som är vetenskapligt utformat för att stärka patienters fysiska styrka genom fysisk aktivitet. Respondenterna upplevde ökad självkännedom och glädje, samt en känsla av samhörighet vilket påverkat deras sätt att se på vardagslivet. MediYogan upplevdes förändra respondenternas tankeverksamhet vilket medförde en positiv inverkan på deras psykiska välmående. Ökad medvetenhet och förändrad tankeverksamhet har blivit viktiga verktyg för att hantera stress som indirekt påverkat deras psykiska hälsa. Slutsats: MediYogan upplevdes som en värdefull implementering. Att utöva yoga kan utgöra ett alternativ till att förbättra människans psykiska- och fysiska hälsa, reducera stressnivåer men tvivelaktigt motivera till fortsatt ökad motivation till träning. Däremot är yoga i sig en fysisk aktivitet som upplevdes positiv av respondenterna. / Introduction: In today's society, many people are physically inactive, and their lives are characterized by increased stress. Yoga combines physical activity with awareness and mental balance. Today, yoga is associated as a form of exercise, a method of relaxation and a philosophy of life. MediYoga is a quality assured form of yoga that belongs to the implemented yoga in primary care, among other things. A holistic training for increased mobility, flexibility, and strength but which also calms the mind is important in today´s society. Concrete methods are needed to change Sweden's biggest public health problem, stress. Aim: The aim of the study was to explore whether yoga can reduce stress, motivate increased physical activity and thus promote participants' well-being. Method: To draw a conclusion, the study examined participants who were recruited after applying for primary care due to stress-related problems. A descriptive analysis is applied based on a qualitative insight into how the respondents ‘statements through interviews, in order to possibly answer whether they experience reduced stress and improved physical activity. Results: The participants experienced their stress levels have been reduced, both during the ongoing MediYoga program and after the end of the trail period. It appears that the respondents feel that they have improved their physical strength, which is supported by MediYoga's concept, which is scientifically designed to strengthen patients' physical strength through physical activity. The respondents experience increased self-awareness and joy, as well as a sense of belonging, which has affected their way of looking at everyday life. The respondents reported that MediYogan has changed their thinking patterns, which has a positive impact on their mental well-being. Increased awareness and changed thinking have become important tools for dealing with stress that has indirectly affected their mental health. Conclusion: MediYogan was perceived as a valuable implementation. Practicing yoga can be an alternative to improving human mental and physical health, reducing stress levels and undoubtedly motivating increased motivation for exercise. On the other hand, yoga is in itself a physical activity that is experienced positively by the respondents.

Bakgrund: Andelen äldre i vårt samhälle ökar och alltfler äldre är fysiskt inaktiva, vilket kan ses som ett folkhälsoproblem. Att utforska inaktiva äldres syn på fysisk aktivitet kan bidra till värdefull kunskap när det gäller att stödja dessa personer till en ökad fysiskt aktiv livsstil.  Syfte: Att ta reda på vad inaktiva äldre upplever har betydelse för att vara fysiskt aktiva, samt vad de anser kan få dem att förändra sitt beteende till en mer fysiskt aktiv livsstil. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med ett bekvämlighetsurval med sex kvinnor, 65–74 år. Data analyserades induktivt med kvalitativ innehållsanalys där koder och kategorier sorterades fram.  Resultat: Fysisk miljö och yttre stöd ansågs ha betydelse för att inaktiva äldre skulle vara mer fysiskt aktiva. Vardagliga aktiviteter prioriteras framför fysisk aktivitet. Yttre stöd, förändrade rutiner i samband med pension, kunskap och erfarenheter samt känslor och attityder kring fysisk aktivitet ansåg de äldre ha betydelse för den fysiska aktivitetsnivån. Slutsatser: De psykosociala faktorerna uppfattades ha stor betydelse vad gäller fysisk aktivitet, deltagarna betonade omgivningens betydelse, yttre stöd ansågs ha en stor betydelse för att en beteendeförändring skulle kunna ske. / Background: The number of elderly in our society is increasing and the quantity of physically inactive seniors is growing along with it, this observation can be viewed as a global health issue. By exploring inactive elderly people´s view of physical activity it can contribute to valuable knowledge for supporting this age group into a more physical active lifestyle. Aim: To find out what elderly experiences have importance for being physically active, and what they think can make them change their behavior into a more physically active lifestyle. Method: The study was qualitative, semistructured interviews were made, a convenient sample of six women, 65-74 years old, were included. Data were interpreted inductive with a qualitative content analysis and then sorted into codes and categories. Result: Physical environment and external support was considered to be important by elderly inactive people to be more physically active. Ordinary everyday activities are prioritized over physical exercise. External support, changed habits after retirement, knowledge, experience and attitudes regarding physical activity. This altogether results in an impact on the level of physical activity amongst elders.   Conclusion: The psychosocial factors  were perceived to have great importance in terms of physical activity. The participants expressed how the support from the surroundings has a great importance for a behavioural change.

