Syftet med studien var att få en förståelse för den ökning av polisanmäld barnmisshandel som redovisats genom tidigare rapporter och statliga utredningar. Underlag som använts är främst rapporter från Brottsförebyggande rådet (BRÅ 2000: 15, BRÅ 2011:16) och statliga utredningar (SOU 2001:18, SOU 2001:72)av polisanmälningar av barnmisshandel mot barn mellan 0-6 år inom socialtjänsten samt nationella kartläggningar av våld mot barn (Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Jansson, 2007, 2011). Tillgängliga resultat från Brottsförebyggande rådet (2011:16) visade att den sedan länge pågående ökningen berodde på en ökad anmälningsbenägenhet. Inför enkätstudien var avsikten att studera faktorer i organisationen eller om det finns andra förklaringar som enskilda tjänstemäns attityder och värderingar som gör att socialsekreterare är en av de anmälningsgrupper som väljer att polisanmäla barnmisshandel i allt högre utsträckning. Det empiriska materialet bygger på en digital enkätstudie som riktade sig till socialsekreterare från Stockholms län. Enkäten skickades till 51 socialsekreterare och fyra chefer inom Individ och Familjeomsorgen, som arbetade med barnutredningar. Det inkom svar på samtliga frågor, ifrån sju olika enheter och sammanlagt från tolv respondenter. Fem enheter avböjde medverkan. Skäl som angavs var en ansträngd arbetssituation med vakanser bland utredare samt att förfrågan om deltagande i enkätstudien kommit med för kort varsel. Det har inte varit möjligt att generalisera då det empiriska materialet bygger på svar från tolv respondenter men värt att observera är hur respondenterna i flera kärnfrågor valt svarsalternativ som står i direkt motsatsförhållande till varandra. Enligt handledarsamtal med Anders Kassman är det ovanligt i kvantitativa undersökningar.Några av de variabler jag avsåg att mäta i enkätstudien var samarbete inom så kallade Barnahus eller annan samverkan med andra myndigheter, Socialstyrelsens allmänna råd (2006), förväntningar/krav från andra om polisanmälan bör göras vid misstänkt barnmisshandel samt personliga värderingar. Det empiriska resultatet från enkätstudien har främst analyserats utifrån gräsrotsbyråkrati (Lipsky, 2010). Det finns en sannolikhet att respondenternas svar skulle vara mindre ”spretiga” det vill säga att svarsalternativen skulle var mer lika och inte placera sig i ytterlighetspositioner, om materialet vore större. Utifrån det empiriska materialet och tidigare forskning är min tolkning att det finns ett visst stöd för Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Styrmedel som riktlinjer från Socialstyrelsen förefaller ha mindre betydelse och enskilda socialsekreterare uppvisar en större variation i värderingar och handlingssätt än förväntat.

