Dagens ungdomar blir alltmer stillasittande och skolresultaten sjunker. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 (2011), står det att leken har stor betydelse, speciellt i de yngre åldrarna, för att eleverna ska kunna ta till sig kunskaperna på ett bra sätt. Det står även att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Vidare står det även att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. I den här studien har jag valt att titta på om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och skolprestationer och om det finns någon skillnad mellan könen avseende detta. Studien är baserad på nio stycken vetenskapliga artiklar där man har tittat på sambandet mellan fysisk aktivitet och skolprestationer på elever från  mellanstadieåldern till högstadieåldern. Det är en internationell spridning på studierna i artiklarna. Sammanställningen av de olika studierna  visar på ett visst positivt samband mellan fysisk aktivitet och skolprestationer i samtliga studier förutom en.  Resultatet visar inte på någon stark genusfaktor utan fysisk aktivitet och skolprestationer har ett samband oavsett kön.

Sedan 1990-talet har svenska elevers skolresultat successivt sjunkit, vilket kan ses både i PISA studierna (Programme for International Student Assessment) och PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) studierna. För att bryta trenden har Alliansregeringen gett Skolverket i uppdrag att ta fram ett fortbildningsmaterial som ska syfta till att öka svenska elevers läsförmåga då detta anses som en av nyckelfaktorerna för att klara av kunskapskraven i grundskolans alla ämnen. Läslyftet, som är ett treårigt projekt pågår under perioden 2015-2018 och riktar sig till hela utbildningskedjan från förskolan till gymnasieskolan. Som en del i programmet ska handledare utbildas som ska kunna handleda grupper inom läs- och skrivutvecklingen enligt Läslyftets modell. För att denna satsning ska lyckas krävs en samverkan mellan teori och praktik. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilket innehåll som konstrueras inom fortbildning för lärare rörande läsutveckling för elever i årskurs fk-3. Denna studie är en kvantitativ innehållsanalys, där fem moduler från Läslyftet har jämförts med läroplanen för grundskolan på makro och mikronivå. Resultatet av innehållsanalysen har visat att både på makro- och mikronivå berör modulerna i största del språkliga aspekter på lärande. Sammantaget kan man säga att detta fortbildningsmaterial syftar till att utveckla elevers läsande, skrivande och lärande genom att utveckla kvalitén i undervisningen. Vi kan se att detta material ger lärare olika pedagogiska verktyg för att kunna hjälpa eleverna med att uppnå kunskapskraven i årskurs 3.

Enligt den svenska skollagen ska alla elever ha rätt till en utbildning av hög kvalité och det är skolornas jobb att se till att alla elever, oavsett familjebakgrund och socioekonomisk bakgrund, får tillgång till detta. Forskningen säger att det finns tydliga skillnader mellan svenska elever och elever med annat ursprung i deras skolresultat. Denna studie syftar till att se hur resultaten i läsförståelse och matematik skiljer sig när eleverna har olika ursprung, samt att se vilken betydelse för resultatet ursprunget har när socioekonomisk bakgrund, kön och språk i hemmet läggs in i analysen. Detta undersöks med ett befintligt dataset från OECD, med resultat från PISAs undersökning 2018. Bourdieus begrepp reproduktion, fält och kapital ligger till grund för tolkningen av resultatet och kompletteras av Bernsteins teori om språk. De analyser som genomförts är multipla regressionsanalyser, där den första har resultat i läsförståelse som beroende variabel och den andra har resultat i matematik som beroende variabel. Detta för att kunna jämföra resultaten från analyserna med varandra och se om det skiljer sig mellan ämnena. Resultatet visar att elever med svenskt ursprung, svenska som språk i hemmet och föräldrar med högre utbildning presterar bättre på test i läsförståelse och matematik. Avslutningsvis diskuteras resultatet utifrån vald teori, tidigare forskning och val av metod.