Bakgrund: En av människokroppens främsta funktioner är att vara fysiskt aktiv och detta är essentiellt genom hela livet. Vuxna över 18 år rekommenderas att uppnå minst 150 minuter fysisk aktivitet per vecka med måttlig intensitet och bör spridas ut under veckan. Fysisk aktivitet minskar bland annat risken för förtida död och hjärt-och kärlsjukdomar. Hälsoinspirerade appar kan förbättra livsstilsvanor såsom kost och fysisk aktivitet och därmed förebygga sjukdomar. Sociala medier är ett samlingsnamn för kommunikationsplattformar. Det har visat sig finnas ett samband mellan användandet av sociala medier och en försämrad självbild och kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att ge en inblick i hur fysisk aktivitet hos vuxna kvinnor i åldersgruppen 18-60 år influeras av användandet av sociala medier och hälsoinspirerade appar samt hur sociala medier inverkar på självbild och kroppsuppfattning hos yngre och äldre kvinnor. Deltagare: Deltagarna var 165 stycken vuxna kvinnor inom åldrarna 18 till 60 år.  Den yngre åldersgruppen (18-30 år) innefattade 114 deltagare. Det var 19 deltagare i åldersgruppen 31-40 år och 32 deltagare i åldersgruppen 41-60 år. Metod: En digitaliserad enkät utformades för att besvara frågeställningar om bakgrundsinformation, användning av sociala medier, fysisk aktivitet, kroppsuppfattning samt självbild. Resultat: Studiens resultat visar att 95% av kvinnorna var fysiskt aktiva och 33% av dessa var aktiva 4-6 timmar per vecka. Studien har visat liten medvetenhet kring hur sociala medier kan appliceras på fysisk aktivitet hos kvinnorna 18-60 år. Yngre kvinnor använder sociala medier i en större utsträckning samt upplevde sämre kroppsuppfattning och självbild jämfört med äldre kvinnor. Konklusion: Studien har besvarat frågeställningarna genom att användandet av sociala medier och appar kan främja fysisk aktivitet hos kvinnor samt att det finns en skillnad i användandet av sociala medier, jämförelse och självbild mellan åldersgruppen 18-30 och 31-60. / Background: One of the primary functions of the human body is to be physically active and this is essential throughout life. Adults over 18 years of age are recommended to achieve at least 150 minutes of physical activity per week with moderate intensity spread throughout the week. Physical activity reduces the risk of premature death and cardiovascular diseases. Health-inspiring apps can improve lifestyle habits such as diet and physical activity and thus prevent diseases. Social media is a collective name for communication platforms. A connection between the use of social media and a deteriorated self-image and body image has been found.   Purpose: The purpose of the study was to give an insight into how physical activity in adult women in the age group 18-60 years is influenced by the use of social media and health-inspired apps, and how social media affects self-image and body image in younger and older women. Participants: The participants were 165 women in the ages 18 to 60 years. The younger age group (18-30 years) included 114 participants. There were 19 participants in the age group 31-40 years and 32 participants in the age group 41-60 years. Method: A digitized questionnaire was designed to answer questions about background information, use of social media, physical activity, body image and self-image. Result: The study's results show that 95% of the women were physically active and 33% of these were active 4-6 hours per week. The study has shown little awareness regarding how social media can be applied to physical activity in women 18-60 years. Younger women use social media to a greater extent and experienced poorer body image and self-image compared to older women Conclusion: The study has answered the purpose that the use of social media and apps promote physical activity in women and that there is a difference in the use of social media, comparison and self-image between the age group 18-30 and 31-60.