<p>Vår vardag är präglad av skönhetsideal och kroppsfixering och vi bryr oss mer om hur vi ser</p><p>ut utåt än hur vi mår inåt. Genom fysisk aktivitet kan man åstadkomma en harmoni som får</p><p>en att må bra med sig själv, vare sig det är att se bra ut eller må bra med sig själv.</p><p>Detta arbete behandlar frågorna: Hur ser den fysiska aktiviteten ut bland barn i årskurserna 45?</p><p>Om de inte är fysiskt aktiva, vad beror det då på? Vad är fysisk aktivitet för dessa barn och</p><p>hur ser de på sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa? Hur förhåller sig den fysiska</p><p>aktiviteten mellan pojkar och flickor?</p><p>Vi vill ta reda på hur verklighetens ser ut och om tidigare forskning stämmer då det påstås</p><p>att dagens ungdomar är mer inaktiva än någonsin. Vi vill även se vad som kan ligga bakom</p><p>denna inaktivitet och om barn kan sätta in fysisk aktivitet i ett hälsoperspektiv. Vi vill även se</p><p>om det är någon skillnad mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet.</p><p>Arbetsfördelningen mellan oss författare har varit lika fördelad under hela arbetets gång.</p><p>Vårt resultat visar på att dagens ungdomar är väldigt aktiva både i skolan och på rasterna. För</p><p>de som är inaktiva så är att de tycker att andra saker är roligare/viktigare en bidragande</p><p>orsaken. Hos både killarna så är det den tekniska utvecklingen som tar över deras vardag, hos</p><p>killarna TV-spel och hos tjejerna TV:n. Vårt resultat pekar på att våra respondenter kan sätta</p><p>in fysisk aktivitet på både fysisk-, psykisk- och social nivå.</p><p>Vi har använt oss aven enkätundersökning och kommer att inrikta oss på barn i årskurserna</p><p>4-5, då detta är vår framtida målgrupp som lärare.</p>

Vår vardag är präglad av skönhetsideal och kroppsfixering och vi bryr oss mer om hur vi ser ut utåt än hur vi mår inåt. Genom fysisk aktivitet kan man åstadkomma en harmoni som får en att må bra med sig själv, vare sig det är att se bra ut eller må bra med sig själv. Detta arbete behandlar frågorna: Hur ser den fysiska aktiviteten ut bland barn i årskurserna 45? Om de inte är fysiskt aktiva, vad beror det då på? Vad är fysisk aktivitet för dessa barn och hur ser de på sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa? Hur förhåller sig den fysiska aktiviteten mellan pojkar och flickor? Vi vill ta reda på hur verklighetens ser ut och om tidigare forskning stämmer då det påstås att dagens ungdomar är mer inaktiva än någonsin. Vi vill även se vad som kan ligga bakom denna inaktivitet och om barn kan sätta in fysisk aktivitet i ett hälsoperspektiv. Vi vill även se om det är någon skillnad mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet. Arbetsfördelningen mellan oss författare har varit lika fördelad under hela arbetets gång. Vårt resultat visar på att dagens ungdomar är väldigt aktiva både i skolan och på rasterna. För de som är inaktiva så är att de tycker att andra saker är roligare/viktigare en bidragande orsaken. Hos både killarna så är det den tekniska utvecklingen som tar över deras vardag, hos killarna TV-spel och hos tjejerna TV:n. Vårt resultat pekar på att våra respondenter kan sätta in fysisk aktivitet på både fysisk-, psykisk- och social nivå. Vi har använt oss aven enkätundersökning och kommer att inrikta oss på barn i årskurserna 4-5, då detta är vår framtida målgrupp som lärare.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2009.

Sammanfattning Temat för denna uppsats har varit folkhälsa och fysisk aktivitet inom fysisk planering. Syftet har varit att belysa om och i så fall hur kommuner i översiktsplaner behandlar folkhälsa med fokus på fysisk aktivitet. Uppsatsen ämnar diskutera den byggda miljöns påverkan på människors fysiska aktivitet.   Uppsatsens problemställning lyder: ”Hur behandlas folkhälsa i kommunal fysisk planering?”.  Folkhälsa har i uppsatsen avgränsats till folkhälsoaspekten fysisk aktivitet. För att besvara frågeställningen har uppsatsen utformats som en fallstudie med metoden kvalitativ och kvantitiv innehållsanalys. Det empiriska materialet består av två stycken översiktsplaner. De studerade översiktsplanerna är från Kalmar kommun samt Halmstad kommun. Empirin har analyserats utifrån ett antal utvalda nyckelord. Resultatet från innehållsanalysen har varit grund till den avslutande diskussionen. Diskussionen ställer analysresultatet mot de teoretiska utgångspunkterna som presenteras i uppsatsen.   