Varje dag går över en miljon barn (scb.se) till skolan i Sverige. Där tillbringar de upptill åtta timmar per dag, fem dagar i veckan under nio år. De allra flesta läser sedangymnasiet tre år till. Eftersom barn och ungdomar spenderar så mycket tid i skolansvärld, är det viktigt att de kan känna sig trygga, bland annat på hälsonivå. Enligtläroplanen ska all personal på skolan aktivt arbeta med förebyggande elevhälsa. Trotsdet visar flera undersökningar på att den psykiska elevhälsan blir allt sämre i skolorna(Petersen et al. 2010). Samtidigt har svenska elever under de senaste tjugo åren erhållitsämre skolresultat i internationella jämförelser, exempelvis PISA (Skolverket 2011).Denna studie har två syften. Det första syftet är att undersöka vilket eventuellt sambandsom finns belagt mellan elevers prestationer i skolan och deras psykiska hälsa. Empirinframställdes främst genom sökande efter vetenskapliga artiklar via databaser.Det andra syftet med denna studie är att genom teoretiska studier och kvalitativaintervjuer få en bild av hur högstadielärare arbetar med förebyggande elevhälsa iklassrummet för att skapa en trygg och inlärningsfrämjande miljö.Resultatet visar att det finns belägg för att elever som har psykiska besvär riskerar attprestera under sin förmåga.Intervjuerna påvisar att lärare främst arbetar med individuella anpassningar iklassrummet samt att metoderna som används framförallt är lärarens egna och inget somär integrerat i skolans övergripande mål.

Fysisk aktivitet utöver den ordinarie tiden i ämnet idrott och hälsa har implementerats runt om i landet på olika skolor. Dessa implementeringar har genomförts i hopp om att bland annat förbättra elevers skolresultat. I konversation med verksamma lärare har förvirring uttryckts kring vad det finns för belägg för detta. Evidensbaserad forskning presenteras inte i samband med implementeringen, istället ger man exempel på liknande implementeringar på andra skolor. Syftet med denna forskningsöversikt är att kartlägga och analysera vad som kännetecknar forskningen om sambandet mellan fysisk aktivitet och skolresultat med fokus på ämnet matematik. Metoden för forskningsöversikten var att samla in vetenskapliga studier genom litteratursökningar i databaserna Primo och Eric (ProQuest) baserat på utvalda sökkriterier. Slutligen landade urvalet i nio inkluderade primärstudier och två inkluderade sekundärstudier till forskningsöversikten. Dessa elva studier kartläggs och analyseras. Genom kartläggningen och analyserna av de inkluderade studierna i forskningsöversikten framkommer det olika kännetecken för forskningsfältet. Ett kännetecken för forskningsfältet är hälsoinslag. Forskarna utgår ofta från två olika metoddesigner, kvasiexperimentella eller randomiserade interventionsstudier med kontrollgrupper. Vidare kännetecknas fältet genom kvantitativa mätningar av studieresultat genom för- och eftertester där ett medelvärde tas fram som avgör effekten på studien.