Människan är skapt till att vara i rörelse och fysiskt aktiv och genom rörelse hålls kroppens cirkulation igång, samt även att genom rörelse bidrar det till syreförsörjning till kroppens olika organ (Sundberg & Jansson, 2015). Forskning har påvisat starka evidens på fördelarna med regelbunden fysisk aktivitet och hälsostatus (både fysiskt och psykiskt), samt även visat sig vara sjukdomsförebyggande (Sundberg & Jansson, 2015; Andersson, Hovland, Kjellman, Taube & Martinsen, 2015). Att fysisk inaktivitet och långvarigt stillasittande utgör en riskökning till fysisk och psykisk ohälsa är ganska välkänt (Høgsbro, Davidsen & Sørensen, 2018). En yrkesgrupp som består utav stor del stillasittande arbete är yrkesförare, och en del utav den yrkesgruppen är lastbilschaufförer (Arbetsmiljöverket, 2018). I Sverige finns det omkring 90 000 yrkesförare (Statistiska centralbyrån, 2010). Enligt Rutter, Savelberg, Biddle & Kremer (2013) bör fokus vändas till stillasittande som beteende samt hur detta i sig utgör en hälsorisk. Rutter et al. (2013) menar att hälsoriskerna med långvarigt stillasittande inte kan minskas enbart genom 30 minuter måttlig fysisk aktivitet, utan man bör se till stillasittande som ett hälsobeteende eller livsstil. Exempelvis långa perioder stillasittandes framför TV, datorn, i bil eller på arbetsplatsen. Parallellt med hälsofrämjande insatser till att öka den fysiska aktiviteten bör man även uppmuntra till avbrott i långvarigt stillasittande. Genom att avbryta stillasittande med korta 5 minuters pauser minskas riskerna som ett stillasittande beteende medför. Studien visar på tydliga skillnader mellan långfärds och distributionschaufförer, där de som kör långfärdskörningar alla känner någon form av smärta i kroppen, men av de som kör distributionskörningar så upplever 44% av de svarande ingen smärta. / Human is Created to be in motion and physically active, and through movement the body’s circulation is kept up, and also through movement it contributes to the oxygen supply for the body’s various organs (Sundberg & Jansson, 2015). Research has shown strong evidence of the benefits of regular physical activity and health status (both physical and mental), as well as disease prevention (Sundberg & Jansson, 2015; Andersson, Hovland, Kjellman, Taube & Martinsen, 2015). The fact that physical inactivity and prolonged sedentary poses a risk increase to physical and mental health issues is quite well knows (Høgsbro, Davidsen & Sørensen, 2018). A professional group that consists of a great deal of sedentary work is professional drivers, and a part of that professional group is truck drivers (Arbetsmiljöverket, 2018). In Sweden, there are about 90,000 professional drivers (Statistiska Centralbyrån, 2010). According to Rutter, Savelberg, Biddle & Kremer (2013), the focus should be on sedentary behavior and how this in itself constitutes a health risk. Rutter et al. (2013) believe that the health risks of long-term sedentary behavior cannot be reduced solely by 30 minutes of moderate physical activity, but that sedentary behavior should be considered as a health behavior or lifestyle. For example, long periods of sitting still in front of the TV, the computer, in the car or in the workplace. In parallel with health-promoting efforts to increase physical activity, interruptions in long-term sedentary care should also be encouraged. By interrupting a sedentary session with short 5-minute breaks, the risks of sedentary behavior are reduced. The study shows clear differences between long-distance and distribution drivers, where those who drive long-distance hauls all feel some form of pain in their body, but those who run distribution hauls 44% of respondents experience no pain.