Sammantaget går det att se av analysresultatet att folkhälsa och fysisk aktivitet är del av översiktsplaneringen i de kommuner som undersökts. I det empiriska materialet framhålls att planering bör möjliggöra för människor att vara fysiskt aktiva. Resultatet visar även att flertalet aspekter av de både begreppen behandlas utan att begreppen folkhälsa och fysisk aktivitet används. Det framgår att stadsform, infrastruktur, målpunkt, trygghet, säkerhet, jämställdhet samt grönområden påverkar mängden fysisk aktivitet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs sju och åtta, på en specifikt utvald sex till nio skola i Mellansverige, ser på begreppet hälsa. Vilka kunskaper de har om kost och fysisk aktivitets inverkan på hälsan samt om det finns någon skillnad i kunskaper inom dessa områden mellan elever som går i idrottsprofilerade klasser samt elever i klasser med annan profilering. För att undersöka detta görs dels en intervjuundersökning av 16 elever samt en enkätundersökning vilken 163 elever deltog i. På skolan finns det sex klasser inom varje årskurs varav tre av dem har idrottsprofilering, medan de övriga tre har en profilering som inte har med idrott att göra. Av dessa sammanlagt 12 klasser i årskurs sju och åtta, deltog åtta av dem i enkätundersökningen. Ur dessa klasser valdes sedan en kille och en tjej ut, genom slumpmässigt urval, till att delta i intervjuundersökningen. Genom studien fann jag att en majoritet av eleverna kopplade hälsa till kost och fysisk aktivitet, medan faktorer som har med den psykiska och sociala hälsan kom i andra och tredjehand. De var få av de elever som deltog i studien som nämnde alla de tre faktorer som WHO inkluderar i sin tolkning av begreppet hälsa, vilka är de som nämns tidigare, det vill säga ”/…/fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande” (Quennerstedt, 2006, s.45). Då det gäller elevernas kunskap om kost och fysisk aktivitet och dess inverkan på hälsan, visar studien att eleverna besitter ytliga kunskaper inom dessa områden. De har till exempel svårt att förklara positiva effekter av fysisk aktivitet och fysisk träning på djupet utan ger svar som till exempel ”man mår bra”. Elevernas syn på kost och fysisk aktivitets inverkan på hälsan visade sig inte skilja så mycket mellan de olika profilerna. Däremot kunde vissa mindre skillnader urskiljas, till exempel så visar studien att elever i idrottsprofilerade klasser ser på fysisk aktivitet ur ett psykiskt perspektiv i högre grad än elever i klasser med andra profileringar.

Syftet med den här studien var att undersöka om undervisningen i idrott och hälsa påverkar elevers fysiska aktivitetsgrad på fritiden. Ett vidare syfte var att se om undervisningen fått eleverna att prova nya aktiviteter och fått ett ökat intresse för idrott och fysisk aktivitet. Studien undersöker även hur viktigt eleverna tycker ämnet är och vilka kunskaper de får kring hälsa. Slutligen undersöks dessa frågor utifrån ett genusperspektiv,  samtidigt som elever med olika erfarenhet av fysisk aktivitet jämförs. Studien har använts sig av en kvantitativ enkätstudie. Undersökningen har utförts på elever i årskurs 8-9 i två stycken högstadieskolor. Enkätundersökningen har sammanställts med hjälp av statistikprogrammet SPSS. 40 % av eleverna är aktiva inom en idrottsförening och 20 % av eleverna är aldrig fysiskt aktiva på fritiden. Många elever når inte upp till de dagliga rekommendationerna för fysisk aktivitet. Bollspel är en vanlig aktivitet för pojkarna på fritiden och för flickorna är ridning dans och bollspel vanligt. Bollspel och lekar är de vanligaste aktiviteterna i undervisningen medan hälsoteori är sällan förekommande. Pojkar och idrottsaktiva elever känner sig trygga, duktiga och upplever att undervisningen är roligare än vad flickor och inaktiva elever upplever den. Endast ca 10 % av eleverna anser att de fått