Syfte Att kartlägga och sammanfatta hur forskningen av belysningen som elever utsätts för i klassrummet påverkar elevens studieresultat och läsförmåga. Kunskapsöversikten ämnar också till att dra slutsatser ifrån relevanta forskningsartiklar och reflektera över hur resultaten från sagda forskningsstudier kan implementeras i elevens skolmiljö för utveckling av elevens förmågor gällande studieresultat och läsförmåga. Frågeställning Hur kan resultatet av forskningsstudier med intresse för belysningens påverkan på elevernas prestationer påverka elevens läsförmåga? Metod Urvalet gjordes med litteratursökningar i databaserna Primo, Proquest och Eric. I sökningen användes kombinationer av relevanta termer till ämnet. Sökorden light, lighting, illuminance, flourescent, light setting, luminous, reading, reading comprehension, reading environment, classroom environment och school användes i olika kombinationer tillsammans med ett filter för att säkerställa att alla artiklar var vetenskapligt granskade. I kunskapsöversikten användes sammanlagt nio olika studier från olika länder och årtionden. Resultat Kunskapsöversikten visar att det finns positiva aspekter på prestation och läsförmåga med att variera ljuset i klassrummet. I flera av studierna finns ett fokus på elevens koncentration och arbetsförmåga varpå studierna visar att det finns ett samband mellan en större koncentrationsförmåga och arbetsförmåga om eleven utsätts för varierande ljus. Även läshastigheten och läsförståelsen visade på tydliga förbättringar vid användandet av varierande ljus. Översikten visar att ljuspåverkan är större beroende på åldern av användaren och att det finns marginella skillnader mellan pojkar och flickor. Ur ett medicinskt perspektiv belyser studierna att det finns positiva hälsoaspekter av användandet av variabelt ljus på kortisol och melatoninproduktionen men också att huvudvärk och obehag förekom under studierna för en låg andel av studiedeltagarna. Avslutningsvis visade även studierna att olika typer av ljuskällor ger olika resultat och att effekten av dagsljus har påverkan på eleven.

I en klass finns det elever med olika behov och förutsättningar. Elevernas skolresultat varierar av olika anledningar. Syftet med undersökningen var att belysa möjliga påverkansfaktorer för elevers skolresultat utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Vidare var syftet att undersöka vilka påverkansfaktorer som påverkar elevers matematiska skolresultat mest samt vilken påverkan lärare och föräldrar har på elevernas skolresultat. Jag har i denna studie utgått från John Hatties (2009) teori och egna tolkningar gällande vad som påverkar elvers skolresultat i ämnet matematik. Hattie (2009) har sammanställt mer än 800 metastudier gällande vilka påverkansfaktorer som kan påverka elevers skolresultat och synliggjort en ”ranklista” på 138 olika påverkansfaktorer. Materialet är sammanställt, bearbetat och analyserat utifrån en kvalitativ innehållsanalys med semistrukturerade intervjuer. Studien baseras på vetenskapliga artiklar, litteratur, avhandlingar och intervjuer. Undersökningen visade att kategorierna elev, lärare och hemmet är tre viktiga påverkansfaktorer för elevens skolresultat. I kategorin elev ingår exempelvis motivation, tidigare prestationer, självuppfattning och elevens attityd till ämnet matematik. Inom kategorin skolan, inkluderas bland annat påverkansfaktorer såsom lärarens ledarskap, tydlighet i undervisningen, elev- och lärarrelationer, arbetsmiljön och kamrater. I hemmet synliggörs påverkansfaktorer som exempelvis socioekonomisk status, föräldrars engagemang, föräldrarnas attityd och inställning osv. I resultatet framkom det att det råder flera påverkansfaktorer som kan ha inverkan på elevens matematiska skolresultat. Det visades att undervisning och elev- och lärarrelationer är påverkansfaktorer med hög effektstorlek på elevernas resultat. Slutsatsen i denna studie visade att påverkansfaktorer såsom motivation, lärarens förväntningar och elevens mående hade hög påverkan på eleverna. Lärarens förväntningar och föräldrars stöttning visade sig ha både positiva och negativa effekter, då elever antingen upplevde deras engagemang och förväntningar som motiverande eller oerhört stressande. Det är viktigt att det råder en balans mellan läraren och förälderns stöttingar och krav på eleven.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka positiva effekter som forskning visat att skolträdgårdsarbete har för elever i grundskolan. Vidare hade vi för avsikt att göra en kartläggning av skillnader och likheter mellan de vetenskapliga texterna, vilka resultatet är grundat på. När över- siktsläsningen av litteratur hade gjorts delades de positiva effekterna in i tre huvudområden: skolre- sultat, hälsa och social utveckling. Sedan gjordes en sökning efter relevanta studier, vilka kategorise- rades i de olika områdena. Resultatet grundades på 12 olika vetenskapliga texter bestående av en doktorsavhandling, en licentiatavhandling och flertalet vetenskapliga tidskriftsartiklar. Positiva re- sultat som beskrivits av forskningen är beträffande skolresultat bland annat: förbättrade testresultat i de naturorienterande ämnena, förbättrad förmåga att dra slutsatser och att utvärdera, ökad moti- vation i skolarbetet och förbättrad koncentrationsförmåga. De positiva hälsorelaterade effekter som beskrivits är: ökad fysisk aktivitet och mer positiva attityder till att äta grönsaker. Positiva effekter på social utveckling är: etablerandet av nya roller, ökad självkänsla samt minskad etnocentrism. Kartläggningen visade att den vanligast förekommande datainsamlingsmetoden var genom intervju och enkät.