Sammanfattning: Bakgrund: Stillasittande och fysisk inaktivitet har ökat bland barn och ungdomar i Sverige. Detta skapar storakonsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan. Fysioterapeuter som arbetar med barn och ungdomar hargod erfarenhet kring barn och ungdomars fysiska och psykisk hälsa. Därför vill vi undersöka dessa fysioterapeuterssyn på stillasittande samt vilka behov av fysioterapi de upplever hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa fysioterapeuters erfarenheter av barn och ungdomars stillasittandeoch fysisk inaktivitet samt fysioterapeuternas tankar om behovet av fysioterapi i skolan. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem enskilda intervjuer utfördes med fysioterapeutersom arbetar med barn och ungdomar. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: “Fysisk aktivitet är ingen självklarhet för barn”, “Barn hamnarutanför vården”, “Skolfysioterapeuten skulle kunna ha ett dynamiskt samarbete medvården” och “Skolfysioterapeutens kompetens kan öka barns hälsa”. Fysioterapeuterna som intervjuades sågstillasittande och fysisk inaktivitet som ett betydande problem för barn och ungdomars hälsa. Resultatet visade påatt fysioterapi som profession har god kunskap för att arbeta hälsofrämjande via skolan. Slutsats: Barn och ungdomars ohälsa ökar, i takt med ett ökat stillasittande och fysisk inaktivitet. Enskolfysioterapeut skulle kunna utföra behandling av motoriska svårigheter och psykisk ohälsa samt bidra till attutveckla det hälsofrämjande arbete i skolan.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet och stillasittande är två av de främsta riskfaktorerna för försämrad hälsa och det sist nämnda betraktas som en pandemi. I Mars 2020 deklarerades spridningen av Covid-19 som en pandemi. Mot bakgrund av Covid-19 pandemin har yrkesverksamma och universitetsstudenter rekommenderats att arbeta eller studera på distans om möjligt. Denna förändring i arbets- eller studiesituationen kan påverka målgruppens aktivitet och stillasittande vanor.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka eventuella förändringar i fysisk aktivitet och stillasittande vanor, att analysera sambandet gällande aktivitetsminuter före respektive under Covid-19-pandemin samt även sambandet mellan stillasittande minuter före respektive under Covid-19-pandemin. Metod: En webbenkät med en tvärsnittsstudiedesign och en kvantitativ ansats genomfördes på yrkesverksamma samt studenter med ett urval på 224 respondenter. Totalt var det 194 personer som inkluderades därav 133 var kvinnor, 60 män och en icke-binär person. Yrkesmässigt var det 109 yrkesverksamma och 85 studenter i åldrar mellan 19–65 år. Datan undersöktes med hjälp av frekvenstabeller och analyserades via Spearman’s rho. Resultat: En procentuell minskning i dagliga aktivitetsminuter med 39 minuter och en procentuell ökning i stillasittande där respondenter var mer stillasittande med 89 minuter per dag under pandemin jämfört med tidigare. Ett statiskt signifikant samband deducerades både gällande fysisk aktivitet samt stillasittande före och under pandemin. / Background: Physical inactivity and sedentary behaviour are two of the main risk factors for deteriorated health, the latter is even considered a pandemic. In March 2020, the spread of Covid-19 was declared a pandemic. Considering the Covid-19 pandemic, professionals and university students were urged to work and study remotely when possible. This change in the work or study situation can affect the target group's physical activity and sedentary behaviours. Aim: The aim of the study is to investigate possible changes in physical activity and sedentary behaviours, to analyse the relationship between the number of minutes spent on physical activity before and during the Covid-19 pandemic and also the relationship between the number of minutes spent sedentary before and during the Covid-19 pandemic. Method: A web survey with a cross-sectional design and a quantitative approach was conducted on professionals and students with a sample of 224 respondents. A total of 194 people were included of which 133 were women, 60 men and a non-binary person. In terms of occupation, 109 were professionals and 85 were students aged between 19 and 65. The data were examined using frequency tables and analysed via Spearman's rho. Results: A percentual decrease by 39 minutes in daily physical activity and a percentual increase in sedentary behaviour as respondents were more sedentary by 89 minutes per day during the pandemic compared to earlier. A statically significant association was deducted both in terms of physical activity and sedentary before and during the pandemic.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till fysisk aktivitet inomhus.De frågor som väglett studien är följande: Vilken syn har förskollärare på sitt ansvar gällandefysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö? Hur hanterar förskollärare barnens spontanafysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljö? Hur planerar förskollärare för fysisk aktivitet iförskolans inomhusmiljö? Vilken syn har förskollärare på möjligheter i förskolansinomhusmiljö? Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuergenomförts. Studien använder sig av innehållsanalys som metod där skillnader och likheterurskiljs. Genom induktiv analys har det transkriberade materialet sorterats genom kodningtill teman. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att deras ansvar gällande fysiskaktivitet i inomhusmiljön är viktigt och att förskollärarna har flera strategier för att bemötabarnens spontana fysiska aktivitet. Resultatet visar även att det finns faktorer som påverkarplaneringen av den fysiska aktiviteten inomhus men att förskollärarna beskriver flerapositiva faktorer med att utföra fysisk aktivitet inomhus.