mycket kunskaper om hälsa i undervisningen och ca 15 % anser att de fått mycket kunskaper om varför man ska vara fysiskt aktiv. Pojkar anser i större utsträckning än flickor att de fått de här kunskaperna, och ju aktivare en elev är på fritiden desto mer kunskap anser denna att undervisningen givit dem. Mindre än en tredjedel av eleverna anser att undervisningen fått dem att prova nya aktiviteter utanför skolan och endast 36 % procent anger att undervisningen fått dem mer intresserad av idrott. Pojkar anser det i större utsträckning än flickor liksom de som är fysiskt aktiva jämfört med de elever som inte är det. Många elever anser inte att de blir mer aktiva på fritiden av undervisningen i idrott och hälsa. Det finns stora skillnader mellan könen och mellan aktiva och inaktiva hur de upplever att undervisningen ger dem kunskap och intresse för att vara fysiskt aktiv.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för vilka faktorer som kan ligga bakom en fysisk aktiv livsstil och en fysisk inaktiv livsstil och att öka förståelsen för varför vissa människor känner sig mer motiverade till att behålla ett hälsosamt beteende och andra inte. I studien deltog sex kvinnor där tre av dem hade en fysiskt aktiv livsstil och tre av dem hade en fysiskt inaktiv livsstil. De sex kvinnorna intervjuades med hjälp av en intervjuguide som baserades på teorierna Health Belief Model, Self-determination Theory, Social Cognitive Theory och tidigare forskning. Materialet analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultatet diskuterades i relation tidigare forskning och visade att motivationen, den egna inställningen och omgivningen är tre bakomliggande påverkbara faktorer som kan leda till en fysisk aktiv livsstil eller en fysisk inaktiv livsstil.

Dagens ungdomar blir alltmer stillasittande och skolresultaten sjunker. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 (2011), står det att leken har stor betydelse, speciellt i de yngre åldrarna, för att eleverna ska kunna ta till sig kunskaperna på ett bra sätt. Det står även att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Vidare står det även att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. I den här studien har jag valt att titta på om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och skolprestationer och om det finns någon skillnad mellan könen avseende detta. Studien är baserad på nio stycken vetenskapliga artiklar där man har tittat på sambandet mellan fysisk aktivitet och skolprestationer på elever från  mellanstadieåldern till högstadieåldern. Det är en internationell spridning på studierna i artiklarna. Sammanställningen av de olika studierna  visar på ett visst positivt samband mellan fysisk aktivitet och skolprestationer i samtliga studier förutom en.  Resultatet visar inte på någon stark genusfaktor utan fysisk aktivitet och skolprestationer har ett samband oavsett kön.

Fysisk aktivitet är en viktig faktor för människors hälsa och de som inte är tillräckligt fysiskt aktiva riskerar att drabbas av folkhälsosjukdomar. Ett sätt att utöva fysisk aktivitet är genom att ta sig mellan olika platser till fots. Sannolikheten att nå upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet blir större om det finns många platser i hemmets närmiljö och dessa platser skulle kunna vara parker, motionsspår, affärer eller sjukhus. Syftet i denna studie är att undersöka närmiljöns inverkan på fysisk aktivitet. En kvantitativ metod med enkäter som behandlar fysisk aktivitet och närmiljö har använts. Antalet godkända insamlade enkäter uppgick till 136 stycken som sedan har kodats om till data samt analyserats med ett Chi2-test i SPSS. Av de 136 respondenterna uppfyllde 108 personer rekommendationerna för fysisk aktivitet. Ingen tydlig trend gick att se att närmiljön hade inverkan på fysisk aktivitet. Slutsatsen blev därför att närmiljön kan vara gynnsam för fysisk aktivitet, men bland dessa respondenter så var det andra faktorer som inverkade varför de som var fysiskt inaktiva inte uppfyllde rekommendationerna för fysisk aktivitet. I vidare studier skulle det vara intressant att se vilka dessa faktorer skulle kunna vara.