Denna kunskapsöversikt är skriven med syftet att få ett perspektiv på vad forskningen anser om utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena för lågstadieelever. Översikten utgår från frågeställningar som berör tre aspekter av utomhusundervisning. Dessa tre aspekter är rådande attityder och uppfattningar, elevernas kunskapsbildning, och elevernas välmående. Metoden består av systematiska sökningar i 4 olika databaser som sedan resulterade i elva kontemporära artiklar som analyserats noggrant. De forskningsartiklar som redovisas i resultatet är eniga om vilka attityder som råder bland såväl vuxna som barn, ett allmänt omhuldande av lektionerna utanför klassrummet beskrivs av de intervjuade. De kritiska uppfattningarna av utomhusundervisning kommer från det administrativa hållet i form av stor åtgång av pengar och tid. Vidare visar forskning att undervisning i utemiljö ger stora möjligheter att höja elevernas skolresultat och minnas redan inhämtade kunskaper och erfarenheter. Elevernas välmående beskrivs som ökat efter att de deltagit i utomhusundervisning. Flera potentiella orsaker beskriv som anledning till denna effekt. Inga negativa hälsokonsekvenser redovisas. Brist på pengar och tid ses som de största anledningarna till att utomhusundervisning inte implementeras.

Syftet med denna jämförande studie är att ta reda på vilka slags svårigheter elever i grundskolans tidigare år kan ha och hur undervisningen för dessa ser ut. Jag har utgått från två skolor i Stockholmsområdet: en ”invandrartät förort” samt en stadsdel i Stockholms innerstad för att även ta reda på hur elevers möjligheter att klara skolans mål påverkas av deras uppväxtmiljö, föräldrars bakgrund och social tillhörighet. Den likvärdiga skolan som beskrivs i skollagen – vad innebär den i praktiken? För att svara på detta har jag genomfört intervjuer med tre lärare och en specialpedagog samt utgått från tidigare forskning inom området och Bourdieus kapitalbegrepp. Ur resultatet framkommer att den specialpedagogiska undervisningen bedrivs utifrån två olika utgångspunkter i de två områdena. ”Innerstadsklassen” arbetar med hjälp av specialpedagog och ”förortsklassen” utan. Jag tolkar mitt resultat som att elevers skolframgång till stor del avgörs av uppväxtmiljö och social tillhörighet. Vilka krav föräldrar ställer på skolan kan också avgöra vilket stöd eleverna får. Studien visar att framför allt skolor i storstadsområdena blir allt mer segregerade, skillnaderna mellan olika skolor ökar kraftigt. Skolresultaten sjunker på de skolor som ”tappar” elever, bland annat till följd av kamrateffekten. Utifrån denna undersökning kan jag inte se att de båda elevgrupperna i studien får samma utbildning. Men studien pekar också på att den likvärdiga skolan är möjlig. Forskning visar att effektiva skolor med gott resultat, trots elever med sämre sociala förutsättningar än andra skolor, lyckas om det finns ett tydligt ledarskap samt om eleverna bemöts med höga förväntningar och respekt. Olika former av utvärderingar av elevers kunskaper är också av stor vikt.