Att vara fysiskt aktiv är avgörande för att förbättra den fysiska hälsan. Det ger en förbättrad självkänsla och minskar risken för att drabbas av depression samt hjärt- och kärlsjukdomar. En stillasittande livsstil är den fjärde vanligaste orsaken till en förtida död och innebär en årlig kostnad på 270 miljarder kronor globalt. Trots detta lever många människor en stillasittande vardag, men det är inte människans biologiska behov av fysisk aktivitet som har förändrats, utan snarare förutsättningarna och kraven. På senare år har konceptet om rörelserikedom introducerats i Sverige med målet att få människor att röra sig mer och att göra det hela livet. Rörelserikedom handlar om att individer ska skapa ett livslångt intresse, vilja och nöje för fysisk aktivitet. Utifrån den bakgrunden syftar detta kandidatarbete till att skapa en bredare förståelse för hur fysisk planering som ett verktyg kan användas för att främja fysisk aktivitet utifrån konceptet rörelserikedom. Det syftar också till att undersöka hur en funktionsblandad stadsdel kan utformas för att främja vardaglig motion och rörelse. För att uppnå syftet har ett gestaltningsförslag tagits fram för Gamla industriområdet i Kalmar. Gestaltningsförslaget bygger på en sammanställd kunskapsöversikt som redogör hur den byggda miljön kan delas upp i så kallade stödjande miljöer för fysisk aktivitet, samt en platsanalys i Kalmar som genomfördes för att skapa en förståelse för platsens förutsättningar och möjligheter. Resultatet av undersökningen visar att utformningen av grönområden, mötesplatser, gaturum och bebyggelse är det som har störst påverkan på möjligheten till fysisk aktivitet. Vidare är även aktiv transport och skolgårdar av stor betydelse. Resultatet visar att benägenheten av att vara fysiskt aktiv påverkas av närhet och tillgång, varierande och inbjudande miljöer, förekomsten av en mångfald av aktiviteter samt ytor för lek och rörelse. Även möten mellan människor och mikroklimat har stor betydelse. Konceptet rörelserikedom ger inga färdiga lösningar för hur det kan tillämpas inom fysisk planering. I detta arbete presenteras ett antal designprinciper för hur den fysiska miljön kan utformas utifrån konceptet genom att skapa miljöer som är barnvänliga, tillgodoser bekvämlighet, främjar variation, inkludering och möten mellan människor samt erbjuder en mångfald av aktiviteter.

Fysisk inaktivitet och stillasittande är ett problem i dagens samhälle. Det här resulterar i en risk för fysisk och psykisk ohälsa. Genom att träna regelbundet hämmar det risker såsom förtidig död, kardiovaskulära sjukdomar, depression, ångest likväl fysisk och psykisk hälsa. För att en individ skall utföra fysisk aktivitet regelbundet behöver det utföras inom optimala förutsättningar som bidrar till att motivationen för fysisk aktivitet bibehålls.  Syftet med studien var att undersöka motivation till träning i relation till WHO:s rekommendationer till fysisk aktivitet. Urvalet var studenter i åldrarna 18–50 år i södra Sverige. Vi använde BREQ-2 för att undersöka om det fanns en relation med WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet. Det här var en kvantitativ studie som utgår från BREQ-2 som är baserad på självbestämmande teorins fem regleringar. Egna frågor baserade på WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet för vuxna applicerades på enkätundersökningen. Resultatet tyder på att studenter drivs främst av identifierad och integrerad reglering. Det finns skillnad mellan könen inom motivation varav största skillnaden finns inom introjicerad reglering. Av de deltagande studenterna var det endast fåtal som uppnådde WHO:s rekommendationer vilket motsvarar 54,5%. Det fanns en signifikans mellan självbestämmande i relation till att uppnå WHO:s riktlinjer. / Physical inactivity and sedentary behavior are an problem in society. This results in an increased risk for physical and psychological health. Exercising on a regular basis decreases the risks such as premature death, cardiovascular diseases, depression, anxiety, and physical and psychological health. For an individual to perform physical activity regularly, it needs to be performed within optimal conditions to maintain the motivation for physical activity. The aim of the study was to examine motivation for physical activity in relation to World health organization´s (WHO’s) recommendations for physical activity. The target group is student between 18 and 50 years in southern Sweden. We used BREQ-2 to investigate whether there is a relationship with the WHO's recommendations for physical activity. This was a quantitative study based on BREQ-2 which is based on self- determination theories and five regulations. Own questions based on the WHO´s recommendations for physical activity for adults were applied to the survey.  The results indicate that students are primarily driven by identified and intrinsic regulation. There is a difference between the sex in motivation, of which the biggest difference is in introjected regulation. Of the participating students, only a few achieved the WHO's recommendations, which corresponds to 54.5%. There was a significance between self-determination in relation to achieving the WHO guidelines.